Tidskrift om sex och politik
Tidskrift om sex och politik
Lenny Emson, ordförande Kyiv Pride

Ukrainska hbtqi-rörelsen: »En kamp mot klockan«

Den ryska invasionen väcker både rädsla och ilska inom Ukrainas hbtqi-rörelse. Många förbereder sig för strid samtidigt som organisationer försöker hjälpa de mest utsatta hbtqi-personerna att lämna landet.

28 februari 2022

− Vi brukar säga att vi »kämpar« för hbtqi-rättigheter. Nu kämpar vi bokstavligt talat, på marken, säger Lenny Emson, ordförande för Kyiv Pride, till Ottar.

Organisationen försöker ordna säkra vägar ut ur landet för särskilt utsatta hbtqi-personer, som till exempel regnbågsfamiljer. Det är en kamp mot klockan. Under söndagskvällen kom uppgifter om att Kyiv ska ha omringats och att det inte längre går att ta sig ut ur staden. De uppgifterna har senare dementerats, men klart är att det på många platser är svårt att fly. Över videolänk berättar Lenny Emson om överfulla tåg, långa bilköer och brist på bensin.

Väl framme vid gränsen väntar nya utmaningar.

– Det är långa köer. Vissa tillbringar flera dagar i kön. Gränsvakterna har inte kapacitet att hantera alla människor, säger Lenny Emson.

»Vi har ett fantastiskt stöd av hbtqi-rörelsen i Europa. Människor hör av sig från alla håll nu och vill hjälpa till.«

Lenny Emson, ordförande Kyiv Pride

Många av de som flyr har ingen aning om vart de ska ta vägen när de väl har kommit över gränsen.

− Vi har ett fantastiskt stöd av hbtqi-rörelsen i Europa. Människor hör av sig från alla håll nu och vill hjälpa till. De lånar ut sina bilar och sina hem, säger Lenny Emson.

Under intervjun plingar det löpande av inkommande mail från personer och organisationer som vill hjälpa till eller visa sitt stöd.

− Vi känner verkligen att vi inte är ensamma.

Utöver att hjälpa människor att fly ut ur Ukraina försöker Lenny Emson och Kyiv Pride få europeiska länder att snabbt ge flyktingstatus, åtminstone tillfälligt, åt ukrainska hbtqi-personer.

− Vi för samtal med tre olika länder nu. Jag kan inte säga vilka. Den största utmaningen är att processen brukar vara ganska trög, och vi behöver snabba besked, säger Lenny Emson.

»Ryssland ska ha upprättat en lista över personer som kommer dödas eller fängslas vid ett maktövertagande.«

USA:s underrättelsetjänst har varnat för att Ryssland ska ha upprättat en lista över personer som kommer dödas eller fängslas vid ett maktövertagande. Där ska bland annat hbtqi-personer och andra minoritetsgrupper pekas ut, men Ryssland förnekar att någon sådan lista existerar.

För Lenny Emson råder inga tvivel om att riskerna just nu är särskilt stora för hbtqi-personer.

− Vi räknar med aggressioner om Ryssland får framgångar, och där kommer hbtqi-personer vara mer utsatta än övriga befolkningen.

Medan den ryska regimen under de senaste åren har skärpt tonen mot landets hbtqi-rörelse har situationen i Ukraina gått mot en ökad öppenhet. Det saknas fortfarande ett tydligt skydd mot hatbrott och samkönade relationer erkänns inte juridiskt, men det finns en aktiv och synlig hbtqi-rörelse. I somras deltog 7 000 personer i Kyiv pride och paraden genomfördes utan motreaktioner.

»Jag förväntar mig att Ukraina ska stå starkt. Jag tror på vår armé.«

Lenny Emson

Lenny Emson ser den ryska invasionen som ett hot mot de senaste årens positiva utveckling i Ukraina, men vill egentligen inte prata om långsiktiga konsekvenser av ett eventuellt ryskt maktövertagande.

− Jag får många sådana frågor från journalister just nu, och det känns olustigt. Det låter som att alla tror att Ryssland ska vinna, men jag förväntar mig att Ukraina ska stå starkt. Jag tror på vår armé.

Lenny Emson befinner sig just nu utanför Ukraina men planerar att återvända under veckan.

− Det är inte så att vi rekommenderar hbtqi-personer att fly. Vi hjälper dem som vill göra det, men många vill stanna. Vi inom hbtqi-rörelsen delar ilskan med resten av samhället och vi är redo att kämpa.

Text Charlie Olofsson


LÄS MER:

Fler artiklar

Intervju

Raseriernas tid är över

Sju år har gått sedan Fanna Ndow Norrbys kritikerrosade bok »Svart kvinna« släpptes – men vad har hänt sedan dess?

Intervju

»Lyssna på oss«

Leontine Olsbjörk kom till via donerade könsceller för 25 år sedan. Nu vill hon skapa samtal kring rätten till information.