»Vi hade slutet på hiv-epidemin runt hörnet«
I dag, den 1:a december, är det Världsaidsdagen. Med förbättrad vård och läkemedel har framtiden länge sett ljus ut, men i år har kampen mot hiv tagit en plötslig vändning, både globalt och i Sverige.
Efter beslut av Donald Trump i våras så har den amerikanska biståndsmyndigheten USAID avvecklats. Myndigheten har inte enbart försett tusentals människor med jobb men också finansierat hiv-behandling i ett flertal länder. Det är i nuläget oklart hur mycket läkemedel som finns kvar i lagren och hur länge tillgången kommer att räcka.
– FN:s aidsprogram (UNAIDS) beräknade i början av 2025 att om man inte återinsätter det här biståndet omedelbart så kan upp till 4,3 miljoner extra personer dö i aids till 2029. Och 6,6 miljoner fler smittas, de allra flesta unga kvinnor. Det är fruktansvärt faktiskt, säger Anna Mia Ekström, klinisk professor i global infektionsepidemiologi med fokus på hiv.
– USA stod för 80 procent av hiv-finansieringen i många afrikanska länder och det har försvunnit över en natt.

– Nu är läget något bättre efter att vissa kontrakt förlängts men FN fruktar ändå över 3 miljoner nya hivinfektioner närmaste åren och beskriver en chockartad situation.
Även Sveriges regering har minskat sina bidrag till insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar med 23 miljoner i årets budget och helt kapat bidrag till FN:s UNAIDS, efter att förut ha varit en av de största bidragsgivarna.
– Det kan man tycka är osedvanligt dålig timing, säger Anna Mia Ekström.
»Vi hade slutet på hiv-epidemin runt hörnet när den här abrupta neddragningen skedde.«
I allt mörker, vilka framsteg sker i kampen mot hiv?
– Med dagens mediciner kan man leva med smittfri hiv hela livet och aldrig någonsin bli sjuk i aids. Gravida kvinnor riskerar inte att smitta sina barn. Det är fantastiska framsteg som gjorts de senaste 20 åren, säger Anna Mia Ekström.
– Även om man redan har blivit sjuk så repar sig immunförsvaret igen och man blir smittfri om man bara tar en tablett om dagen, det är nästan inga biverkningar.
– Och innan nedskärningarna började, förra sommaren i juli, kom nyheterna om en spruta som kan skydda unga kvinnor till 100 procent mot infektionen. Vi hade slutet på hiv-epidemin runt hörnet när den här abrupta neddragningen skedde, vilket är otroligt sorgligt. Men nu finns hopp om att Indien kan tillverka den här sprutan billigt redan 2027.
Anna Mia Ekström menar att även om det är viktigt att man kan klara sig utan bistånd från västvärlden, så är det orimligt att abrupt avveckla USAID.
– Det var ett extremt ansvarslöst sätt man gjorde det på. Att dra sig ur över en natt och belägga folk med munkavle, censurera, radera dataset, låsa in mediciner och lämna miljontals människor till döden.
»Det kommer att kosta väldigt många, unga, liv.«
– I det långa loppet kanske det ändå kan bli något positivt i att fler afrikanska länder kan bli mer självförsörjande när det gäller läkemedel. Men det kommer behövas investeringar för att producera sina egna läkemedel, bygga upp hälsosystemen och utbilda personal. Allt sånt kostar väldigt mycket pengar, som inte riktigt finns idag. Och det kommer kosta väldigt många, unga, liv på vägen.
Vita huset ska inte uppmärksamma Världsaidsdagen i år, rapporterar The New York Times. Det är första gången traditionen bryts sedan dagen infördes 1988. I Sverige uppmärksammas dagen bland annat med ett stort rött band på Umeås torg.
Organisationen Hiv-Sverige, som ligger bakom ljusinstallationen, uttrycker oro över om den svenska vården är rustad för att möta behoven hos en åldrande grupp personer som lever med hiv.
– Vi ser ett tydligt behov av nationella riktlinjer för screening och uppföljning av åldersrelaterade sjukdomar, som kan debutera tidigare hos personer som lever med hiv, säger Anna Malm Christensen, organisationsutvecklare på Hiv-Sverige.

Hon betonar att även om många kliniker i Sverige redan gör ett bra arbete saknas ett samlat nationellt uppdrag, något som finns i flera andra länder.
– Resultatet blir en ojämlik vård. Vilken uppföljning du får beror på var i landet du bor och vad vi känner till finns det ingen aktör som i nuläget ansvarar för att ta fram sådana riktlinjer, säger Anna Malm Christensen.
»Det finns möjligheten att leva ett långt, friskt liv med smittfri hiv.«
Finns det några missförstånd som försvårar samtalet om hiv och aids i dag?
– Ja, jag tror att det svenska ordet bromsmediciner är väldigt missvisande. Man bromsar inte det, utan man kommer aldrig någonsin bli sjuk av aids om man medicinerar, säger professor Anna Mia Ekström.
– Kanske att man blandar ihop hiv och aids. Hiv är viruset man kan bära på utan att smitta någon och aldrig bli sjuk om man får medicin och aids är när man inte tar sig medicin eller inte får tillgång till medicin, när försvaret blir försvagat av viruset, man blir sjuk och dör av det. Det är två helt olika saker.
– Det finns möjligheten att leva ett långt, friskt liv med smittfri hiv. Det är väldigt viktig information som jag önskar att fler kände till, avslutar Anna Mia Ekström.
My Rova är journalistpraktikant på Ottar