Hallå där, Annah Björk!

På internationella kvinnodagen 8 mars släpps uppmärksammade »Ni måste flytta på er« där musikjournalisten, kritikern och Ottarskribenten Annah Björk har följt kvinnliga artister bakom kulisserna i en industri som präglats av sexism och tystnadskultur. Boken skildrar 30 år av pophistoria — från riot grrrl-rörelsen på 90-talet, via Girl power, till feministisk topplistepop i dag.

NI MÅSTE FLYTTA PÅ ER – FRÅN GIRL POWER TILL REVOLUTION

​​▶ Kommer ut på internationella kvinnodagen 8 mars och ges ut av Mondial förlag.

Kan du beskriva boken?

— Den handlar om kvinnliga artisters kamp mot orättvisor och övergrepp, för rätten till sin röst, sin musik, sina pengar och sin sexualitet.

Hur har musikindustrin förändrats på 30 år?

— När artister som Kathleen Hanna spelade i början av 1990-talet blev de ständigt utsatta för helt sjuka former av våld, övergrepp och hat. Samtidigt ansågs deras feministiska protester vara extremt radikala och de var oorganiserade och isolerade både från varandra och hela mainstreamkulturen. Men det som riot grrrl-banden skrev på sina flygblad för 30 år sedan, är spöklikt nära vad Zara Larsson i dag utrycker på Twitter och når miljoner gillande fans.

— Men det ska sägas att även i dag släpps extremt få producerande eller låtskrivande kvinnor in i studior där de verkligt stora låtarna produceras, där pengarna och makten finns.

Vad har metoo-rörelsen betytt?

— Metoo har skapat en form där vi kan prata om och avslöja övergrepp och börja riva strukturer. Den yngre generationen artister är helt ointresserade av att upprätthålla tystnadskulturen, medan många äldre fortfarande är ängsliga. I många fall är ju att avslöja någon att bita den hand som föder dem. Och oviljan att förändra är stor där utvädringen verkligen behövs — i styrelserum och på chefskontor.

Hur ser systerskapets strategier ut i musikbranschen?

— Kvinnliga artister har varit väldigt bra på att organisera sig och att göra motstånd. De började med att syna konkurrensmyten; den gamla »sanningen« om att det bara kan finnas en tjej i varje sammanhang och att andra tjejer är potentiella hot, och istället började liera sig med varandra. Konkurrensmyten är en subtil men stark struktur. 

Träffade du Riot grrrl-ikonen Kathleen Hannah?

– Kan lyckligt säga att jag mejlväxlat med Kathleen Hanna och dessutom åt en lång frukost med henne i hennes nya hemkvarter i Pasadena. Vi pratade 90-tal, patriarkat, kamp och musik i timmar.

 

Carolina Hemlin är chefredaktör för Ottar.

 

Ur nummer: 

Lägg till ny kommentar

Ren text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
By submitting this form, you accept the Mollom privacy policy.