22 procent stannar hemma från skolan vid mens

Inför det obligatoriska hälsosamtalet som alla skolelever har med skolsköterskan får de vara på en enkät. På högstadie- och gymnasieskolorna i Karlskrona innehåller enkäten sedan flera år en fråga om de stannar hemma från skolan på grund av mensvärk. Det har visat sig att mensfrånvaron i kommunen är stor.

– Vi såg att upp till 50 procent svarade ja på frågan om de ibland stannar hemma, säger Åsa Råhlén, skolsköterska.

Under hälsosamtalet har svaren blivit en tillgång för skolsköterskan som kan ta upp mensbesvären med eleven direkt, och informera om vilken hjälp som finns.

– Har man svarat ja på den frågan i enkäten så lyfter vi det.

»Vi såg att upp till 50 procent svarade ja på frågan om de ibland stannar hemma.«

_{Åsa Råhlén, skolsköterska.}

Rådet till eleverna är att ta smärtstillande läkemedel som man kan köpa själv och att ta dem innan man får mensvärk – inte när smärtan når sin topp.

– Man ska inte behöva stanna hemma från skolan för att man har mensvärk, säger Åsa Råhlén.

Men det kan finnas undantagsfall. Om problemen kräver mer hjälp kopplas skolläkaren in, som till exempel kan skriva ut receptbelagda smärtstillande. Åsa Råhlén ser att frånvaron på grund av mensvärk kan hänga ihop med att eleven har låg studiemotivation.

»Folkhälsomyndighetens undersökning Ungkab visar i år för första gången hur omfattande mensfrånvaron i Sverige är.«

Men det är samtidigt viktigt att ta unga tjejers smärta på allvar. Åsa Råhlén möter också kulturella skillnader. Vissa har med sig hemifrån att man stannar hemma vid mensvärk och att man inte ska ta värktabletter.

– Vi jobbar med nyanlända som inte alltid har kunskap om värktabletter, utan använder värme och vila för att lindra mensvärk.

– Det är bra att vara skeptisk, men det är viktigt med balans, säger hon.

Karlskrona var tidiga med att uppmärksamma den höga frånvaron vid mens, men nu vet man också hur det ser ut i hela landet. Folkhälsomyndighetens återkommande undersökning Ungkab om ungas hälsa, relationer och sexliv, visar i år för första gången hur omfattande mensfrånvaron i Sverige är.

Tjugotvå procent av 16-19-åringarna har stannat hemma vid varje mens det senaste halvåret.

– Jag blev förvånad. Frånvaro från gymnasiet är något man ska ta på allvar, säger Klara Abrahamsson, utredare på Folkhälsomyndigheten.

I Ungkab-undersökningen ställdes frågor om besvär som mensvärk, kraftiga blödningar, humörförändringar eller övriga symtom som yrsel, trötthet eller koncentrationssvårigheter. Nästan alla som svarat på de frågorna hade minst ett symtom vid varje mens.

Klara Abrahamsson drar paralleller till ungas mående i stort.

– Det är allmänt känt att unga tjejer mår sämre än killar, att de har mer huvudvärk och magont. Jag tror att mensbesvär kan vara en stor del av förklaringen.

»Unga tjejer mår sämre än killar, de har mer huvudvärk och magont. Jag tror att mensbesvär kan vara en stor del av förklaringen.«

_{Klara Abrahamsson}

Elevhälsans arbete med sexuell och reproduktiv hälsa är väldigt varierande, enligt Klara Abrahamsson.

– Det hade varit önskvärt om elevhälsan hade en systematik för att fånga upp elever som behöver insatser.

Omklädningsrum och toaletter måste också upplevas som trygga. Skolor behöver erbjuda gratis mensskydd inne på toaletten och alla toaletter ska ha handfat och papperskorg. Det behövs också fördjupade analyser av hur till exempel socioekonomiska skillnader, födelseland, restriktioner av religiösa eller kulturella skäl påverkar mensfrånvaro, menar Abrahamsson.

Att ge kunskap om mens är skolans ansvar. Men undersökningen visar att det finns luckor. 85 procent svarade att de fått information om mens i skolan. 15 procent har alltså inte fått det.

– 85 procent är en hög siffra, men jag tycker att det borde vara 100 procent, säger Klara Abrahamsson.

En möjlig förklaring är att elever inte har gått i svensk skola och därför inte fått undervisning om mens, eller att de inte minns. Men det behöver undersökas
vidare. Arbetet för att minska mensfrånvaron i Karlskrona har inte utvärderats än, så Åsa Råhlén på Törnströmska gymnasiet kan inte säga säkert att den har minskat. Men i mötet
med eleverna märker hon att samtalen sår frön som gör skillnad.

– De som har stora problem kommer tillbaka. Då försöker man följa upp och gå igenom igen. De kan berätta att de till exempel har pratat med sin mamma om att köpa hem värktabletter.

»Via skolläkare kan barnmorskor skriva ut p-piller mot mensvärk. Det gör att tjejerna kan få hjälp snabbare.«

Men det finns saker som behöver förändras. Elevhälsan hänvisar till ungdomsmottagningen när det behövs, men barnmorskorna där kan inte alltid hjälpa till.

– Där har vi ett problem. Barnmorskor får bara skriva ut p-piller till unga som är sexuellt aktiva, annars måste läkare göra det, och läkarbemanningen är låg, säger hon.

Men genom att elevhälsan och ungdomsmottagningen samarbetar har de hittat en lösning.

– Via skolläkare kan barnmorskor skriva ut p-piller mot mensvärk. Det gör att tjejerna kan få hjälp snabbare.

Åsa Råhlén uppmanar skolledare med ansvar för elevhälsan – och frånvaron – att följa Karlskronas exempel och ta tag i problemet. Att ställa frågan om frånvaro på grund
av mensvärk i enkäten inför hälsosamtal är en bra början, säger hon.

– Sedan jobbar vi mycket med drop-in-mottagning så att man kan fånga upp eleverna. Jag tror att skolsköterskor är bra på att prata om det och inte bara skicka med tabletter. Det är superviktigt.

ALICE, 17: »JAG ÄR HEMMA 1–2 DAGAR VARJE MÅNAD«

Alice Björklund är 17 år och går första året på estetprogrammet inriktning musik på Törnströmska gymnasiet i Karlskrona. Hon mår dåligt vid varje mens och tar värktabletter och använder en vetekudde för att hantera smärtan.

— Det är oftast jobbigt första eller andra dagen, jag har ingen energi, jätteont i magen, mår illa och mår dåligt i hela kroppen. Det gör att jag är hemma 1–2 dagar varje månad.

Påverkar frånvaron din skolgång?

— Det beror på vad man håller på med i skolan.

Har du pratat med elevhälsan om det?

— Nej, jag visste inte att man kunde göra det. Jag har inte haft mitt hälsosamtal med skolsköterskan än.

Har du tänkt på att söka hjälp?

— Jag har tänkt på det. Jag vet inte var jag ska söka hjälp, men jag pratar med min mamma om det just nu. Jag tror att hon kan hjälpa mig.

Text Helena Björk, frilansjournalist.

Bild Albin Granberg