Tidskrift om sex och politik
Tidskrift om sex och politik
Intervju

»Vi måste nedmontera patriarkatet«

Adriana Guzmán och Julieta Paredes, välkända feminister i Bolivia och grundare av Feminismo comunitario.

De bolivianska feministerna Adriana Guzmán och Julieta Paredes har varit med och skrivit Bolivias nya jämställdhetsplan, och skapat en ny feministisk rörelse i Latinamerika. Med Ottar pratar de sexualitet och fördelningspolitik.

Adriana Guzmán och Julieta Paredes är på besök i Sverige. I Bolivia har urfolkskvinnor sedan 90-talet utvecklat en feministisk gräsrotsrörelse, Feminismo comunitario, som inte enbart fokuserar på kvinnors rättigheter utan är en kamp mot det patriarkala system som förtrycker både människor och natur. På lördag 16 maj kan du träffa grundarna i ett samtal på Cyklopen i Stockholm.

Hur blev du engagerad i den feministiska kampen?

– Mitt engagemang började i befrielseteologin (en vänsterinriktad gren inom katolska kyrkan där fokus var fattigdomsbekämpning, reds. anm.), för människor som hade det sämre ställt än mig, säger Julieta Paredes.

– Det faktum att jag alltid varit lesbisk har också påverkat mig. Tidigare såg jag min sexualitet som något syndigt, smutsigt och onormalt. Inom vänstern i Bolivia sågs kvinnlig homosexualitet som monstruöst och till med kontrarevolutionärt. Jag levde med skräcken att de skulle upptäcka att jag gillade kvinnor. I den latinamerikanska feminismen fick jag ett utrymme där jag kunde hitta min identitet. Med tiden har jag även försonats med min egen kultur. Jag är kvinna, aymara, lesbisk och feminist, fortsätter Julieta Paredes.

Adriana Guzmán och Julieta Paredes

Vilka utmaningar står feministrörelsen i Bolivia inför just nu?

– I Bolivia finns det ingen feministrörelse som sådan. Det vi skapar idag är en gemensam, kollektiv rörelse, feminismo comunitario, som definieras i förhållande till patriarkatet och den process som de sociala rörelserna i Bolivia genomgår.

»Vår feminism har vuxit fram på gatan, i kampen mot patriarkatet, i alla demonstrationer där vi kvinnor har närvarat med våra kroppar och våra idéer.«

– Med ordet »feminism« syftar man på kvinnors kamp för sina rättigheter. Utmaningen för feminismo comunitario i Bolivia är att framhäva att kvinnokampen är en kamp mot det patriarkala system som förtrycker kvinnor, män och naturen. Det finns ingen verkligt revolutionär politisk process som inte också är en feministisk kamp, samtidigt som den feministiska kampen inte bara kan handla om kvinnors krav och rättigheter, fortsätter Julieta Paredes.

– Vår feminism har vuxit fram på gatan, i kampen mot patriarkatet, i alla demonstrationer där vi kvinnor har närvarat med våra kroppar och våra idéer, säger Adriana Guzmán.

– Feminism enligt oss är varje kvinnas kamp. Att vara feminist är inte ett privilegium för akademiker, yrkesverksamma eller överklassen. En feminist kan vara vilken kvinna som helst, i vilken del av världen som helst under vilken tidsepok som helst. Så länge hon gör motstånd mot, och för fram alternativ till, ett system som förtrycker henne.

Sedan Evo Morales från urfolksrörelsen blev president i Bolivia 2005 har de sociala rörelserna i landet fått mer makt och ett antal lagar har införts till förmån för kvinnors rättigheter. Har dessa förändringar fått någon effekt?

– Det faktum att Evo Morales har definierat sig själv som feminist öppnar dörrar för nya idéer och en ökad förståelse i samhället, säger Julieta Paredes.

– Det som fortfarande saknas är att erkänna att grunden till all exploatering och diskriminering har sin utgångspunkt i kvinnokroppen. Det behövs en politik för att nedmontera patriarkatet. Det skulle innebära en ekonomisk fördelningspolitik som prioriterar kvinnors situation, eftersom det är vi som tillhör de fattigaste i befolkningen och ofta saknar tillgång till exempelvis sjukvård och pension, avslutar Adriana Guzmán.

Text Sigrid Petersson

Bild Ulrika Hammar


Läs mer

Läs mer om eventet på Cyklopen lördag 16 maj här, eller här.

Mer på Ottar.se om Bolivia:

Hopp om ett annat Bolivia

Byråkrati stoppar leverans med preventicmedel till Bolivia

Abort – med respekt för moder jord

Fler artiklar

Intervju

»Lyssna på oss«

Leontine Olsbjörk kom till via donerade könsceller för 25 år sedan. Nu vill hon skapa samtal kring rätten till information.

Porträtt i svart och gult på carolina Hemlin och Ida Måwe.
Ledare

Oroande trender bland unga

Ottars chefredaktörer om resultatet i den senaste Ungdomsbarometern. Hur kommer attityder bland unga män att påverka sexualpolitiken i framtiden?