elzbieta Polen.jpg

Elzbieta Korolczuk är genusvetare, feministisk aktivist och forskar om sociala rörelser. Bild: Mattias Lundblad.
Elzbieta Korolczuk är genusvetare, feministisk aktivist och forskar om sociala rörelser. Bild: Mattias Lundblad.

Efter svarta protesterna

I oktober 2016 fylldes de polska gatorna av svartklädda demonstranter. Massiva protester satte stopp för ett totalt abortförbud. Men vad hände sen? Ottar reste till Warszawa för
att ta pulsen på den sexualpolitiska kampen.

Jedenasta kallas affärslängan i brunt tegel som ligger längs Johannes Paulus II:s allé i Warszawa. Stora färgglada skyltar visar vägen till sexbutiker, erotisk dans och privata videobås. Runt hörnet, längst ner i ett bostadshus, har Federationen för kvinnor och familjeplanering sitt kontor. En diskret, guldfärgad skylt sitter på den gröna dörren.

Här huserar också Grupa Ponton, en organisation för sexualupplysning.

– Just nu är det tufft för oss. Många är emot att prata om sex med ungdomar, och vi blir kallade perversa, säger Joanna Skonieczna som har varit sexualupplysare för Ponton i fem år.

Bild: Mattias Lundblad
Bild: Mattias Lundblad

Sexualundervisningen i polska skolor går under namnet »förberedelse för familjeliv«. ofta är den ansvariga läraren samma som håller i den katolska religionsundervisningen.

 

Granskningar har visat att »förberedelse för familjeliv« präglas av en stereotyp föreställning om kön, att det förekommer homofoba budskap och att en del av läromedlen förmedlar direkt felaktig information om preventivmedel. En spegling av den katolska kyrkans inflytande och regeringens värdekonservatism.

Med sina volontärer, ett 30-tal, försöker Grupa Ponton ge en annan bild.

– Vårt uppdrag är att ge polska ungdomar en grundläggande kunskap om sin sexualitet och sina  reproduktiva rättigheter, till exempel vad de kan göra om en gynekolog vägrar skriva ut preventivmedel, något som blir allt vanligare, säger Joanna Skonieczna.

»I början av 2017 bestämde den polska regeringen att dagen efter-piller skulle receptbeläggas.«

I början av 2017 bestämde den polska regeringen att dagen efter-piller – ett akut p-piller som påverkar ägglossningen – skulle receptbeläggas. Därmed hamnar tillgången i händerna på läkarna som kan säga nej för att det strider mot en privat religiös övertygelse, och faller under det som kallas samvetsklausul. Det finns även apotekspersonal som vägrar att sälja dagen efter-piller.

Samvetsklausuler innebär också att sjukvårdspersonal kan vägra att utföra vård – främst när det gäller abort. I Polen handlar det inte bara om enskilda personer, hela sjukhus kan säga nej till abort med hänvisning till samvetet.

– De gör som i USA, om det ena inte fungerar så försöker de med något annat som begränsar kvinnors rättigheter. Det är patriarkatet i sin renaste form, säger Elżbieta Korolczuk som är genusvetare, feministisk aktivist och forskar om sociala rörelser.

 

Feminister världen över inspirerades av »Czarny protest«, de demonstrationer och strejker som i oktober 2016 pressade de polska politikerna så pass att de slopade förslaget om ett totalt abortförbud. 

Den tredje oktober, svarta måndagen, gick uppemot 100 000 svartklädda personer runt om i landet ut på gatorna. Många visade solidaritet genom att gå till jobbet svartklädda. Elżbieta Korolczuk berättar om abortprotesterna med inlevelse, och en dos mörk humor.

 

Lagförslaget om totalförbud lades fram av lobbygruppen Ordo Luris som – förutom att förespråka abortförbud – ser äktenskapet som en heterosexuell, barnalstrande institution.

– I Polen kan den som samlar ihop 100 000 underskrifter inom tre månader lägga fram ett lagförslag i parlamentet. Om du står utanför en kyrka och frågor folk om de vill försvara oskyldiga bebisar som dödas, kommer de självklart att skriva på. Men den här gången insåg folk att det faktiskt skulle kunna bli verklighet. Förslaget stöddes av premiärministern, så det var ett reellt hot, säger Elżbieta Korolczuk.

»Före 2016 fanns det en uppfattning om att det polska civilsamhället var underutvecklat, men plötsligt började folk mobilisera sig i tusental.«

Hon räknar upp tre faktorer som gjorde att czarny-protesterna lyckades.

För det första var många människor redan aktiva i protester mot regeringspartiet Lag och Rättvisa, ett nationalkonservativt parti med starka band till katolska kyrkan som sedan 2015 har egen majoritet i parlamentets båda kamrar. Lag och Rättvisa har bland annat kritiserats hårt av EU för att inskränka demokratin genom att ändra reglerna för författningsdomstolen.

– Före 2016 fanns det en uppfattning om att det polska civilsamhället var underutvecklat, men plötsligt började folk mobilisera sig i tusental. Det var demonstrationer i stort sett varje helg, för demokrati, pressfrihet, miljö, utbildning, allt. Så det är delvis därför abortprotesterna blev en sådan framgång, säger Elżbieta Korolczuk. 

Elzbieta Korolczuk. Bild: Mattias Lundblad.
Elzbieta Korolczuk. Bild: Mattias Lundblad.
Den andra framgångsfaktorn var att demonstranterna fick media med sig. Risken att kvinnor skulle tvingas föda barn efter en våldtäkt, eller om de var för sjuka för att ens överleva en förlossning lyftes fram och diskuterades.

 

Som det ser ut nu är abort tillåtet vid våldtäkt, risk för den gravidas hälsa eller om fostret är skadat. Men i praktiken är det ändå svårt att få en laglig abort i Polen. I stället tvingas den som är gravid göra en illegal abort i Polen eller resa utomlands för att få en abort. Enligt Federationen för kvinnor och familjeplanering handlar det om omkring 100 000 personer varje år.

Den tredje faktorn handlade om de delar i lagförslaget som sträckte sig utanför ett förbud. Den som genomgår en illegal abort skulle kunna straffas med fängelse i upp till fem år. I dag är det enbart den som utför aborten, och eventuella medhjälpare, som kan straffas.

Dessutom ville Ordo Luris att »beteenden som leder fram till ett ofött barns död« skulle kunna ge upp till tre års fängelse, vilket i praktiken innebär att den som får missfall blir en potentiell brottsling. Med de långtgående förslagen växte protesterna även utanför de grupper som vill se en liberalisering av abortlagen.

»I praktiken är det ändå svårt att få en laglig abort i Polen. I stället tvingas den som är gravid göra en illegal abort i Polen eller resa utomlands för att få en abort.«

Men segern betydde inte att det fanns utrymme för en liberalisering. Ett motförslag från Kommittén Rädda kvinnorna, som genererade 240 000 namnunderskrifter för fri abort, tillgång till moderna preventivmedel och sexualundervisning i skolorna, röstades ner.

Samtidigt har protesterna mot totalförbudet blivit en bredare rörelse som nu fortsätter att växa. Kommittén Rädda kvinnorna bildades i april 2016 då lagförslaget blev känt. Aborcyjny Dream Team on Tour följde efter i oktober 2016. Det är ett informellt initiativ med syfte att bryta tabun kring abort och sprida kunskap om medicinsk abort.

Karolina Więckiewicz är jurist och specialiserad på reproduktiva rättigheter. Vid sidan om engagemanget i Aborcyjny Dream Team on Tour arbetar hon också för transrättsorganisation Trans-Fuzja och hbtq-rättsorganisationen Lambda Warszawa. Hennes silverfärgade skor matchar den silvriga tröjan och hon utstrålar beslutsamhet och handlingskraft.

»Helt ärligt tycker jag att aborträttsrörelsen bidrar till att stigmatisera abort.«

 

Efter sju år på Federationen för kvinnor och familjeplanering ville Karolina Więckiewicz byta strategi.

– Helt ärligt tycker jag att aborträttsrörelsen bidrar till att stigmatisera abort, vilket är synd. Vi vill ändra på hur det pratas om abort. aborträttsrörelsen har anammat en diskurs där abort framställs som om det alltid är ett svårt beslut, att vi måste minska antalet aborter, att det är den sista utvägen. Kvinnor förväntas stanna hemma en viss tid och bearbeta sin abort, när vi vet att det första många vill göra är att korka upp en flaska och fira att de är fria, säger Karolina Więckiewicz.

Karolina Wieckiewicz. Bild: Mattias Lundblad.
Karolina Wieckiewicz. Bild: Mattias Lundblad.

Det första informationsmötet planerades i staden Poznań. Det blev en tuff start. Lokal press skrev innan att de skulle utföra aborter under mötet. En antiabortorganisation lämnade in en polisanmälan. Utanför möteslokalen demonstrerade abortmotståndare med bilder på foster.

 

All uppståndelse ledde till en sorts självcensur och de kände sig inte nöjda med hur mötet hade gått. På tåget hem till Warszawa läste de en artikel med rubriken »Aborcyjny dream team håller möte i Poznań«. Namnet hade plockats upp av en journalist från en av medlemmarnas privata sida på Facebook, där hon hade skrivit det som ett skämt under en bild på de fyra. I det ögonblicket var det som om något lättade, och de bestämde sig för att behålla namnet.

»Trots stanken stannade folk kvar och lyssnade och ställde frågor.«

Aborcyjny Dream Team on Tour planerar att besöka Polens alla sexton provinser innan året är slut. Intresset är stort. Karolina Więckiewicz berättar om när de var i Kraków och några nationalister slängde in smörsyra i lokalen. Trots stanken stannade folk kvar och lyssnade och ställde frågor.

 

Svarta måndagen, 3 oktober förra året, höll Lambda Warszawa stängt i solidaritet med »Czarny Protest«. Lambda Warszawa är Polens  äldsta hbtq-rättsorganisation och bildades 1997. Kontoret ligger centralt, bara några kvarter ifrån Kulturpalatset.

Manifestation mot övergreppen i Tjetjenien. Bild: Mattias Lundblad.
Manifestation mot övergreppen i Tjetjenien. Bild: Mattias Lundblad.

I början av april råder det febril aktivitet här. tillsammans med ett 20-tal polska hbtq-organisationer har de skrivit ett upprop och koordinerat manifestationer i Gdansk, Poznań, Wrocław, Kraków och Warszawa för att visa solidaritet med offren för homofobi i Tjetjenien. Förutom opinionsbildning handlar en stor del av deras verksamhet om att erbjuda stöd och juridisk rådgivning till hbtq-personer. De utbildar även poliser om hatbrott.

– Vi pratar om brottsoffers rättigheter, om att känna igen och utreda hatbrott, och ser till att de har tillräckligt med kunskap för att stödja offren och sätta skurkarna bakom galler, säger Piotr Godzisz, som är politisk strateg på Lambda Warszawa.

»Andrzej Dudas första veto efter att ha tagit över som president 2015 lades in mot en könsidentitetslag.«

Hatbrott är underrapporterade i Polen och hatbrott mot hbtq-personer finns inte som kategori i brottsbalken, något som regeringen inte visar något intresse av att ändra på. Brottsofferjourer saknar oftast kompetens att ta emot offer för hatbrott. 

– Om brottsofferjouren drivs av en katolsk organisation kommer till exempel en transperson antagligen inte att gå dit om det innebär att få sin identitet ifrågasatt, säger Piotr Godzisz.

Han säger att de framsteg som gjordes under den förra regeringen helt har stannat av sedan Lag och Rättvisa kom till makten. Andrzej Dudas första veto efter att ha tagit över som president 2015 lades in mot en könsidentitetslag som skulle ha underlättat för transpersoner att ändra juridiskt kön.

Regeringens motstånd mot samkönade relationer försvårar inte minst för de omkring 50 000 barn som lever i regnbågsfamiljer. Den förälder som inte erkänns legalt får svårigheter med att till exempel hämta från skolan, eller fatta medicinska beslut. Personer som ansöker om hindersprövning för att gifta sig utomlands med någon av samma kön har i vissa fall nekats. 

 

En liten regnbågsfärgad vindsnurra på Lambdas balkong ger en ledtråd om att besökaren är på rätt adress.

Piotr Godzisz. Bild: Mattias Lundblad.
Piotr Godzisz. Bild: Mattias Lundblad.
I tio år hängde en regnbågsflagga i fönstret, tills i mars 2016 då deras port vandaliserades med vit makt-symboler och homofoba budskap. I samband med händelsen skrev 300 organisationer på ett upprop som uppmanade presidenten att fördöma homofoba hatbrott. Han gjorde till slut ett uttalande där han fördömde våld, utan att nämna homofobi.

Under brottsutredningen kom hyresvärden på att Lambda aldrig hade haft tillstånd för att ha en flagga på fasaden och bestämde att de inte fick sätta tillbaka den. Det dröjde månader innan de hatiska budskapen togs bort från porten.

– Varje dag påmindes vi som jobbar här och alla som besökte oss om att vi inte ens är trygga på vår egna trygga plats, säger Piotr Godzisz. 

 

Natalie Högström är frilansjournalist

Mattias Lundblad är fotograf

 

Ur nummer: 

Lägg till ny kommentar

Ren text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
By submitting this form, you accept the Mollom privacy policy.
Bli medlem i rfsu

Prenumerera på Ottar!

Fyra nummer om året och en bok eller tygkasse för endast 160 kr!

Ottar i Qiozk