Medelålders kvinnor särskilt nöjda med sexlivet

Närmare 16 000 personer i åldern 16–84 år har svarat på Folkhälsomyndighetens frågor om allt från kondomanvändning och ålder för sexdebut till upplevelser av klimakterievården.

– Den här rapporten är mer än bara siffror. Den speglar människors liv, hälsa och rättigheter och visar både framsteg och utmaningar som kräver vår uppmärksamhet, sa Olivia Wigzell, generaldirektör på Folkhälsomyndigheten, i samband med lanseringen.

Enkätundersökningen genomfördes år 2024–2025 och resultaten redovisas uppdelat på ålder och juridiskt kön.

Ungefär hälften av dem som svarat beskriver att de är ”mycket nöjda” eller ”ganska nöjda” med sitt sexliv, och nöjdast är kvinnor i åldern 30–44 år. I den gruppen svarade 21 procent att de är »mycket nöjda« och 42 procent att de är ”ganska nöjda”.

– Det är väldigt positivt att så många i den här gruppen är nöjda, och känner att de har sex på det sätt de vill, säger Seinab Hilowle, sexualpolitisk sakkunnig på RFSU.

»Kvinnor känner sig i högre grad fria att ta initiativ till sex.«

Att män rapporterar en lägre grad av nöjdhet tror hon får sin förklaring i delen av rapporten som handlar om egenmakt och integritet. Där framgår att kvinnor i högre grad än män känner sig fria att ta initiativ till sex.

Fler kvinnor uppger också att de kan säga till en partner om det är något särskilt de vill göra när de har sex. 61 procent av kvinnorna svarade det, mot 48 procent av männen.

Kvinnor uppger också i högre utsträckning än män att de kan säga nej, om de inte vill ha sex: 77 procent jämfört med 67 procent för män.

– Vi pratar inte så mycket om mäns utsatthet, och det tycker jag att den här studien visar tydligt att vi behöver göra. Det finns en bild av att män alltid har lust till sex, men så är det inte, och även män ska kunna säga nej, säger Seinab Hilowle.

»Vi pratar inte så mycket om mäns utsatthet, och jag tycker att den här studien visar tydligt att vi behöver göra det.«

_{Seinab Hilowle}

Hon tror att det behövs mer sexualupplysning som vänder sig till män, med fokus på samtycke och den egna integriteten.

– Vi har pratat mycket om mäns ansvar att inte gå över andras gränser, men jag tror att vi behöver prata mer med män om att de också har egna gränser som ska respekteras.

– Alla som jobbar med de här frågorna vet att det är svårt att nå fram till män, och det är något vi behöver bli bättre på. Ungdomsmottagningarna når till exempel inte killar i samma utsträckning som de når tjejer.

Samtidigt som många kvinnor upplever att de har möjlighet att bestämma när och hur de ska ha sex visar Folkhälsomyndighetens studie att sexuellt våld fortsätter att vara ett stort problem, och att våldet främst riktas kvinnor.

En av fem kvinnor i åldern 16–44 år uppger att de någon gång i livet har varit med om att någon har försökt att ha samlag med dem mot deras vilja. Samtidigt uppger närmare hälften av kvinnorna i åldersgruppen 16–29 år att de har utsatts för digitala sexuella trakasserier – till exempel fått skickat bilder, filmer eller text till sig med oönskat sexuellt innehåll.

»Många som söker vård för klimakteriebesvär upplever att de inte får hjälp.«

I enkätundersökningen ställs också frågor om ifall man har sökt vård för besvär kopplat till sexuell och reproduktiv hälsa – och vilken hjälp man har fått.

Seinab Hilowle reagerar särskilt på att många som söker vård för klimakteriebesvär upplever att de inte får hjälp. Detta gäller särskilt kvinnor i åldern 40–44 år. Inte ens hälften av kvinnorna i den åldersgruppen som sökte vård för klimakteriebesvär upplever att de fick stöd eller hjälp.

– Det här skulle man behöva titta närmre på för att se vad som egentligen hände. Varför blev de inte hjälpta?

Senast svenskarnas sexuella och reproduktiva hälsa undersöktes var år 2017. I många frågor ger den nya undersökningen resultat som går i linje med den tidigare studien, men det finns också områden där det har skett förändring.

»Det verkar ha blivit vanligare med oskyddat sex bland unga.«

Det verkar till exempel ha blivit vanligare med oskyddat sex bland unga. I åldersgruppen 16–29 år har 43 procent av kvinnorna och 37 procent av männen haft sex utan kondom med en tillfällig eller ny partner. År 2017 var motsvarande siffra 38 procent för kvinnor och 30 procent för män.

Från Folkhälsomyndigheten ser man stora risker för sexuellt överförbara infektioner och oönskade graviditeter, och pekar på behovet av utbildningsinsatser, särskilt riktat till unga.

Seinab Hilowle hoppas att enkätundersökningen ska plockas upp av politiker och beslutsfattare, och leda till nya reformer och satsningar.

– Jag hoppas att det sätts in resurser nu, baserat på det som kommit fram här.

En brist som hon ser i enkätundersökningen är att den inte lyckas beskriva hur förutsättningarna skiljer sig mellan olika grupper baserat på till exempel ekonomiska förutsättningar eller huruvida man är född i Sverige eller har migrantbakgrund.

»Svarsfrekvensen har varit särskilt låg bland personer med migrationsbakgrund och låg arbetsmarknadsanknytning.«

Enligt Folkhälsomyndigheten har det inte gått att ta fram sådan statistik, bland annat på grund av den förhållandevis låga svarsfrekvensen på 26 procent.

Svarsfrekvensen har dessutom varit särskilt låg bland personer med migrationsbakgrund och låg arbetsmarknadsanknytning. Att det finns ett bortfall i de här grupperna är något man enligt Folkhälsomyndigheten behöver ha med sig när man tolkar resultaten, eftersom bortfallet kan påverka hur representativt enkätens resultat är för befolkningen som helhet.

Hbtqi-personers sexuella och reproduktiva hälsa kommer beskrivas i en uppföljande rapport, som presenteras i slutet av juli.

Charlie Olofsson är frilansjournalist.

Fotnot: Den könsuppdelade statistiken utgår från juridiskt kön.