Kan man vara för kåt för att korrumperas?
Hur gör man EU hett? Författaren och juristen och Sofia Rönnow Pessah vet, när hon i sommar kommer ut med nya romanen Eurogirls, där huvudkaraktärerna Mika och Eleni förförs både av det politiska spelets möjligheter och av kvinnor med makt. Ottar ställde frågor om boken, och om Sveriges migrationspolitik.
Nyheter om EU är ju ofta rätt osexiga (tyvärr). Men din bok är full av relationer, sexuella begär och intriger i EU-miljö. Har du en ambition om att »göra EU hett igen«?

– Kanske svårt att göra något »igen« som det aldrig varit, men min drivkraft kommer tyvärr från att jag själv tycker europeisk politik är jätteintressant. Eurogirls är min hatkärleksfanfiction om EU.
– Utifrån sett kan det framstå som ett byråkratisk sömnpiller, men det är en plats med betydligt fler moraliska brännpunkter, skandaler och galenskaper än vad som når ut i medierapporteringen. Där makt finns, finns alltid fula sanningar om människans natur att blottlägga.
»Eurogirls är min hatkärleksfanfiction om EU.«
Eurogirls är din tredje roman. Finns det en röd tråd i ditt författarskap?
– Jag har en förkärlek för det patetiska, och mina berättelser utforskar oftast hur samhällsförväntningar påverkar individers stora och små val i livet. Det finns en ljuvlig kontrast mellan människors högtravande ambitioner och deras innersta, ynkliga begär.
Boken handlar om samspelet mellan makt, sex och politik. Är sexuell makt – eller erotiskt kapital – viktigt i det politiska spelet, skulle du säga?
– Maktspel handlar i grunden om att analysera vad människor är beredda att offra och för vad. I sådana kalkyler kommer sex och relationer alltid vara en pusselbit. Romanen är delvis inspirerad av verkliga skandaler och i min research fastnade jag för en intervju med en politiker som var anklagad för korruption. I sin beskrivning av hur tjänstepersonerna lockats till att medverka, beskrev han förutom pengar och karriärsfördelar också hur romantiska/sexuella relationer använts.
»Där makt finns, finns alltid fula sanningar om människans natur att blottlägga.«

– En allvarlig fundering jag hade i arbetet med romanen var hur det påverkar människor att blanda samman relationer, prestationer och förhandling, en oseriös fundering jag hade var om man kan vara för kåt för att korrumperas.
Hur tänker du när du ska skildra sex i romaner? Någon särskild metod eller strategi?
– Jag har aldrig sett det som särskilt annorlunda från annan interaktion mellan karaktärer. För mig finns det alltid ett syfte med en sexscen. Vill man förstå en människa finns det få intressantare stunder att utgå från än när de, som vid sex, konfronteras med sina sårbarheter, försvarsmekanismer, drömmar och behov på samma gång.
Du jobbar ju också som jurist med fokus på asylfrågor och hbtqi. Vad är de stora utmaningarna kring asylrätten i Sverige just nu?
– De senaste månaderna har Sverige fått några av de hårdaste migrationslagarna i Europa. Med angiveri, vandelskrav, korta tillstånd, begränsningar av familjeåterförening och rättsligt stöd blir risken större att människor utvisas trots att de är i behov av skydd. Utvecklingen skrämmer mig.
»De senaste årens förskjutning av hur mycket byråkratisk brutalitet människor kan acceptera har påverkat mig på djupet.«
– Länge tänkte jag inte skriva om sådant som angränsade till mitt yrke, men de senaste årens förskjutning av hur mycket byråkratisk brutalitet människor kan acceptera har påverkat mig på djupet. Den här romanen har varit ett sätt att försöka begripa vad som gör att människor förmår ignorera sina moraliska gränser och blunda för historiska lärdomar.
Text Carolina Hemlin
Bild Elvira Glänte / Norstedts