Abortlagen tillåter inte vårdvägran

Om två veckor kommer domen i målet med barnmorskan Linda Steen som stämt landstinget Sörmland och åberopat samvetsfrihet. Ottar pratar med juristen Sara Bäckström som följt rättegången på plats.

I måndags avslutades rättegången i Nyköpings tingsrätt som behandlar målet där barnmorskan Linda Steen har stämt landstinget Sörmland för att hon nekades jobb på en kvinnoklinik, eftersom att hon inte ville arbeta med abortvård. RFSU:s förbundsjurist Sara Bäckström har följt rättegången på plats

Vad är barnmorskans argument för att vinna målet?

Sara Bäckström, jurist. Foto Nadja Hallström

– Försvaret fokuserar på att man enligt Europakonventionen för mänskliga rättigheter har rätt till åsiktsfrihet, religionsfrihet, samvetsfrihet och rätt till att inte bli diskriminerad – och att man med hänvisning till den samvetsfriheten inte ska tvingas medverka till åtgärder som innebär en abort. Linda Steen kan, enligt försvaret, av samvetsskäl inte till exempel medverka vid kirurgiska aborter, dela ut tabletter för att starta en medicinsk abort, ta hand om foster vid sen abort, sätta kopparspiral eller dela ut dagen efter-piller, säger Bäckström till Ottar.

Hon menar att målet snarare handlar om en strategi från abortmotståndare att driva frågan om samvetsfrihet vidare. 

»En öppning för samvetsklausuler i Sverige skulle i förlängningen riskera att minska tillgängligheten och kvaliteten av abortvård.«

Försvaret – lett av juristen Ruth Nordström från Scandinavian Human Rights Lawyers, som är även VD för antiabort-organisationen Provita – hävdar att landstinget Sörmland har kränkt Linda Steens mänskliga rättigheter, religions- och samvetsfrihet när hon nekats anställning på grund av att hon inte vill utföra abortvård. Både Linda Steen och barnmorskan Ellinor Grimmark, vars liknande fall var uppe i Jönköpings tingsrätt för ett år sedan och i vilket försvaret förlorade och gav arbetsgivaren rätt, representeras av Ruth Nordström. När Nordström får frågan av SVT om fallet är mer av en lobbyverksamhet än ett enskilt fall svarar hon »Vi förespråkar vår huvudmans anspråk och för hennes talan«.

 

Hur skiljer sig det aktuella fallet från Ellinor Grimmark-målet förra året? 

– Det skiljer sig något. Linda Steen var redan anställd vid landstinget och har fått en så kallad kontraktsutbildning som innebär att landstinget betalat för hennes barnmorskeutbildning. Vid slutet av utbildningen meddelar Steen att hon inte vill delta i abortutförande, och då säger landstinget att eftersom hon inte kan utföra samtliga uppgifter som åligger en barnmorska på kvinnokliniken så kan hon inte arbeta där. Linda Steen blev då återvisad till sin grundanställning som sjuksköterska vid en vårdcentral, säger Sara Bäckström.

– Argumentationen i de båda fallen är dock uppbyggd på samma sätt, att barnmorskan har fått sina åsikter och sin religionsfrihet kränkt, säger Sara Bäckström.

 – Linda Steen vill få rätt i att landstinget gjort fel som inte anställt henne, att de borde skräddarsytt en anställning där hon skulle ha fått plocka bort de arbetsuppgifter som rör abort. Landstinget har svarat att de inte har möjlighet att organisera sin verksamhet så att de kan tillgodose detta, att de är en liten kvinnolklinik där alla roterar mellan uppgifterna. Landstinget hävdar också att det inte finns lagligt stöd som kräver att man som arbetstagare eller arbetssökande har rätt att hävda så kallad samvetsfrihet.

 

Hur stora chanser har barnmorskan att vinna?

– Min bedömning är att det är osannolikt att Linda Steen får gehör för sin talan. Det som prövas är egentligen en arbetstvist. Om försvaret vinner den och rätten säger att landstinget har brutit mot sina lagliga plikter, blir konsekvensen ett skadestånd.

 »Ingen ska tvingas att medverka vid abortingrepp, men en person som inte kan tänka sig att utföra abort ska inte kunna vårdvägra på en klinik som erbjuder abort.«

Vad skulle en vinst i målet för Linda Steen få för konsekvenser?

– En öppning för samvetsklausuler i Sverige skulle i förlängningen riskera att minska tillgängligheten och kvaliteten av abortvård. Det ser vi i andra länder som tillämpar samvetsfrihet vid abortvård, till exempel Italien. Frågan om samvetsfrihet har prövats flera gånger i riksdagen och det finns ett brett stöd både för nuvarande abortlagstiftning och för att samvetsfrihet inte ska införas i Sverige. 

– Ett land kan göra inskränkningar i rätten att utöva sin åsikt, religion eller samvetsfrihet, om det krockar med ett annan viktigt intresse för samhället och den inskränkningen har stöd i lagen. Och i de här fallen är rätten till tillgänglig och patientsäker abortvård överordnad detta. Den svenska abortlagen innehåller inte en möjlighet till vårdvägran och patiensäkerhetslagen innebär att patienten ska vara i fokus för vården, inte personalen.

– Ingen ska tvingas att medverka vid abortingrepp, men en person som inte kan tänka sig att utföra abort ska inte kunna vårdvägra på en klinik som erbjuder abort till patienter, säger Sara Bäckström. 

Dom i målet väntas komma om cirka två veckor.

 

Carolina Hemlin

 
Bli medlem i rfsu

Prenumerera på Ottar!

Fyra nummer om året och en bok eller tygkasse för endast 160 kr!