Tidskrift om sex och politik
Tidskrift om sex och politik
Intervju Abort

Abortmiljonär med samvete

Efter 40 år på barrikaderna för fri abort tar Merle Hoffman med sig sin symboliska klädgalge till nya områden. Hon kallar sig korsfarare i kriget mot kvinnor, och tänker inte sluta kämpa.

Silverarmbanden skramlar när MerleHoffman gestikulerar medan hon berättar om sin långa kamp för fri abort. Det väl tilltagna svarta skrivbordet i kontoret på Choices-klinikens tredje våning pryds av inramade bilder på dottern Sasharina, som adopterades från Ryssland 2002 då Merle strax skulle fylla 58. På väggarna hänger fotografier av Merle själv bredvid celebriteter som Al Gore och Andrea Dworkin, från abortdemonstrationer på 70- och 80-tal hållande i en överdimensionerad stålgalge, en symbol för illegala och osäkra aborter. Den faktiska galgen står lutad mot en av väggarna. Historia och nutid trängs på samma kvadratmeter hos Merle Hoffman, för även om abort legaliserades i USA 1973, snart 40 år sedan, är kriget för kvinnors reproduktiva rättigheter precis lika brinnande aktuellt idag.

Hon bläddrar i 30-årsjubileumsnumret av Ottar som vi har med, och en sida med konstnären Makode Lindes klippdocka faller upp:

– Åh, ni har drottning Elizabeth den förstas klänning på bild i tidningen! Jag var helt fixerad vid henne när jag var yngre, det är min största idol.

USA-Merle.jpg
Merle Hoffman föddes i Philadelphia 1946 och växte upp som enda barnet i ett övre medelklasshem med musikaliska föräldrar. I tioårsåldern upptäckte hon sin egen talang för pianot och bestämde sig för att bli konsertpianist. Därför tog hon ingen collageexamen, det var ju inte nödvändigt med en redan utstakad konstnärlig bana. Istället åkte hon till Paris och »lärde sig älska bröd och ost«. Men tålamodet tröt och händerna var för små för att klara av de stora musikstycken hon ville spela. Hon bestämde sig för att gå på college trots allt, och för att klara avgifterna tog hon jobb som läkarassistent.

Det var 1970, och abort skulle efter en lång feministiskt kamp precis bli lagligt i New York.

– Världen blev plötsligt upp och ner, kvinnor flög från hela landet till klinikerna som fanns i New York. Jag gick ut college men fick aldrig klart min doktorsexamen, jag blev för involverad i rörelsen.

»Det for som ett blixtnedslag genom mig, hur kunde man genomföra en lag som gjorde att dessa kvinnor skulle dö?«

Det klassiska domslutet som legaliserade abort i hela landet, Roe vs. Wade kom 1973. Merle jobbade med att assistera vid aborter och som rådgivare åt oönskat gravida kvinnor.

– Inte förrän 1976 blev jag politisk aktivist. Jag vaknade upp när »The Hyde amendment« gick igenom, en lag som förbjöd ekonomisk hjälp för de fattigaste kvinnorna som behövde göra abort, de svarta, de socialt utsatta, de på marginalen som ofta hade flera barn redan. Det var de kvinnorna jag jobbade med varje dag, deras livshistorier jag hörde, deras händer jag höll. Det for som ett blixtnedslag genom mig, hur kunde man genomföra en lag som gjorde att dessa kvinnor skulle dö?

I januari 2012 kom Merle Hoffmans memoarer »Intimate Wars. The Life and Times of the Woman Who Brought Abortion from the Back Alley to the Boardroom« (The Feminist Press) ut och har blivit omskriven som en »vibrerande berättelse från abortpolitikens epicentrum«. Det är en kaxig boktitel, och Merle Hoffman är inte blygsam vare sig när det gäller sin roll i »kriget« för kvinnors rätt till hälsa och livsval, eller det faktum att hon tjänar pengar på reproduktiv hälsa genom kliniken Choices som hon startade redan 1971 när hon var 25 år, och fortfarande driver framgångsrikt.

Under våren flyttade Choices till nya, större lokaler i Jamaica, ett utsatt område långt ut i statsdelen Queens. En plats Merle Hoffman kontroversiellt omnämnt i en intervju som »ett land i tredje världen«. Hon beskriver sig själv som en entreprenör, och har ofta blivit ifrågasatt för att kapitalisera på kvinnors behov av abort. Hur går feministisk politisk idealism och kapitalism ihop?

– Jag har inga problem med det, det är världen som har problem med mig. Jag älskar business, jag ser det som en sport och en strategi.

»Att jag är judinna som »tjänar pengar på att döda barn« har jag fått höra många gånger.«

Hon säger att hon haft förmågan att bygga upp ett koncept som hjälper kvinnor och samtidigt kunna vara del i en rörelse och driva den mission som hon brinner för. Att samtidigt tjäna pengar på att göra det är en enorm bonus, menar hon.

– Att dessutom tjäna tillräckligt mycket för att kunna investera tillbaka i verksamheten och rörelsen, att ha pengar att kunna göra vad du behöver och vill göra, är en stor gåva. Men att jag är judinna som »tjänar pengar på att döda barn« har jag fått höra många gånger.

Choices-kliniken i Queens gör aborter upp till 24:e veckan, men erbjuder också mödravård, gynekologi, testning för könssjukdomar, steriliseringar och preventivmedelsrådgivning. De tar emot 40 000 patienter per år, varav cirka 10 000 är abortpatienter, och är den största kvinnokliniken i landet. Kvinnorna som kommer dit är lägre medelklass, från New York och andra stater, med stor etnisk spridning. Merle är utbildad psykolog och när vi frågar om hon anser att en abort kan vara traumatiserande för en kvinna att gå igenom svarar hon rappt:

– Det är traumatiserande för kvinnor att inte ha rätt att bestämma över sin kropp, det är traumatiserande för kvinnor att bli behandlade som andra klassens medborgare, det är traumatiserande för kvinnor att inte ha kunskap och makt.

Som stenhård förkämpe för rätten till abort och offentlig person torde hon ha mött på motstånd. Har du varit utsatt för trakasserier eller hot från abortmotståndare?

– Ja såklart, jag har fått oräkneliga dödshot, kollar ständigt efter bomber under min bil när jag går från jobbet. Jag har haft beväpnade vakter som skyddat mig i perioder.

USA-Merle som Jeanne D Arc.jpg
På en av väggarna sitter en tecknad bild av Merle Hoffman med svärd i handen, sköld och rustning. Det är Merle som Jeanne d’Arc. Hon är 65 nu, tänker hon någonsin att det är dags att sluta?

– Det är klart att jag blir rädd, annars vore jag inte människa, men jag har vigt mitt liv åt detta och jag skulle inte leva upp till mina egna förväntningar om jag lät rädslan ta över. Min självbild när jag var yngre var att jag är stark, modig, till och med heroisk, en person som gör något riktigt viktigt – och om jag inte försöker leva upp till det sviker jag mina ideal.

– Modet att våga stå upp och säga ifrån är något man måste öva upp, träna på. Och man växer när man ser att man överlevde. What doesn’t kill you makes you stronger.

Vi pratar om den yngre generationen feminister, de som för varje ny generation måste ta över och driva kampen för kvinnors rättigheter. Ser hon, efter så många år i frontlinjen, med tillförsikt på återväxten inom den feministiska rörelsen?

– Det som händer idag är som en väckarklocka för många, inte bara ger sig de konservativa på abort, nu är de ute efter preventivmedel också. Jag tror det finns en förnekelsemekanism, många tänker »abort kommer alltid vara lagligt«. Men just nu känns det som att bli slagen i huvudet med alla bakåtsträvande förslag, och jag är glad att så många protesterar och är ute och demonstrerar.

– Vad rörelsen har saknat är proaktivitet, det kommer ständigt attacker så vi måste hela tiden försvara oss, men det går att slå först också.

Som Oklahomas senator Constance Johnson visade exempel på då hon i februari 2012 föreslog en ändring i lagförslaget om »personhood« framtaget av republikaner. Ett förslag som innebär att livet börjar vid befruktningen och ett embryo därför ska ha mänskliga rättigheter, vilket till exempel skulle göra varje abort – oavsett dess orsaker – till mord och kunna straffas därefter. Johnson föreslog att livets början faktiskt sker, inte vid befruktningen, utan vid en mans ejakulation, och att varje droppe av »spilld sperma« som hamnade utanför en kvinnas slida i syfte att reproducera var ett brott mot lagen. Hejdå oralsex, hejdå analsex, hejdå donatorsäd på burk. Utspelet fick stor uppmärksamhet.

– Mitt förslag vill uppmärksamma det absurda dubbelspel och bristen på balans i denna stats politik när det handlar om kvinnors hälsa, skrev Johnson i ett uttalande.

»När det gäller sexualitet skulle jag beskriva det här landet som en omogen, 13-årig masturberande pojke.«

Merle Hoffman återvänder gång på gång till att det är ett veritabelt krig mot kvinnor och flickor som utkämpas idag, det går inte att förminska det med andra ord. Och att det är globalt och innefattar hela skalan med könsstympning, tvångsgifte och institutionaliserat våld. Varför är just abortfrågan en sådan vattendelare i USA?

– För att reproduktion handlar om makt. Med fri abort har kvinnor makten över liv och död.

– USA är ett extremt religiöst land, och när det gäller sexualitet skulle jag beskriva det här landet som en omogen, 13-årig masturberande pojke, säger Merle och bryter ut i ett skramlande gapskratt.

Text Carolina Hemlin

Bild Nadja Hallström


Läs mer

Merle Hoffmans självbiografi ”Intimate Wars” (Feminist Press 2011)

On The Issues Magazine

Fler artiklar

Artiklar Abort

Myten om Frida Kahlos missfall

Konstnären Frida Kahlo gjorde tre aborter. Synen på aborterna som missfall förminskar Kahlos feministiska gärning, menar forskare.

Essä Abort

Frihet i en liten påse?

På 1970-talet fantiserade feminister om konstgjorda livmödrar. I dag är vi närmare det än någonsin.