Tidskrift om sex och politik
Tidskrift om sex och politik
Reportage

Effektiv metod läker trauman

Att vara utsatt för sexuellt våld innebär ofta ett livslångt trauma och ungefär hälften utvecklar posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. I dag finns behandling som är effektiv och kan ge snabba resultat, när minnena lagrar ny information. Men varför vet inte fler att den finns?

Alla som är med om ett trauma blir påverkade. En trafikolycka, en naturkatastrof, krig eller våld gör ont i alla människor. Men hos vissa lämnar traumatiska händelser djupare spår. Vad gäller sexuella övergrepp, och särskilt upprepade sådana, utvecklar mer än hälften av de drabbade posttraumatiskt stressyndrom, PTSD.

Suzan Gunillasdotter Collins, 57 år, är en av dem.

– Jag var utsatt för både fysiskt, psykiskt och sexuellt våld, säger hon om de grova övergrepp som hon tvingades utstå som barn.

– Stora delar av mitt liv är minnesluckor, jag minns bara fragment. Jag har haft olika typer av självskadebeteende, magsår, kraftiga humörsvängningar, bulimi, varit aggressiv, slagit sönder mina egna händer mot väggen, fått panikattacker. Jag har alltid vetat att något inte stämde med hur jag mådde. Men jag har aldrig förstått vad, eftersom jag normaliserat det onormala i så hög grad. När jag äntligen fick diagnosen PTSD föll allt på plats, säger Suzan Gunillasdotter Collins, som är maskör och perukmakerska, och har arbetat vid flera av landets största teatrar.

»När någon ser dig i ögonen och väljer att skada dig bryts din tillit till andra människor.«Frida Johansson Metso

Hennes bakgrund är ganska typisk för den som utvecklar PTSD. Den som upplever mellanmänskligt våld, som tortyr och sexuella övergrepp, löper störst risk att drabbas.

– När någon ser dig i ögonen och väljer att skada dig bryts din tillit till andra människor, säger Frida Johansson Metso, psykolog vid Transkulturellt centrum, specialiserad på traumabehandling.

– Sedan har vi alla olika grad av sårbarhet för att drabbas av PTSD. Det kan i vissa fall vara ärftligt, att man till exempel har en förälder som varit utsatt för övergrepp. Eller så har man tidigt i livet upplevt trauma. Då blir risken större att man utvecklar PTSD som vuxen.

»Alltid när jag varit i kontakt med vården har man tittat åt fel håll.«


Hos en person med PTSD har vissa minnen lagrats på ett annorlunda, starkare sätt. Sjukdomen uppstår inte ur ett enda trauma, utan utvecklas successivt. Det betyder i praktiken att en händelse som kan framstå som ganska mild för en person som inte tidigare har haft ett trauma kan utlösa PTSD hos en annan.

Den som lider av PTSD återupplever traumatiska händelser precis som om de hände på riktigt igen. Till synes enkla saker som en doft eller ett ljud kan trigga och blixtsnabbt placera personen i en upplevelse av att vara tillbaka i traumat. Ofta plågas man av tydliga visuella minnen, mardrömmar, panikångest och depression. Allt sammantaget leder till att kroppen går på högvarv, förklarar Frida Johansson Metso.

– Den som har PTSD går hela tiden in i »fight or flight-mode«. Delen av hjärnan som har fokus på hot reagerar på fel saker. Det ständiga adrenalinpåslaget gör att man får svårt att vila. Sömnbrist och konstant vaksamhet påverkar de kognitiva funktionerna. Man kan inte koncentrera sig, och blir på så vis sårbar för ytterligare övergrepp. Eftersom man är rädd hela tiden förlorar man förmågan att kunna avgöra vad som är farligt på riktigt.

Det många inte vet är att det finns bra hjälp att få, om man som PTSD-drabbad bara kommer till rätt plats. Exponeringsbaserad KBT, där patienten under trygga former får hjälp av behandlaren att placera sina minnen i det förgångna, har visat sig fungera mycket bra. Men för att få rätt vård behöver man ofta driva på.

 

Ungefär 90 procent av alla offer för sexuellt våld i Sverige är kvinnor och flickor. De drabbas också i högst utsträckning av PTSD som följd av just sexuella övergrepp. Men sjukdomen beter sig olika för olika individer. Den kan dölja sig bakom en mängd symptom och därför vara svår för vårdgivare att identifiera. Patienterna får ofta vänta länge på rätt diagnos. För Suzan Gunillasdotter Collins dröjde det över 40 år.

– Jag har sökt hjälp jättelänge eftersom jag aldrig har mått bra, säger hon.

– Men alltid när jag varit i kontakt med vården har man tittat åt fel håll. Jag har blivit erbjuden lugnande och antidepressiv medicin för min ångest. Men eftersom jag var beroende som tonåring har jag hela mitt vuxna liv vägrat ta den. Vårdcentralerna har inte haft rätt kompetens för att ta hand om problematik som min, och de har inte heller haft någonstans att remittera mig.

Suzan Gunillasdotter Collins har arbetat på flera olika teatrar. Men 2015 orkade hon inte längre. Efter ett helt liv av att ha mått dåligt och sökt hjälp gick hon in i väggen.

När hon till slut, för snart fyra år sedan, äntligen fick diagnosen PTSD bad hon om traumavård. Svaret hon då fick från sin lokala psykiatri var att de varken hade den typen av resurser eller visste vart hon borde vända sig.

»Den absoluta majoriteten kan få effekt ganska snabbt. Jag har haft patienter som bara behövt ett par sessioner.«Frida Johansson Metso

Att det kan gå till ungefär så för drabbade av sexuellt våld och PTSD i Sverige är dessvärre inget ovanligt. Amnesty presenterade 2019 en rapport där såväl kvinnliga våldtäktsoffer, stödorganisationer, terapeuter som vårdpersonal vittnade om svårigheter för denna grupp att få långsiktigt stöd och traumabearbetning efter det akuta skeendet. Även Sveriges kommuner och regioner (SKR) har 2020 publicerat en kartläggning på temat, som konstaterar att vårdens omhändertagande av offer för sexuellt våld varierar över landet.

– Kompetensen finns inom psykiatrin i regionerna, men den är svår för patienterna att hitta till, säger Frida Johansson Metso om problemet.

– Bor man i en stad där det finns en specialistmottagning som heter något med trauma är det lättare att förstå vart man ska vända sig. Men det är psykiatrins uppgift att se till att den här gruppen får rätt vård oavsett var i landet man befinner sig. Personalen behöver ha kännedom om hur viktigt det är att ställa frågor om tidiga erfarenheter av våld om en patient exempelvis kommer in med diffus smärta. Att fråga om våld borde vara lika vanligt som att fråga om rökning. Eftersom PTSD är en kumulativ sjukdom är det viktigt att fånga upp de här patienterna så tidigt som möjligt. Ju tidigare man kommer i behandling desto snabbare kan man må bättre igen.

– Ibland framställs PTSD som en svår diagnos. Och de drabbade har självklart varit med om mycket svåra saker. Men själva behandlingen som vi psykologer gör är inte mer komplicerad än annan exponeringsbehandling, och samma mekanismer som i fobiträning används, säger Frida Johansson Metso.

Den handlar om ganska enkla saker som att stärka känsloreglering via exempelvis andningsövningar, muskelavslappning och att försiktigt hjälpa patienten att närma sig de smärtsamma minnena samtidigt som kroppen fortsätter att vara lugn. Vi kan aldrig ta bort själva minnet. Men vi kan pålagra minnena ny information, så att du förstår att du har överlevt, att faran är över. Så kan minnet bearbetas.

Suzan Gunillasdotter Collins fick till slut, efter mycket egna påtryckningar, en remiss till WONSA, Sveriges enda forskningsinriktade behandlingsmottagning för vuxna som utsatts för sexuellt våld i barndomen.

– Det är ingen barnlek på något sätt, säger hon om behandlingen där hon bland annat fått lära sig just att placera sina traumatiska minnen på rätt plats i sin egen livshistoria.

– Behandlingen är tuff. Men jag kände nästan direkt att det började hjälpa. Jag blev sedd, för första gången i mitt liv. Och jag fick känna hopp. Det är fantastiskt. WONSA har räddat mitt liv. Tidigare har vården bara varit intresserad av att behandla mina symptom. Här känner jag för första gången att jag blir tagen på allvar och att jag får hjälp att lokalisera varifrån min ångest, mina flashbacks och mina minnesluckor kommer. Jag har så länge känt som om mina minnen är nedstoppade i en påse som någon skakat om. Nu får jag hjälp att placera ut allt jag varit med om på min egen tidslinje.

Suzan Gunillasdotter Collins säger att hon personligen inte tror på KBT som behandling för den svåra form av PTSD hon lider av. Hon har istället behandlats främst med metoden Lifespan integration och neurofeedback (NFT). Hon säger att det fortfarande händer att det är mycket svårt att vara hon. Men behandlingen hon går i har hjälpt henne att hantera sin ångest, sina flashbacks och övriga symptom.

– Jag mår bättre i dag än vad jag någonsin har varit i närheten av, säger hon och önskar att hon ska vara den sista som behövde vänta i flera decennier på rätt diagnos.

– Jag tycker att det borde finnas specialistmottagningar i varje större stad. Bristen på fullgott stöd för sexualbrottsoffer är ett folkhälsoproblem. Jag blir så oerhört ledsen av att hjälp som den jag erbjuds hos WONSA inte når alla som behöver den.

Forskningen går snabbt framåt på PTSD-området. Ju mer vetenskapen förstår om hur hjärnan fungerar, desto smartare kan behandlingsmetoderna bli. Att i exponeringsbaserad KBT möta smärtsamma minnen är ofta ett tungt arbete för patienten, inte minst i början då många upplever ett tillfälligt ökat ångestpåslag. Förhoppningen är att man i framtiden ska kunna identifiera ännu mer pricksäkra sätt att använda metoden, så att man slipper det initiala bakslaget och kan uppnå effekt ännu snabbare. Men redan i dag kan de allra flesta som får PTSD-vård märka skillnad i sitt mående redan efter bara ett fåtal behandlingstillfällen, säger Frida Johansson Metso.

– Hur lång tid en patient behöver behandling är förstås oerhört individuellt. Den absoluta majoriteten kan få effekt ganska snabbt. Jag har haft patienter som bara behövt ett par sessioner. De flesta jag träffar snittar dock på en till två terminer.

 

Sara Martinsson är frilansjournalist.

—————————————————————————–

PTSD

➤ Den som har varit utsatt för sexuella övergrepp kan få psykiska symptom efteråt. För en del försvinner symptomen så småningom av sig själva, medan andra kan få psykiska trauman. Det innebär att symptomen är kvar, och kallas för Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).

➤ Vanliga symptom är flashbacks (återupplevande av den traumatiska situationen), dagtid eller nattetid, ett fobiskt undvikande av situationer som påminner om traumat eller nedstämdhet. Det kan även yttra sig i magont eller hjärtklappning.

➤ PTSD är den vanligaste orsaken till att personer söker hjälp efter att ha blivit utsatta för våldtäkt. Nästan 50 procent av dem som söker vård efter våldtäkt har efter tre månader symptom som tyder på en övergång från akut stressreaktion till PTSD.

➤ För att få rätt vård är det viktigt att uppsöka en vårdcentral. Vårdcentralen gör en bedömning och kan ge remiss till en psykiatrisk mottagning.

Källor: 1177, Socialstyrelsen, SKR

Fler artiklar

Illustration om hormoner.
Reportage Kroppen

Älskade, hatade hormoner!

Äldre män har mer östrogen än jämnåriga kvinnor och testosteronet gör en lugn – inte aggressiv.

Nyheter Kroppen

»Ett hån mot kvinnor«

I många regioner gäller inte rätten till resebidrag om du ska göra cellprov, gå på mammografi eller besöka mödravården.

illustration av l´michelle eismann
Reportage Kroppen

Hormonkriget

Hormonella preventivmedels farlighet och fördelar har diskuterats i snart 60 år. Vi pratar med Helena Kopp Kallner och Jenny Koos.