Taggat med: kultur

1. Miley Cyrus väckte reaktioner under året. Vid ett tillfälle sa hon att folk i musikindustrin är ”old and too jewish”, och vissa kritiker menade också att  hon med en viss dansrörelse exploaterade stereotyper av ”svart sexualitet”. Vilken rörelse?

1. Twirling
X. Taling
2. Twerking

2. Förtrycket av hbtq-personer i Ryssland harhårdnat under året. I somras kom Anna Focks debutroman ”Absolut noll”, om unga bögar i en rysk storstad. Viken?

1. Sankt Petersburg
X. Moskva
2. Novosibirsk

Foto: Ersatz

3. Margareta Garpes pjäs ”Hjärtats dubbla slag”, som hade premiär på Stockholms stadsteater i våras skildrar en tid då aborträtten var villkorad – ofta med sterilisering. Tvångssteriliseringarna i det här landet uppörde dock inte förrän i år, 2013 och många transpersoner strider nu för skadestånd. Vad var det som i januari avskaffade tvångssteriliseringarna i Sverige?

1. En dom i Kammarrätten
X. En proposition från regeringen
2. En uppmaning från Europarådets parlamentariska församling

4. I Netflix-produktionen ”Orange is the New Black” leder nedskärningar i fängelset till att transkvinnan Sophia Burset (Laverne Cox) förvägras livsviktiga hormoner. Vad gör Sophia på anstalten, förutom att avtjäna ett straff för kreditkortsbedrägeri?

1. Hon lagar mat
X. Hon är frisör
2. Hon jobbar i kapellet

Laverne Cox. Foto: Netflix

5. På film och tv finns återkommande tematiska figurer kopplade till oönskade graviditeter, där den kanske mest grundläggande är ”fina flickor gör inte abort”. Vilken är det som används i första säsongen av tv-serien ”Girls”, när Jessa inte dyker upp till sin inbokade abort?

1. Ett vältajmat missfall
X. Hon bestämmer sig för att genomföra graviditeten
2. Falskt alarm, hon var inte gravid

Skicka dina svar till ottar@rfsu.se senast den 31 december och du har chans att få ett bokpaket hem i brevlådan när januari är som gråast! : 

I paketet ingår Romanen Happy Holiday av Bodil Sjöström (Damm förlag), Seriealbumet Det bästa barnet av Sofia Olsson (Galago), Diktsamlingen Omslag - queer poesi (Rosenlarv förlag), Ottar senaste nummer med tema Brott&Straff och Ottars specialbilaga Ottar: ÅLDER!

”De oskyldiga”, som hade premiär på Dramatens Lilla scen i förra veckan, är värd alla lovord. Närvaro, rörelse, smärta och oro – allt finns i Jenny Andreassons uppsättning av Lillian Hellmans skandalsuccé från 1934, med Dorte Olesens koreografi, och det är strålande teater.

Karen (Eva Röse) och Martha (Jessica Liedberg) driver något i kulturen så ovanligt som en idyllisk internatskola, det går bra, de är habilt lyckliga i sin intima kamratskap. Tills den uppenbart störda eleven Mary - en fantastiskt obehaglig Sanna Sundqvist - sprider ut ett rykte om att skolfröknarna ligger med varandra, att de har en ”onaturlig” relation.

En dryg generation före Stonewall och ett halvsekel före Queer nations ”We’re here, we’re queer, get used to it!” är den centrala konflikten hos Hellman lögner, ryktesspridning och ärekränkning, inte det våld som det innebär att inte kunna leva ut eller ens tänka det begär och den kärlek som antyds mellan kvinnorna. Det är provocerande, men ett viktigt tidsdokument. Och temat är som bekant verklighet på närmare håll i vår del av världen än man helst vill tänka på.

Dessutom: Jag vet inte sist när jag såg ett sådant kraftfullt kvinnokollektiv på Dramaten, kanske var det i ”Bernardas hus” 2008 med bland andra Marie Göranzon och Melinda Kinnaman. Och precis som i Federico García Lorcas sista pjäs finns i ”De oskyldiga” frågor om heder, inlåsning, undertryckt sexualitet – och den oundvikliga undergången.

Kristina Lindquist