Enda barnmorskan inom Kriminalvården

Intill Sagsjön i Lindome utanför Göteborg ligger kvinnoanstalten med samma namn. Anstalten har blivit mer än tredubbelt så stor sedan förra årets ombyggnad och har nu 135 platser för frihetsberövade kvinnor. Sagsjön har platser i säkerhetsklass två och tre, standard för kvinnoanstalter då det ännu inte finns någon med högsta säkerhetsklassen ett. 

Men Sagsjön har också något som skiljer sig från övriga fängelser, en barnmorska.

Linda Ternebrink är Kriminalvårdens enda barnmorska, då det vanligtvis är en tjänst som köps in utifrån. På anstalten möter hon intagna med frågor om preventivmedel, amning, underlivssmärta och många andra frågor. 

Flera av klienterna ser tiden på anstalten som en chans att ta tag i saker som de negligerat i sitt liv, vilket många gånger kan vara sin egen hälsa.

–  Om man till exempel lever i ett aktivt missbruk eller är hemlös, då är oftast inte hälsan det första man prioriterar, säger Linda Ternebrink. 

Linda fick tjänsten när kvinnoanstalten skulle växa, då såg man behovet av tre sjuksköterskor istället för en. Men chefen på Sagsjön såg att det kunde finnas behov av en annan sorts kompetens och därför sökte de en sjuksköterska med barnmorskekompetens.

»Man tror att alla inom vården är så förstående, så open-minded, men det är ju folk inte. Verkligen inte.«

Linda Ternebrink har bred erfarenhet som barnmorska och har bland annat arbetat inom mödravård, förlossning och gynekologi. Hon har alltid tyckt om när hennes arbete varit lite utmanande.

Vad är det som är utmanande i arbetet på anstalten?

– Många är vana att inte bli hörda och att bli jäkligt dåligt bemötta. Folk kanske vet att du har ett kriminellt förflutet eller att du är missbrukare, och man tror att alla inom vården är så förstående, så open-minded, men det är ju folk inte. Verkligen inte. 

I början har vissa sin gard uppe, berättar Linda, men när det står klart att hon inte kommer att behandla någon annorlunda på grund av deras bakgrund så går det ofta bättre. 

– Jag bemöter dem på exakt samma sätt som jag hade gjort någon annan, det är helt irrelevant att de sitter på en anstalt eller att de har missbruk i bakgrunden. Ibland kan det ta ett eller två besök men om man visar att man inte bryr sig om den biten så tycker jag ofta att man får en väldigt bra kontakt, säger hon. 

Men för att få en bra kontakt så krävs tid, och där blir det en särskild fördel att ha en barnmorska på anstalten som man träffar flera gånger.

– Det är flera som till en början säger »Nej, nej, jag tar inte cellprov, jag sätter mig aldrig i en gynstol«. Då kan jag ju ta tid till att skapa en relation och övertyga dem. »Men vet du vad, jag bokar in dig om några dagar igen så provar vi«. Så jag har haft flera kvinnor som faktiskt tagit sitt första cellprov hos mig, för att jag kan inge trygghet, säger Linda Ternebrink.

En av de vanligaste uppgifterna Linda har är att hjälpa patienter med kraftiga menstruella blödningar genom att se till att de kan få effektiva preventivmedel, till exempel spiral, som minskar blödningar vid riklig menstruation.

– Det är många som säger »Men vadå, vad ska de hålla på med preventivmedel för? Man har väl inte sex på anstalten?«. Nä, fast har man mens åtta dagar i månaden och har en spiral sedan innan som man haft jättegod effekt av, då är det väl toppen om jag kan byta den, och de fortsätter ha god effekt av den. 

»De sitter ju många kvinnor tillsammans och de drar inte bara de trevliga historierna för varandra.«

Det är inte heller ovanligt att klienter är gravida. I de fallen är inte Linda vara medicinskt ansvarig men hon kan underlätta under graviditetens gång genom att exempelvis se över att klienten får anpassad kost från köket, något som hon menar antagligen inte skulle ske på en anstalt utan barnmorska. Hon ser också till att internerna får saklig information om bland annat amning och förlossning.

– De sitter ju många kvinnor tillsammans och de drar inte bara de trevliga historierna för varandra, och då kan jag ge informationen på ett lite lugnare sätt. 

Fastän att Linda Ternebrink anställdes för att arbeta som barnmorska i första hand så är det sjuksköterskeuppgifterna som tar upp mest tid. Hennes drömmar om att skapa fokusgrupper dom ska diskutera sexuell hälsa med klienterna på anstalten rann fort ut i sanden.

– Det vore en dröm att få mer utrymme att inte bara »beta av« uppgifter. Det är ju så mycket saker som ska göras hela tiden inom vården, man hinner inte med det där extra, säger hon.

Att det finns behov för att föra samtal om sexuell hälsa på anstalt och häkten håller Jonas Lemon, projektledare för RFSU:s arbete med sexualupplysning på häkten och anstalt, med om.

– De här frågorna försvinner inte för att man blir inlåst, säger han.  

RFSU har i tio år åkt ut till anstalter och häkten för att föra samtal med klienter om allt från sexuell hälsa till svartsjuka. De intagna får själva ta upp frågor och ämnen som de vill diskutera i en öppen konversation med sexualupplysarna. 

– För oss gör det egentligen ingen skillnad att det är lås på den här grinden, utan vi hade pratat om samma saker om vi hade träffat dem någon annanstans, säger Jonas Lemon.

»Man kanske inte är jättesugen på att ta sig till en mottagning, för man hört berättelser om att man får sitta i väntrummet med en vårdare och vara handklovad.«

I nuläget har RFSU samarbete med endast en kvinnoanstalt, men de hoppas kunna arbeta med fler, bland annat Sagsjön, i framtiden. Förutom rent praktiska frågor om cellprovtagning och graviditet så ser Jonas Lemon även att samtalen på kvinnoanstalten ofta handlar om den sexuella hälsan, då många av dem de möter befunnit sig i utsatta situationer. 

– Vi möter personer som fått använda sin kropp och sexualitet för att ta sig fram i sin ofta väldigt jobbiga vardag. Det kan vara allt från att få tag på droger till att hitta någonstans att sova över natten, och då är kroppen ett kapital. Och det är klart det påverkar personerna väldigt mycket.

Men utöver RFSU:s arbete inom Kriminalvården så menar Jonas Lemon att en barnmorska på plats är en riktig fördel för att fler ska kunna ställa frågor och söka vård för sina problem. Utan barnmorska kan det vara en lång process för en klient att ansöka om att kunna träffa en gynekolog eller ställa en enklare fråga. 

– Och man kanske inte är jättesugen på att ta sig till en mottagning, för man kanske har hört berättelser om att man får sitta i väntrummet med en vårdare och vara handklovad, säger Jonas Lemon. 

Nu arbetar Linda Ternebrink en dag i veckan på kvinnoanstalten Sagsjön, och då enbart som barnmorska. Hon är hoppfull om att det kommer ge henne tid att arbeta informativt. Hon hoppas att kunna ge klienterna bättre förutsättningar att förstå sig själva och hur de kan få hjälp med sina besvär, till exempel gällande klimakteriet.

– Sedan är det inte roligare att ha vallningar bara för att man förstår vad det är, men man kan ha förståelse för att det inte är en själv som blivit knäpp i huvudet, utan det är hormoner som går bananas, säger Linda Ternebrink.

My Rova är praktikant på Ottar.