»Hon vill att vi ska ange varandra«

– Hon är besatt av tanken att det är fullt med aktivister på myndigheten, och har en lista med personer hon inte vill ska jobba här. Hon använder nyanställda som informanter, och kallar in dem för att de ska rapportera om kollegor. Det sprider rädsla i organisationen. Hon vill att vi ska ange varandra. Det säger en anställd på Jämställdhetsmyndigheten som valt att vara anonym, till Ottar.

I visselblåsarärendet, som kommit in till regeringen, lyfts att det finns en påtaglig risk för omfattande personalomsättning och ökade sjukskrivningar på myndigheten i Göteborg. Orsaken tillskrivs generaldirektörens ledarstil. Lise Tamm anklagas för bristande saklighet och misstanke om jäv.

»Situationen bedöms utgöra en betydande risk för Jämställdhetsmyndighetens fortsatta funktion och kompetensförsörjning. Mot denna bakgrund begärs att Regeringskansliet skyndsamt initierar en oberoende granskning av generaldirektörens agerande, inklusive frågor om jäv, arbetsmiljöansvar och ledarskap«, står det i ärendet som skickades in i februari.

»Bara var fjärde anställd känner förtroende för generaldirektörens sätt att leda verksamheten.«

Ottar har varit i kontakt med flera anställda på Jämställdhetsmyndigheten som bekräftar bilden. De menar att generaldirektören inte bär fram myndighetens kunskap när hon representerar den, utan istället för fram sina egna åsikter.

– En tystnadskultur har utvecklats sedan generaldirektören tillträdde. Det har blivit ett hårdare klimat. Hon har väldigt starka åsikter i exempelvis frågor som rör hedersrelaterat våld, som är ett delat fält. Det finns inte något utrymme att diskutera olika perspektiv, det är bara hennes som är förhärskande, säger en annan medarbetare. 

När Ottar ringer upp generaldirektör Lise Tamm säger hon att hon tar frågor om brister i arbetsmiljö och lågt förtroende för ledningen på stort allvar.
– Vi är mitt i en omorganisation som kommer att träda i kraft första augusti. När man är mitt i en omorganisation så blir det lätt stökigt och oroligt. Arbetsmiljön var kritiserad redan innan jag tillträdde och vi har vidtagit olika åtgärder – men det tar tid.

Även Aftonbladet har tidigare i år skrivit om tystnadskulturen som breder ut sig bland anställda i stat och kommun, med Jämställdhetsmyndigheten som exempel. Lise Tamm känner inte igen kritiken om att hon skulle jaga aktivister bland anställda.

»Vi jagar inte oliktänkande, vad medarbetare har för privata åsikter är fullständigt irrelevant.«
_{Lise Tamm, generaldirektör.}

– Jag har aldrig hört någonting om detta. Tvärtom har jag försvarat myndigheten och sagt att vi inte är en »aktivistmyndighet«. Vi jagar inte oliktänkande, vad medarbetare har för privata åsikter är fullständigt irrelevant.

Lise Tamm menar att hon inte lägger sig i vad anställda tycker eller vad de ägnar sig åt på fritiden. Hon håller inte heller med om att hon skulle bortse från fakta i sakfrågor.

– Vi har precis haft konferenser där jag fått jättebra underlag från mina medarbetare, gällande exempelvis jämställdhetsintegrering, som jag fört fram. Sedan finns områden, som vissa straffrättsliga frågor eller hedersrelaterat våld, där jag själv har en stadig grund kunskapsmässigt. 

I visselblåsarärendet lyfts också misstanke om jäv. Det handlar om Lise Tamms relation till en forskare som också är en inflytelserik opinionsbildare i frågor som rör hedersrelaterat våld. 

»Hon har verkat för att han ska ingå i myndighetens forskarråd, i stället för andra etablerade forskare. Mot bakgrund av deras personliga relation bör detta prövas ur ett jävsperspektiv, i enlighet med förvaltningslagens krav på saklighet och opartiskhet«, står det i visselblåsarärendet.

Enligt Jämställdhetsmyndighetens interna riktlinjer är ett kriterium för att sitta i det vetenskapliga rådet att personen ska vara »akademiskt välmeriterad inom sitt forskningsområde (vilket oftast betyder professor)«.

Den aktuella forskaren är universitetslektor, men har i själva verket en mycket liten vetenskaplig produktion inom fältet hedersrelaterat våld. Vid tillsättningen föreslogs andra, mer välmeriterade kandidater inom området, visar Ottars granskning.

– Generaldirektören fick igenom att forskaren skulle väljas in, trots att han är väldigt aktivistisk och drevar för sina egna åsikter. Det är olämpligt, säger en medarbetare. 

Lise Tamm har tidigare samarbetat i en statlig utredning med forskaren, som på sitt Linkedin-konto uttryckt oro över att »kulturrelativister« arbetar på Jämställdhetsmyndigheten. 

I somras beslutade Lise Tamm att Jämställdhetsmyndigheten inte längre ska visa flickor som bär slöja på bild i sin kommunikation. Flera av de anställda var kritiska till beslutet på grund av risken att osynliggöra denna grupp, medan generaldirektören hävdade i Göteborgsposten att bilder på flickor i slöja riskerade att spä på stereotyper. 

»Situationen blir lite av en mindfuck. Vi som jobbar här är nästan för försiktiga, samtidigt har vi nu en generaldirektör som uppträder aktivistiskt.«
_{Anställd på Jämställdhetsmyndigheten}

I början av april delade Lise Tamm en intervju från Expressen på sin LinkedIn-sida där Nalin Baksi, samhällsdebattör och tidigare riksdagspolitiker, hyllade Lise Tamm för beslutet. Nalin Baksi mende att Tamm »möts av en kraftfull islamistisk kampanj inifrån myndigheten«. Tamm publicerade inlägget med den tillagda texten »Tack Nalin för dina kloka ord«, och bekräftade alltså bilden av att det finns anställda på Jämställdhetsmyndigheten som bedriver en »islamistisk kampanj«.

I visselblåsarärendet till regeringen lyfts hur generaldirektören offentligt kritiserat sina egna medarbetare vid flera tillfällen, bland annat i GP där kommunikationsavdelningen framställts i negativ dager.

Flera som Ottar pratat med framhåller hur myndigheten arbetat stenhårt med frågor som objektivitet, statlig värdegrund och transparens de senaste åren. 

– Situationen blir lite av en mindfuck. Vi som jobbar här är nästan för försiktiga, samtidigt har vi nu en generaldirektör som uppträder aktivistiskt, säger en anställd som uttalar sig anonymt.

I januari pausade Jämställdhetsmyndigheten ett miljonbidrag till den feministiska organisationen MÄN, efter att de anordnat ett panelsamtal om islamofobi under Mänskliga rättighetsdagarna i december. Frysningen av bidraget  skedde efter ett internt tips som kom från Lise Tamm själv, som tyckte att MÄN skulle granskas ur ett demokratihänseende, enligt Dagens ETC. Därefter inleddes en granskning av MÄN, som senare visat att organisationen visst levde upp till demokrativillkoret, och utbetalningarna återupptogs i april.  

– Det här väckte väldigt många upprörda känslor på myndigheten. Hon gav ärendet till en enhetschef som kände sig tvingad att starta en utredning. Men när vi ifrågasatte fick vi bara svaret att det är helt normalt att som GD skicka ett tips till sin egen myndighet, säger en anonym anställd.

»Vi har tidigare varit ifrågasatta och fått mycket kritik utifrån, men nu kommer det största hotet inifrån.«
_{Anställd på Jämställdhetsmyndigheten}

Det var i slutet av 2024 som regeringen utsåg Lise Tamm till ny generaldirektör för Jämställdhetsmyndigheten. Myndigheten hade då under flera år varit i politiskt blåsväder. 2018 beslutade den borgerliga regeringen att lägga ner den, men efter regeringsskiftet revs beslutet upp av den rödgröna regeringen, och myndigheten fick bestå.

Internt har Jämställdhetsmyndigheten kämpat med arbetsmiljöproblem även under ledning av den tidigare generaldirektören. Med den nya rekryteringen var hoppet att utvecklingen skulle vända. Men mycket tyder på att arbetsmiljöproblemen snarare förvärrats.

Höstens medarbetarundersökning, som tidigare uppmärksammats av GP, visar att stressen är högre och förtroendet för ledningen ännu lägre än tidigare. Bara var fjärde anställd känner förtroende för generaldirektörens sätt att leda verksamheten. Endast 16 procent håller med om att ledningsgruppen bidrar till ett öppet och tillåtande klimat

Statistik från myndigheten som Ottar tagit del av visar att både sjukskrivningar och personalomsättning ökat mellan 2024 och 2025.

– På min avdelning har det varit sjukskrivningar som beror på att det är en hotfull situation på jobbet. Vi har tidigare varit ifrågasatta och fått mycket kritik utifrån, men har alltid haft varandra. Men nu kommer det största hotet inifrån, från vår generaldirektör, säger en anställd. 

»Vi skyddsombud ser ett behov av att växla upp arbetsmiljöarbetet.«
_{Disa Hansson, skyddsombud för SACO.}

Disa Hansson är skyddsombud för SACO (Sveriges akademikers centralorganisation) på Jämställdhetsmyndigheten. Hon känner till visselblåsarärendet, och menar att missförhållandena som skrivs fram där är allvarliga.

– Vissa delar har lyfts av medarbetare till oss som skyddsombud. Vi vet att det finns personer som inte mår bra idag. Men det gäller inte alla, utan vår uppfattning är att det är koncentrerat till vissa delar av myndigheten.

Hon menar att skyddsombud, facket och arbetsgivaren är medvetna om det låga förtroendet för ledningen, och arbetar med frågan.

– Vi skyddsombud ser ett behov av att växla upp arbetsmiljöarbetet. Vi för dialog med arbetsgivaren och driver på arbetet med att följa upp resultaten från medarbetarenkäten. Jag vill tro att allt som görs kommer leda till ett resultat. 

Olle Lundin är professor i förvaltningsrätt med särskilt intresse för kontroll och tillsyn av offentlig verksamhet. Han menar att kritiken som lyfts mot generaldirektören rör sådant som strider mot lagen. 

– Av regeringsformen och förvaltningslagens femte paragraf framgår att en generaldirektör ska vara opartisk och saklig. När hon uttalar sig offentligt så representerar hon myndigheten och ska förhålla sig till fakta och inte bara tycka. En statstjänsteman ska alltid vara professionell. 

Att offentligt kritisera sina egna anställda är dåligt ledarskap, enligt Olle Lundin.

»Jag anser verkligen inte att det pågår en islamistisk kampanj på myndigheten, men det har förekommit att en medarbetare har sagt att jag är rasist och islamofob.« 
_{Lise Tamm}

– Som generaldirektör får man inte straffa anställda som har en avvikande åsikt. Då sanktionerar man medarbetare som använt sin yttrandefrihet. Det finns många JO-ärenden som tittat på detta. 

Angående frågan om jäv så menar Olle Lundin att det är meriter som ska styra vid tillsättning av ledamöter i ett vetenskapligt råd. 

– En generaldirektör kan inte tillsätta sina egna kompisar, då blir det en fråga om jäv. Så ska det inte gå till i svensk offentlig förvaltning. Det är meriter som man ska utgå ifrån när det gäller valet av ledamöter – vilka som gynnar myndigheten mest. 

Enligt generaldirektör Lise Tamm saknar misstanken om jäv grund. Hon menar att det inte finns några professorer inom hedersrelaterat våld och förtryck i Sverige. Att universitetslektorn valdes in beror, enligt Tamm, på att han suttit som expert i flera utredningar och »skrivit bra saker«. 

– Vi har inte jobbat ihop tidigare. Han har suttit som expert i en av mina utredningar, men jag känner honom inte. 

Varför valdes han före andra mer välmeriterade kandidater? 

– Jag anser inte att de andra kandidaterna var mer välmeriterade. Sedan kan jag hålla med om att han inte publicerat så många vetenskapliga artiklar på sistone, men då vill jag ställa frågan tillbaka: vad tror du det beror på? 

Har du någon tanke? 

– Nej, du får fundera själv. 

Du har fått kritik för att offentligt kritiserat dina anställda. Anser du att det pågår en islamistisk kampanj inifrån Jämställdhetsmyndigheten? 

– Jag har inte sagt så. Det var ett misstag att kommentera det inlägget, vilket jag meddelat mina medarbetare. Jag anser verkligen inte att det pågår en islamistisk kampanj på myndigheten, men det har förekommit att en medarbetare har sagt att jag är rasist och islamofob. 

I visselblåsarärendet finns en begäran om att Regeringskansliet ska initiera en oberoende granskning av generaldirektörens agerande. När Ottar hör av sig till Nina Larsson (L), jämställdhetsminister, svarar hon via mejl, att skrivelsen är noterad.

Enligt jämställdhetsministern fick Statskontoret redan 2023 i uppdrag att analysera Jämställdhetsmyndigheten. Resultatet visade bland annat brister i myndighetens interna kultur som påverkade arbetsmiljön.

– Lise Tamm leder nu arbetet med att förbättra kulturen och utveckla en mer tillitsbaserad styrning. Hon har mitt fulla förtroende som myndighetschef, och jag är övertygad om att det arbetet kommer att ge resultat, säger Nina Larsson till Ottar. 

Ministern menar vidare att Jämställdhetsmyndigheten har ett mycket viktigt uppdrag att bekämpa våld och förtryck, inte minst när det gäller i hederskontext. 

– För att klara det krävs en god arbetsmiljö och ett aktivt ledarskap, avslutar jämställdhetsminister Nina Larsson (L).

Ida Måwe är chefredaktör på Ottar.