Är sex inte längre ett ämne för terapeuter?
Er studie tyder på att sexualitet får mindre och mindre plats i terapirummen. Varför?
– Ja, visst är det konstigt. Psykodynamisk terapi borde kunna erbjuda en möjlighet att prata om de här frågorna på allvar, och på djupet. I terapirummet ska man kunna titta på sidor av sin sexualitet som man kanske har svårt att få syn på eller svårt att våga prata om.
Vad beror utvecklingen på?
– Det finns nog många olika anledningar. Något som nämnts är att terapeuter i sin strävan att fjärma sig från vad man uppfattar som gammal mossig driftsteori tappat bort sexualiteten. En annan faktor är att psykoterapeuterna blivit mindre intresserade av sex nu när de inte längre än så ensamma om att intressera sig för ämnet som de var förr. Det verkar också som att många terapeuter ser en poäng i att visa mer av sig själva i terapin, bli mer verkliga för patienten. Det här tycker vi är en bra utveckling, men det kan samtidigt göra det knepigare att prata om sex, och kanske i vissa fall leder till att terapeuten styr bort samtalet från sex och sexualitet.
Hur märks detta i själva terapisituationen?
– Deltagarna i vår studie ville prata om sex, men många upplevde att deras terapeuter inte tog initiativ till sådana samtal. Dessutom att terapeuterna ofta skiftade fokus bort från sexualitet när frågor väl kom upp.
– Vissa terapeuter uppfattades som osäkra, pryda eller direkt okunniga. Till exempel verkade flera av terapeuterna utgå från att deras patienter var heterosexuella, till dess att patienterna själva informerade om något annat.
– Patienterna såg gärna att sex och sexualitet togs upp tidigt i terapin, och det tycker vi verkar vettigt. Om man som terapeut inte undersöker dessa områden får man oundvikligen en begränsad bild av sin patient.
»Det är dags för psykologin att inse att det har hänt en del viktiga saker de senaste fyrtio åren vad gäller synen på sexualitet och normativitet.«
Hur ska terapeuter börja prata mer om sex?
– Terapeuter måste våga ta en ordentlig titt på sin egen inställning till sex. Det blir svårt att hjälpa någon annan med något man själv knappt vågar ta i. Dessutom tror vi det vore bra om verksamma terapeuter såg både sex- och normativitetsfrågor som en självklar och central del av sitt kompetensområde. Vi tror också att psykologutbildningarna i många fall behöver se över sin undervisning om sex och sexualitet. Det är dags för psykologin att inse att det har hänt en del viktiga saker de senaste fyrtio åren vad gäller synen på sexualitet och normativitet, och det borde därför läggas krut på att knåpa ihop en modern, trovärdig sexualteori.
Text: Carolina Hemlin
Läs mer
Utdrag från Ottar #4 2009 om terapi och om psykologer som undviker att tala om sex.
Psykoterapeut Gullvi Sandin skriver för Ottar om sin syn på BDSM.
