»Vi måste prata mer om asexualitet«

I en ny genetisk studie från Karolinska institutet undersöker de vad vuxna som inte haft sex har gemensamt. Ottar skrev en artikel om studien och hur den bland annat visade att sexlösa upplever ensamhet och ångest i större utsträckning än andra. Men det finns också personer som inte upplever sexuell attraktion och de måste synliggöras, menar Elin Westöö. 

– Varenda gång det pratas i media om personer som inte haft sex så är det någonting som måste vara fel på dem, och då poppar den där skamkänslan upp från gammalt, säger Elin. 

Elin Westöö trodde länge själv att något var fel. Hon identifierade som heterosexuell men upplevde inte sexuell attraktion och funderade över hur hon kunde ändra på sig. Men när hon som 37-åring började läsa på mer om olika queera identiteter och upptäckte begreppet asexualitet så var det en ögonöppnare. 

– Det var första gången jag läste om sexualitet och kände att det faktiskt gällde mig. 

– Jag har gått runt hela mitt liv och inte sett mina egna upplevelser representerade någonstans. Jag kan känna mig lite upprörd över att det skulle ta så länge att förstå det. 

»Fastän vi tycker att vi är väldigt fritänkande i Sverige så finns det väldigt starka normer kring sexualitet.«  

Många asexuella känner sig missförstådda, visar en rapport från Storbritannien. Rapporten Ace in the UK visar på att många asexuella möts av ifrågasättanden kring sin identitet i sin familj, på sin arbetsplats och inom vården. Över 80 procent av asexuella uppgav att de undviker att vara öppna om sin sexualitet med personer i sin närhet av rädsla för negativa reaktioner. Det är inte heller ovanligt att asexuella på olika sätt blir utsatta för omvandlingsförsök inom vården, där de bland annat uppmuntras ha sex för att lösa sina »problem« när deras läggning misstolkas som en sexuell dysfunktion. 

Därför skaver det lite särskilt för Elin Westöö när medier skriver om vuxna som inte haft sex och deras skam. 

– Det är klart att inte alla är asexuella, men jag tycker att det kan nämnas i sammanhanget att det finns en sådan läggning. Fastän vi tycker att vi är väldigt fritänkande i Sverige så finns det väldigt starka normer kring sexualitet.  

Det är sommar 2005 och en av korridorerna i Mariaskolan fylls av folk som väntar på att bli insläppta. Rikkert Hasselrot har tillsammans med de andra två grundarna av Nätverket Asexuell bokat ett halvt klassrum för sin första träff, en programpunkt i årets Pride House. 

Men lokalen visar sig vara alldeles för liten. 

– Sofie (Wahlström) som hade koll på lokalbokningen sa att det inte är något annat bokat, det är bara vi som ska vara här. Ska alla de där till oss? Och så visade det sig att ja, det skulle de, säger Rikkert Hasselrot.

De skjuter undan vikväggen som delar upp klassrummet och de cirka hundra personer som samlats får alla plats. Det var bara början på de många möten, föreläsningar och prideevenemang som Nätverket Asexuell skulle anordna över åren tills det att de slutade vara aktiva i 2016. Nu finns flera olika grupper för asexuella och aromantiska runt om i Sverige. 

»Det kan vara jättesvårt att inleda det hela med att säga ”jag blir inte sexuellt attraherad av dig, men jag skulle vilja vara ihop med dig ändå”.«

Men trots ett stort community av likasinnade så berättar Rikkert att många oroar sig över hur andra ska reagera när de berättar att de är asexuella. 

– Om man blir intresserad av någon så kan det vara jättesvårt att inleda det hela med att säga »jag blir inte sexuellt attraherad av dig, men jag skulle vilja vara ihop med dig ändå«. 

– Eller i kontakt med vården. Om man försöker prata med en läkare och de har inställningen att »har man inte ett normalt sex drive, då är det fel på en och då behöver man hjälp«, då är det svårt med vårdkontakter.

Asexualitet är inte detsamma som sexlöshet, vissa asexuella är helt icke-sexuella medan andra har ett aktivt sexliv tillsammans med sin partner. Men okunskap kring läggningen leder till att de ibland inte blir trodda på eller tagna på allvar.

– Jag har fått kommentaren »Ja, men så känner ju alla ibland«. Som att det bara är ett tillstånd där man inte har lust att ha sex någon gång ibland, man förstår inte att det är en läggning hos en person, säger Elin Westöö.

Rikkert Hasselrot berättar även om vissa som vill hitta lösningar på det som anses vara ett problem.

– Man får så mycket välmenande råd från folk, även folk man känner ganska bra. »Du har bara inte träffat den rätta. Du har inte haft sex på rätt sätt. Äter du medicin? Är det kanske det som påverkar? Eller har du varit med om någonting hemskt?«, säger han.

Asexuella kan också ha svårt att hitta sin plats i queera kretsar. Rikkert Hasselrot säger att det sedan den sexuella frigörelsen under 60-talet finns en förväntan att som queer person vara sexpositiv. Men de som inte är intresserade kan riskera att i stället ses som motståndare. 

– Allting ska vara sexpositivt och är man inte det på samma sätt då anses man ju vara negativ och fientlig. Och då är man inte någon bra queer.

»Även om du är asexuell och heteroromantisk så är det ju ändå hundra procent queer.«

Asexualitet representeras i den förlängda akronymen hbtqia+. Trots det så finns det blandade åsikter kring om asexuella passar in i queera sammanhang. Rapporten Ace in the UK lyfter att många asexuella inte har känt sig stöttade av andra queerpersoner och blivit separerade från gruppen som »straighta som vill vara speciella«. 

Varför är det viktigt att asexuella är en del av Pride och hbtqia-rörelsen?

– Asexuella är en självklar del av Pride och hbtqia+ därför att det är en sexuell läggning i minoritet. Du upplever saker på ett sätt som majoriteten inte gör och det är därför du behöver det stödet, säger Elin Westöö

– Jag hoppas att personer som jobbar med hbtq-frågor kan förstå att även om du är asexuell och heteroromantisk så är det ju ändå hundra procent queer.

Ottar har tidigare skrivit om att bisexuella upplever ökad ångest eftersom de ofta glöms bort och hamnar i ett sorts »mellanförskap«. Elin Westöö ser många likheter med bisexuellas upplevelser men förvånas över att asexuella sällan nämns i samtal om minoritetsstress. 

– Jag känner att nu måste vi prata mer om det här, för det betyder så otroligt mycket att höra att man inte är ensam, säger Elin Westöö. 

My Rova är praktikant på Ottar.