Tidskrift om sex och politik
Tidskrift om sex och politik
Bree Fram. Bild Johanna Hanno.
Intervju HBTQI

»Jag vill tacka Trump«

Överstelöjtnant Bree Fram kom ut på jobbet samma dag som Barack Obama gjorde det möjligt att vara öppen som transperson inom den amerikanska militären. Sedan dess har reglerna ändrats flera gånger. 2024 är det val igen – vad står på spel?

− Det har varit en berg- och dalbana. Fantastiska höjder och fruktansvärda dalar, säger överstelöjtnant Bree Fram om de senaste årens politiska u-svängar.

Sommaren 2016 meddelade dåvarande president Barack Obama att den regel som hindrade transpersoner från att jobba inom militären skulle avskaffas. Men redan året därpå kom nya bud. Då meddelade nyvalde presidenten Donald Trump att de gamla reglerna skulle återinföras, vilket satte Bree Fram i en knepig sits. Hon hade kommit ut för kollegorna i Pentagon samma dag som Obama hade lyft förbudet.

− Jag hade förberett ett Facebookinlägg och ett mejl till alla mina kollegor, och när presidenten slutade tala, klickade jag på send. Sedan sprang jag ner till gymmet i källaren och gömde mig.

Överstelöjtnant Bree Fram. Foto Johanna Hanno.

»Beskedet kom utan förvarning, i ett twitterinlägg direkt från presidenten.«

Bree Fram har jobbat inom militären i över 18 år. Hon är högt uppsatt inom den amerikanska rymdstyrkan och vid sidan av jobbet är hon ordförande för Sparta, en ideell organisation för transpersoner inom militären.

Ottar träffade henne när hon besökte Sverige innan sommaren. Under Sverigebesöket deltog hon bland annat i ett seminarium om transpersoners rättigheter som arrangerades av organisationerna RFSL och Transammans.

Hon berättar att det var nervöst att komma ut på jobbet, men efter ett långt träningspass i Pentagons källare vågade hon sig till slut upp till skrivbordet igen.

− Då kom kollegorna fram en efter en. De skakade hand och sa »It is an honor to serve with you«. Det var fantastiskt.

Ända sedan hon kom ut har hon känt ett starkt stöd från sina kollegor. Det blev extra viktigt 2017, när den nytillträdda republikanska regeringen meddelade att de skulle återinföra de gamla reglerna, som förbjöd transpersoner från att ta värvning.

Beskedet kom utan förvarning, i ett twitterinlägg direkt från presidenten.

− Det var väldigt förvirrande. Är en tweet en order? Vi visste inte om vi skulle få ha kvar våra jobb, säger Bree Fram.

»Vi blev synliga och det förändrade allmänhetens inställning.«

Den nya policyn började gälla år 2019, men det gjordes undantag för transpersoner som redan var anställda inom militären. Bree Fram kunde alltså jobba kvar, men under en policy som tydligt markerade att transpersoner inte hör hemma inom militären.

− Det var en jobbig period men så här i efterhand vill jag tacka Donald Trump. Tack vare honom riktades mediernas strålkastarljus rakt mot oss.

Bree Fram berättar att transpersoner inom militären plötsligt intervjuades i stora tidningar och medverkade i program som Ellen DeGeneres talkshow.

− Vi blev synliga och det förändrade allmänhetens inställning, säger hon, och hänvisar till en studie som visar att andelen amerikaner som tycker att transpersoner ska kunna jobba inom militären ökade från 50 procent år 2017, till 70 procent 2019.

Bree Fram. Foto Johanna Hanno.

Faktum är att intresset för att jobba i armén i USA verkar vara större bland transpersoner än bland cispersoner.

En studie som har gjorts av transorganisationerna Task Force och National Center for Transgender Equality visar att det är dubbel så vanligt bland transpersoner att göra militärtjänst. Bree Fram är inte förvånad.

− Militären kan erbjuda en väg ut i världen, bort från en plats där du är låst vid andras bilder av dig, säger hon.

År 2021, efter att demokraten Joe Biden hade tillträtt som president avskaffades – för andra gången – policyn mot transpersoner inom militären, men striden verkar inte vara över. I ett aktuellt lagförslag propagerar nu den republikanske senatorn Marco Rubio för nya regler, som är ännu strängare än Donald Trumps.

Bree Fram. Foto Johanna Hanno

− Om lagförslaget går igenom måste transpersoner inom militären detransitionera för att få jobba kvar. Det är skrämmande, säger Bree Fram till Ottar.

De som är emot att transpersoner ska få tjänstgöra har ofta uppfattningen att transpersoners blotta närvaro i organisationen försvagar militären.

Marco Rubio har anklagat Joe Biden för att förvandla armén till »a woke social experiment«. Han har också sagt att militären »need to spend more time thinking about how to counter threats like China, Russia, and North Korea and less time thinking about pronouns«.

Bree Fram ser istället att transpersoner har mycket att tillföra inom militären. Hon lyfter fram inkluderingsarbetet som viktigt för att armén ska fungera på bästa sätt.

− När människor tillåts att vara sig själva tillför vi mer till våra organisationer, säger hon.

Marco Rubios lagförslag kommer antagligen inte gå igenom men att det lyfts är en påminnelse om att frågan fortfarande är på konservativa politikers agenda.

− Jag känner fortfarande en rädsla över att lagen kan ändras igen, beroende på vem som blir nästa president, säger Bree Fram.

Charlie Olofsson är frilansjournalist.

Fler artiklar

Intervju HBTQI

Neuroqueer!

Kan ord som neurodiversitet och neuroqueer öppna dörrar till nya rum bortom diagnoserna?

Ayaat Abdelaziz och Artika Singh är två aktivister som från helt olika perspektiv och platser i världen arbetar för förändring. Med fokus på intersektionalitet, antirasism och sexuell hälsa kämpar de mot fördomar, motstånd och systematiska orättvisor. Här berättar de om sina hjärtefrågor, största utmaningar och framtidens visioner.
Intervju Kroppen

Hej aktivister!

Artika Singh och Ayaat Abdelaziz kämpar båda för kvinnor och ickebinäras rättigheter på varsin sida av världen.