Manlighet – en folksjukdom?

Det pratas sällan om manlighetsrelaterad död, ändå är det exakt vad det handlar om. I medierna får vi bilden av att kvinnor blir sjuka och mår dåligt av att bära upp samhällets ideal om hur en kvinna ska vara och se ut. Men hur påverkar manlighetsidealet männens hälsa?
Världsomspännande statistik visar på riktigt allvarliga konsekvenser, och detta nästan oberoende av det enskilda landets materiella välstånd. Myten om att en man ska »leva hårt och dö ung« verkar tyvärr stämma, men det är skillnad på att födas till man och att vara manlig enligt normen om vad som anses manligt, och det är just manlighetsidealet som är problemet. För även om det skiljer sig åt beroende på tid, kultur och klass, så står det »manliga« alltid i motsats till det som anses feminint. Och troligen är det mäns rädsla för att vara feminina som hindrar många från att ta till sig en mer hälsosam livsstil.
I Socialstyrelsens Lägesrapport 2010 som kom ut i mars 2010 får vi reda på att dödligheten bland svenska män är högre än bland kvinnor generellt, men att det är bland de unga som könsskillnaderna i dödlighet som störst. Drygt tre gånger så många unga svenska män, 15-24 år gamla, dör i trafikolyckor, cirka 60 procent fler dör i självmord, cirka fyra gånger så många i alkoholrelaterad död och cirka tre och en halv gånger fler i övriga skador.

Sammantaget dör mer än dubbelt så många män som kvinnor i den åldersgruppen. Och detta är inget unikt för Sverige, så här ser det ut över hela världen. Ofta ännu värre. Detta är häpnadsväckande och brutalt, det handlar om unga människor som borde ha ett långt och gott liv framför sig, men av olika anledningar dött för att de tagit stora hälsorisker, undvikit att hantera sina känslomässiga problem eller medvetet försökt ta sina liv.
Kan manlighet kallas för en folksjukdom?

Unga svenska män dricker mer än dubbelt så mycket alkohol som kvinnor. Att det just är män som dricker och dör av alkoholen är inte en slump, det är en del av en manlighetskultur där en hög alkoholkonsumtion idealiseras. Det är också svårt att tro att anledningen till att unga män kör ihjäl sig i trafiken, blir förgiftade, eller omkommer i olyckor handlar om något annat än ett idealiserande av att män »ska« ta risker.
Det finns sjukdomar där kvinnor är över­representerade, ett tydligt exempel är anorexi där cirka 90 procent av fallen är kvinnor. Få ifrågasätter att detta till stor del är en konsekvens av ett kvinno­ideal, och det diskuteras ständigt hur man ska få bukt med de farliga kroppsidealen. Men att trafikolyckor skulle vara en konsekvens av normer och ideal pratas inte om på samma sätt, då handlar det istället om hastighetsbegränsningar, säkra vägar och alkolås.
När det gäller självmordsstatistiken finns det flera rimliga frågor att ställa: Varför ska det vara så svårt för män att prata om känslor? Varför tar det emot för en kille att säga till en kompis, förälder eller någon annan att »jag mår dåligt, kan vi ses och snacka lite?«. Enligt ungdomsmottagningarnas journalförda statistik från 2008 utgör unga män endast cirka 14 procent av patienterna. Till den öppna psykiatrin utgör de ungefär 35 procent. Att unga män inte nås av vården är ett stort problem, men ett större problem är att de inte själva vågar ta sig dit.

I statistiken över dödligheten för svenska män i åldrarna 30-64 år ser vi liknande siffror, det vill säga ett åldersspann då alla dödsfall bör betraktas som för tidiga i relation till medellivslängden. I medelåldern och i ännu högre åldrar hör mäns dödsfall ofta ihop med både de sjukdomar som osunda levnadsvanor kan föra med sig och med det faktum att män väntar längre med att uppsöka vård. Sjukdomarna upptäcks därför i ett senare stadium och kan då få allvarligare konsekvenser.
En bra karl reder sig själv, eller?

På varje löpsedel borde det stå ›Manlighet – farligt för hälsan‹.

Men vad ska vi göra åt detta? För det är klart att det måste gå att förändra beteenden. Socialstyrelsen skriver i sin lägesrapport att skillnaden i medellivslängd i hög grad är påverkbar: »En central orsak till könsskillnader i hälsa är det så kallade genussystemet, det vill säga det system av socila mekanismer som verkar för att göra flickor och pojkar, kvinnor och män olika i en mängd aspekter av livet, exempelvis vad gäller hälsorelaterade levnadsvanor.«
För att ta ett exempel – betydligt fler män än kvinnor är överviktiga, ungefär lika många män som kvinnor diagnostiseras med fetma, däremot verkar kvinnor i högre utsträckning göra någonting åt det. I en artikel i Dagens Nyheter (11/4 2010) får vi reda på att 75 procent av alla de som låter göra en operation för att minska magsäcken är kvinnor. I artikeln reflekteras det kring att det är lättare för män att vara feta i vårt samhälle. Frågan som inte ställs: Är detta till mäns fördel?
Socialstyrelsen kommer fram till att samhällets olika förväntningar på kvinnor och män är en bidragande orsak till att män dör tidigare än kvinnor, och att detta går att göra någonting åt. Men det finns en underlig skevhet. Trots att män dör tidigare på grund av ohälsa, rapporterar de in en bättre upplevd hälsa än kvinnor. Medvetenheten om det egna reella hälsotillståndet är alltså rätt låg hos män.

Det är dags att börja kalla manlighetsidealet för en folksjukdom. 2007 dog 3 140 fler män än kvinnor i åldrarna 15-64 i Sverige, det motsvarar ungefär antalet människor som under samma år dog på grund av prostata- och livmodercancer. På varje löpsedel borde det stå »Manlighet – farligt för hälsan«. Men verkligheten är omvänd, fokus ligger mestadels på kvinnors ohälsa.
Fler kvinnor än män söker sig till vården, vågar prata om sina känslor, har en nära vän. Kvinnor tar hand om sig på ett annat sätt än män och det är ett accepterat beteende i deras omgivning. En man ska istället klara sig själv. Statistiken talar dock sitt tydliga språk – män klarar inte sig själva, de dör.
På samma sätt som vi tar till oss nya kunskaper om hur man förebygger de stora folksjukdomarna borde vi satsa på insatser för att förändra manlighetsidealet, och sluta låta det skörda människors liv. En bra karl reder sig inte själv.

Jens Klitgaard är frilansanskribent och sexualupplysare för RFSU. Han har varit med och tagit fram interaktiva värderingsövningar kring manlighet för ungdomsmottagningen på nätet, www.umo.se.

Lästips 1: Why men’s health is a feminisk issue (msmagazine.com)

Lästips 2: Vad kostar en man? (dn.se)

Beställ lösnummer av Ottar här! (Detta är nr 3 2010)