Tidskrift om sex och politik
Tidskrift om sex och politik
Aino Gröndahl. Bild RFSL.
Intervju HBTQI

Hallå där… Aino Gröndahl

Aino Gröndahl är asylrättsjurist på RFSL, som länge drivit frågan om rättvisa asylprövningar för hbtqi-flyktingar. Nu har Migrationsverket fått i uppdrag att förbättra rättssäkerheten.

Är det slut på de olagliga utvisningarna av hbtqi-flyktingar nu?

– Nej, definitivt inte. Men Migrationsverkets rättschef Carl Bexelius har för första gången bekräftat att stereotypa föreställningar och fördomar mot hbtqi-personer inte får användas i asylprövningarna. Han har tidigare förnekat att det sker, men det gör det hela tiden.

Hur påverkar stereotyper hbtqi-flyktingars rätt till asyl?

– Personer som har laglig rätt till skydd blir systematiskt nekade asyl. Ett typexempel är en kille från Somalia som lämnade in domar från två svenska domstolar som visade att han blivit misshandlad när han mött killar för sex. I avslagsbeslutet står det att han inte är trovärdig som homosexuell därför att han inte kan beskriva en djup inre process med känslor och kärlek. Men det är inte känslor som är kriminaliserade i Somalia, utan sex mellan män. Så här ser det ut i tusentals fall.

Hur vet du att det är så utbrett?

– Jag har granskat fler än 4000 asylbeslut och domar från Migrationsdomstolen under de senaste fem åren för RFSL. I 95 procent av fallen är det avslag. Den stora majoriteten kommer från länder där det är kriminaliserat att vara hbtqi-person, vilket innebär rätt till skydd. Det är också vanligt med olagliga krav på diskretion, alltså att man anser att personen kan åka tillbaka och leva enligt normerna för att slippa bli fängslad.

Du visade detta i rapporter år 2020, 2023 och 2024. Vad ger hopp nu?

– Regeringen har gett Migrationsverket i uppdrag att förbättra rättssäkerheten under 2025. De måste ta tag i det här nu. Vi på RFSL ska också bidra till deras implementering av EU:s nya riktlinjer för hbtqi-asylärenden som kräver att fördomar om hur hbtqi-personer ska vara, som utgår från en vit homosexuell cis-man, slutar styra prövningen. Tyvärr har det inte fått någon effekt när vi deltagit i tidigare utbildningsinsatser.

Varför tror du det går så trögt?

– Migrationsverket har också fått order från regeringen om att prioritera återkallelser i flera år. Det tar jättemycket resurser. Vi ser en enorm ökning av situationer där hbtqi-personer beviljats asyl, det kan vara för många år sedan, och får brev om att deras skyddsstatus ska återkallas därför att man av någon anledning misstänker att de ljugit, exempelvis när lesbiska kvinnor skaffat barn.

Hur känns det här för dig?

– De här människorna kommer till RFSL:s kontor med panikångestattacker. De är inte bara vårt jobb utan våra vänner, familjer, vårt community. Det gör ont att det här händer varje dag men vi kämpar på, för vad ska man annars göra.

Kinga Sandén är frilansjournalist

Fler artiklar

Reportage HBTQI

Modets kraft i Kenya

I Nairobi träffar Ottar två sexualpolitiska aktivister och en lovande modedesigner för att prata om mode som motstånd och kärlek.