Varför har du gjort en erotisk seriebok?– För att det behövs. Det finns inga erotiska serieböcker med enbart ”kvinnliga ”eller queera karaktärer i Sverige vad jag vet och jag tänkte det var på tiden. Dessutom är det extremt roligt att teckna snusk.
Det finns en lång tradition av erotiska serier, och i Sverige en lite nyare trend hos serieförlag att ge ut queera och/eller feministiska skildringar av sexualitet och erotik. Ett exempel är Liv Strömquists och Jan Bieleckis DRIFT från 2009. Hur kommer det sig, tror du? – Jag tror det är ett naturligt steg, om än lite långsamt, i den svenska seriescenens utveckling. Om en ser på många andra länder så har seriesnusk varit njutbart i bokform i en herrans massa år allaredan!
Kommer vi få se en våg av erotiska och queera/feministiska serier?– O ja. En tsunami!
Finns det något budskap du vill förmedla med Cowgirls? – Att sex är kul och ibland kan vara väldigt problemfritt! Det får en sällan läsa eller se när kvinnors sex är inblandat. Jag menar såklart inte att man ska sluta prata problematik kring sex, bara att folk inte ska känna skuld över att dem tycker sex eller skildrat snusk är göttigt. Det kan också bara få vara kul ibland. – Jag vill också med de folkbildande partierna i boken visa på att väldigt lite är omöjligt, att en ska få bejaka sin prova-på-sida så mycket det bara går!– Ett tredje budskap är att cis-män (en man vars biologiska, sociala, mentala och juridiska kön är detsamma) inte är nödvändigt i samband med sexskildringar, vare sig det är som publik eller medverkare.
När det kommer till sexet har jag försökt att inte tänka för mycket, därför att det är lätt att nästla in sig i problematik och därmed låsa den glada och bejakande buskis-andan.
Har du jobbat normkritiskt när du skapat boken? – Cowgirls är queert, därför att jag är queer och karaktärerna är gjorda av mig. De tänder på samma kön, eller inget kön, beroende på hur man tolkar uteblivandet av cis-män. När det kommer till sexet har jag försökt att inte tänka för mycket, därför att det är lätt att nästla in sig i problematik och därmed låsa den glada och bejakande buskis-andan, men jag har tänkt på att ha många olika sorters kroppar och karaktärer med. Femme, trans, butch- attribut samt switch-situationer, som inte kommenteras utan bara är. – Det känns väldigt queert enbart att utelämna diskussionen om varför dem gör som dem gör, eller varför dem ser ut som dem gör. Det är ju en form av utopi! Normkritiskt har jag tänkt i förhållande till exempel ifall en butchig karaktär automatiskt inte behöver vara dominant, men kan vara det ifall den vill, fast återigen inte genom att ”diskutera” det hela utan bara visa på mycket olika situationer så att ingenting kan tas för givet.’
Vad hoppas du läsaren ska känna när den läser Cowgirls?– Glädje, D.I.Y-känsla och ett pirr i skrevet.
Carolina HemlinFoto: Emma Blomberg 2008 fick Karolina Bång bidrag ur
Ottarfonden till sitt Cowgirl-projekt.
Läs mer
Releasefest för boken på Copacabana i Stockholm 3 augusti.
Köp Cowgirls här!
Galago förlag