Argentina 1.jpg

Aborträttsaktivister inför omröstningen i senaten. Bild: Martin Acosta.
Aborträttsaktivister inför omröstningen i senaten. Bild: Martin Acosta.

»Vi vann gatorna«

Förhoppningarna om legaliserad abort i Argentina stupade inte långt från mållinjen, när förslaget röstades ned i senaten. Men förespråkarna ser fortfarande den massiva mobiliseringen som ett genombrott.

– Vi vann debatten, vi vann gatorna, fler och fler ansluter sig till kampanjen för legalisering. Senaten kan bara fördröja det oundvikliga, säger Jenny Duran, från organisationen Katolska kvinnor för rätten att välja.

Det är den 8 augusti. Knappt två månader har gått sedan det argentinska representanthuset överrraskande röstade för ett förslag om legalisering av abort fram till fjärde månaden, och nu har turen kommit till senaten. Vad som kanske är den största demonstrationen i landet på ett årtionde har samlats, ett hav av de karaktäristiska gröna näsdukarna, åtskilliga gånger större än motståndarmanifestationen på andra sidan de massiva avspärrningarna.

»Den gröna vågen bryts. På småtimmarna röstar senaten, med 38 röster mot 31, ned förslaget.«

Medelåldern ser inte ut att vara mycket över tjugo, kanske dubbelt så många är kvinnor som män, och trots att prognoserna är pesimistiska råder nästan karnevalsstämning: trummor, målade ansikten, och oupphörligt grupper som skrattande trycker ihop sig och tar mobilporträtt. Men den gröna vågen bryts. På småtimmarna röstar senaten, med 38 röster mot 31, ned förslaget, som därmed inte kan behandlas igen förrän tidigast nästa år.

Bild: Martin Acosta
Bild: Martin Acosta

Trots nederlaget i senaten har kampen kring lagförslaget uppenbarat ett massivt värderingsskifte i hela samhället. Opinionsundersökningar visar omkring 60-65 procents stöd – för bara något årtionde sedan var siffrorna omvända.

– Mentaliteten har ändrats. Vi har haft en kvinlig president (den föregående, Cristina Fernandez de Kirchner), kvinnor har varit ledande i politiska och sociala rörelser. De nya generationerna unga kvinnor förväntar sig att vara autonoma i sina liv. Oavsett omröstningen är det ett faktum att abort redan slutat fördömas socialt, säger Jenny Duran.

På väggen på organisationens kontor sitter en grafik över senaten med de olika partigrupperna och knappnålar som markerar vilka som kommit ut i ena eller andra riktningen. De senaste månaderna har fokuserats på parlamentarisk lobbying.

Jenny Duran. Bild: Martin Acosta
Jenny Duran. Bild: Martin Acosta

– Målet var att bygga en koalition över partigränserna. Jag tycker det är paradoxalt att vara höger om man är för kvinnors rättigheter, men jag accepterar att samarbeta med dem. En högerpresident (Mauricio Macri) släppte fram debatten i parlamentet. Regeringskoalitionen är splittrade – en del är traditionellt konservativa, medan andra är liberaler och tycker att Argentina ska bli som Västeuropa, inklusive legal abort.

»Senaten är ur takt med tiden.«

Att det inte räckte för senaten tror hon beror på flera faktorer som flöt samman: Senatorerna är i genomsnitt äldre och mer konservativa, med överrepresentation för de konservativa norra delarna av landet, och kyrkan intensifierade sin lobbykampanj. 

– Senaten är ur takt med tiden.

Andra har spekulerat om att presidenten Mauricio Macri inte räknat med att lagförslaget skulle passera parlamentet och satte press på sin egen koalition, eftersom han ville slippa valet att underteckna lagen eller lägga in veto.
 

Florencia Dupont var en av de som demonstrerade utanför parlamentet. Hon kommer aldrig glömma när hon själv var 15 år och blev tvungen att göra abort.

– Det var en annan tid. Den enda sexualundervisning vi fick var att företaget Johnson & Johnson kom till skolan och visade bindor.

– Min pappa och min pojkväns mamma ordnade allt. Det var inget som man talade om med någon då. Jag berättade inte ens för min mamma – som jobbade utomlands – förrän långt senare.

»Kirurgverktygen var inte nya, och jag vet inte hur de var steriliserade.«

Platsen var en improviserad klinik i en läkares garage.

– Kirurgverktygen var inte nya, och jag vet inte hur de var steriliserade. Jag fick inga fysiska skador trots allt, men jag mådde länge dåligt efteråt.

Florencia Dupont. Bild: Martin Acosta.
Florencia Dupont. Bild: Martin Acosta.

Som student engagerade hon sig senare själv i en grupp på ett socialt center i ett fattigt område som stöttar och ger råd till kvinnor – däribland de med en oönskad gravididet.

– Det är kvinnor som redan har fem barn och vars män inte vill att de använder preventivmedel för att då skulle de kunna vara otrogna. Unga tonåringar som aldrig fått ordentlig sexualupplysning och tror på alla möjliga konstiga myter om hur man kan skydda sig.

Florencia Dupont förklarar hur världen av underjordiska aborter ser ut i Argentina idag – och kommer att fortsätta se ut under i alla fall det närmaste året.

– Den som kan betala runt motsvarande 25.000 pesos (lite under 10.000 svenska kronor) kan gå till en privat klinik, som skriver in en för exempelvis »magsmärtor«. Sedan går det hela vägen nedåt till kvinnor som försöker göra det själva genom att dricka insektsmedel.

»Det finns en lista på ›vänligt inställda‹ sjukhus och läkare som vi förmedlar till kvinnorna.«

Det finns också halvhemliga, feministiska hjälpnätverk. Nyckeln här är medicinen Mistoprosol – tillgänglig mot recept för magsår, men som också verkar som abortmedel. Anonyma telefonnummer går till en så kallad »räddningstjänst«, som förmedlar recept och namn på apotek som accepterar dem.

I Argentina är det redan lagligt att avbryta en graviditet när den är resultatet av våldtäkt eller incest, eller när den hotar kvinnans liv eller hälsa. Den formella rätten kan dock vara svår att omsätta i praktiken.

– Det finns en lista på »vänligt inställda« sjukhus och läkare som vi förmedlar till kvinnorna. Annars fastnar det ofta i byråkratin tills det är för sent, berättar Florencia Dupont.


En som drog en suck av lättnad den 8 augusti var Santiago Santurio. Han är ett exempel på abortmotståndets moderna ansikte i Argentina. Hans organisation, Frente Joven (Ung front) är religiöst obunden och kallar sig »mödrarnas försvarare«.

– Vi säger »rädda bådas liv«. Abort är inte lösningen. Ge stöd till mammor och kvinnor istället, med socialt arbete, med sexualupplysning.

»Om man börjar med att säga att abort är okej fram till exempelvis fjärde månaden, varför då inte till den femte, eller sjätte?« 

Men har inte flera av grupperna på er sida också varit motståndare till obligatorisk sexualundervisning?
– Vi ska ha sexualundervisning, men det måste också vara med ett innehåll som föräldrarna kan acceptera.
– Om man börjar med att säga att abort är okej fram till exempelvis fjärde månaden, varför då inte till den femte, eller sjätte? Varför inte döda gravt förståndshandikappade? Den vägen urholkar man människovärdet och det slutar med totalitära system, som i Sovjet.

Santiago Santurio. Bild: Martin Acosta.
Santiago Santurio. Bild: Martin Acosta.
Vad tror du var avgörande för att lagen stoppades i senaten?

– Att debatten visade att det var en lag för att främja aborter, inte för folkhälsan. Och att vår mobilisering visade att Argentina inte kan acceptera det.
 

Men ni har fortfarande majoriteten i folkopinionen mot er?
– Abortförespråkarna och deras propaganda har finansiering från utländska NGO:s. Planned Parenthood har pumpat in miljoner i de största pro-abortgrupperna i Argentina. De hoppas göra stora affärer med en abortindustri.

På sociala medier kan man snabbt konstatera att lagförslaget infogats i populära globala konspirationsteorier – inför senatsomröstningen talade exempelvis en nyhet om att »frimurarnas folkmordsplan avancerar i Argentina«.
 

Bland förslagets anhängare är den mest spridda uppfattningen som Jenny Durans – att debatten och den halva segern i parlamentet ändå var ett genombrott och att man har medvind. Däremot finns det olika idéer om hur man ska fortsätta – en del kräver folkomröstning, en del har startat en ny kampanj (med sin egen symbol, en orange näsduk) för att skilja den katolska kyrkan från staten och uppmuntra människor att gå ur; många förutspår att abort kommer bli en av de stora valfrågorna 2019, och kanske dra ned den nuvarande regeringskoalitionen. 

»Tendensen på kontinenten är mot liberalisering, men det går långsamt.«

Samtidigt står frågan och väger i flera andra länder, förklarar Monica Novillo, från den bolivianska forskningsstiftelsen Observatorio de Genero. Chile legaliserade för några år sedan abort efter våldtäkt eller vid fara för kvinnans hälsa, vilket är det typiska i Sydamerika (i Centralamerika har bland annat Nicaragua och El Salvador totalförbud). I Brasilien gjorde den tidigare vänsterregeringen vissa byråkratiska finjusteringar som gjorde abort efter våldtäkt tillgängligt också i praktiken.

Bild: Martin Acosta.
Bild: Martin Acosta.

Bolivia legaliserade för en kort stund abort även av vissa socioekonomiska skäl, bland annat om kvinnan gick i skolan; men eftersom ändringarna var del i en större reform som ogiltigförklarades pågår nu en kamp för att återinföra dem. Det betydligt mindre grannlandet Uruguay – något av en progressiv oas i regionen – genomförde en legalisering 2012.

– Tendensen på kontinenten är mot liberalisering, men det går långsamt. De stora medierna, de stora partierna, har helst velat undvika debatten, men med omröstningen i Argentina har det blivit omöjligt att hålla tillbaka längre, frågan har kommit upp på dagordningen i andra länder också, säger Monica Novillo.

 

Jon Weman är frilansjournalist

Lägg till ny kommentar

Ren text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
By submitting this form, you accept the Mollom privacy policy.