Taggat med: sexualitet

Min sexualitet omöjlig i samhällets ögon

På mindre än en sekund förvandlades jag från en attraktiv tjej med okänt antal kroghångel på CV:t till ett beklagansvärt neutrum. Det skriver journalisten Annika Taesler, som har reagerat på Ottars nummer med tema "sjukt".

Sex som överlevnad

Att hålla fast vid sexualiteten blev Frida Tibblin Citrons väg till normalitet under cancerbehandlingen. Ottar har träffat en av få läkare som informerar om hur sexualiteten påverkas.

Är sex inte längre ett ämne för terapeuter?

Jonas Pettersson och Calle Brunell, båda nyblivna psykologer, har gjort intervjustudien "Ska vi prata om sex?" om patienters erfarenheter av hur sexualitet behandlas i psykodynamisk terapi. Från att ha varit central har den fått allt mindre utrymme.

Sex som snuttefilt

Huvudpersonen i Isabel Hillborgs pjäs ”Gråta med fittan” uppfyller alla kriterier för att vara sexmissbrukare - men vem gör inte det? Ottars gästbloggare Ulrika Hammar har varit på teater och undrar om det bara är en fråga om inställning huruvida man mår dåligt efter sex. Och har vi inte pratat färdigt om papporna snart? 

Bakom en kaxig attityd hos en kvinna som tillåter sig njuta av sex finns alltid en trasig flicka. Eller? Pjäsen ”Gråta med fittan” tar i alla fall upp just dessa aspekter och som åskådare kastas man mellan att vilja utropa ”You go girl!” och ta huvudpersonen i famnen och trösta. Jag, som nyligen läst om flera av Kerstin Thorvalls böcker, känner igen problematiken. Kerstin tyckte själv att hon gav sig hän, att hon levde och njöt i de sexuella möten hon beskrev. Men i efterhand talar man om henne som någon som aldrig blev vuxen utan fortsatte leva ett oansvarigt tonårsliv, vilket givetvis andas tragik.

Huvudpersonen i pjäsen kan bocka för samtliga tecken på sexmissbrukare i någon enkät på nätet. Men vem kan inte det, undrar min manliga bekant efteråt och vi börjar diskutera: Är det bara en inställning huruvida man mår dåligt efteråt av sex eller inte? Har vi i så fall ett gemensamt ansvar att ändra attityden till tjejer som har sex? Eller ska var och en själv ta ansvar för hur vi låter oss betraktas?

”Jag utgår från att alla vill ha sex med mig.” säger huvudpersonen och samtidigt låter hon sig i alla lägen bedömas utifrån enbart det kriteriet. Hon spelar ung och dum. Hon klär sig utmanande. Hon tar plats och gör sig intressant, så fort en man kommer i närheten. Allt för att bekräftas som sexuell varelse. Men hon bemöter aldrig männen på något annat sätt heller. De är där för att tillfredsställa och roa henne. De är också några som ska betygssättas (att se henne i ögonen samtidigt som han slickar ger låga betyg).

Lite klyschigt blir det när huvudpersonen ser relationen till sin pappa som anledningen till att hon har svårt för närhet. Hon minns hur hon som liten försökte möta sin pappa med öppna armar, men aldrig fick en öppen famn till svar. Givetvis är det därför hon nu drar sig undan om någon vill ha något mer än bara ett ligg. Och visst, det är sorgligt när möten aldrig blir på riktigt. När man ersätter bestående relationer och riktigt nära möten med flyktiga och ytliga. Men har vi inte pratat färdigt om papporna snart? Annars får det ta mig tusan även vara mammornas fel att männen matar sina egon med tillfälliga förbindelser. Eller så tillåter vi oss själva att använda sex som snuttefilt emellanåt utan att skämmas, man som kvinna. Kanske som Kerstin gjorde.

Text: Ulrika Hammar, internkommunikatör på RFSU

Gråta med fittan av Isabel Hillborg spelas på Teaterverket i Stockholm den 4 och 6 november. Regi: Isabel Hillborg, Dramaturg: Daniela Kullman, Producent:

 Jenny Baldemar, Medverkande: Catharina Gallon

 

 

Lustens lakejer

Hur talar vi om lusten? Ulf B Andersson begraver sig i gamla tidskrifter och ser en rörelse mot en allt större öppenhet. Idag finns kåtheten till och med i Sveriges Radio. Läs ett utdrag ur texten!

Barndomslandet

Debatten om barns sexualitet handlar om vuxenvärldens syn på barn. Från förra sekelskiftets moralpanik till frigjort 1960-tal och pedofilskräck. Lena Lennerhed reder ut begreppen.

Manlighet – en folksjukdom?

Män dör tidigare än kvinnor, över hela världen. De dör av trafikolyckor, självmord, missbruk, våld och sjukdomar som kan relateras till ohälsosamma levnadsvanor. I Sverige dör mer en dubbelt så många unga män som unga kvinnor. Men vad beror det på?
Läs hela texten här:

In treatment

Sextipsen duggar tätt i tv och tidningar – men för den som vill ha professionell hjälp finns lite att hämta. RFSU-kliniken är nerringd av människor med bristande lust, samlagssmärtor och destruktiva tändningsmönster, men landstingen har inga resurser för att möta problemen. Läs ett utdrag ur texten här:

Psykologi i celibat

De flesta personer som söker terapi har problem eller funderingar relaterade till sexualitet, oavsett varför de sökt. Men många psykologer undviker att prata om sexuella ämnen, och har för lite utbildning. Varför?
Läs ett utdrag ur texten här:

Hur mår du?

Om 1970- och 80-talen var decennierna då psykisk ohälsa kunde skyllas på uppväxten – framför allt på lilla mammas oförmåga – är nu tiden för självrannsakan. Alla kan må bra, och alla kan hjälpa sig själva att må bra. Men hur präglade är vi av vår tid och var finns sexualiteten? Ottar dyker ner i terapins historia.
Läs ett utdrag ur texten här:

Sidor

Prenumerera på RSS - sexualitet