Mysteriet i Mullsjö

Ett lätt regn faller över Mullsjö i Jönköpings län. Här bor omkring 7 500 personer. Mellan åren 2000 och 2023 ökade den summerade fruktsamheten mer i Mullsjö än någon annanstans i Sverige – för att därefter snabbt falla. Varför då?

Längs sjön som gett orten dess namn löper en gångväg. Vid en liten lekplats precis intill vattenbrynet gungar Charlott, 57 år, sina två barnbarn Ronja och Ian. Runt dem yr två lösa hundar omkring i höstlöven.

– Jag tycker om det småskaliga här. Att växa upp med en sjö i byn – var annars kan man göra det?

Charlott fick sitt första barn när hon var 19. Som 26-åring var hon fembarnsmor.

– Då, för trettio år sedan, var vi många som var hemma med barnen och alla kände alla. Om någon hittade min unge i en situation som den inte skulle vara i så såg man till att barnet kom hem till mamma och pappa. Jag gillade det, att det fanns ett kollektivt ansvar för barnen.

2023 föddes det flest barn per kvinna i Mullsjö i Sverige. Har du någon teori om varför?

– Jag vill tro att det är för att det är en fantastisk by att växa upp i.

Hon pekar också ut en konkret förändring i vardagslivet här på senare år. 2019 blev ombyggnationen av den nya motortrafikleden mellan Jönköping och Mullsjö färdig.

– Den gjorde det snabbare och säkrare att pendla. Det tror jag gjorde jättestor skillnad. Charlott och hennes ekipage behöver promenera vidare. De ska leverera köttfärssås till Charlotts 83-åriga mamma som bor ett par hus bort.

– Hon har glömt bort hur man steker mat, konstaterar hennes barnbarnsbarn.

En gångbro leder Mullsjöborna över järnvägsspår och bilväg till Viking pizzeria, ett bibliotek och en tandläkarmottagning. För föräldrar framstår lugna Mullsjö som en idealisk plats. Men hur är det att vara ung här? Linux och Ted, båda 13 år, har stannat till för att köpa snacks och läsk på Coop.

– Man lär känna mycket folk när man växer upp i Mullsjö, fastslår de tillsammans.

Finns det något som är dåligt?

– Att det är mycket skräp på gatorna.

Till samma affär har en äldre man kommit för att köpa ett paket korv. Han vill inte vara med på bild eller uppge sitt namn i tidningen. Han berättar att han växte upp på olika platser i den amerikanska södern och kom hit på grund av kärlek i skarven mellan 1980- och 90-tal.

– Det finns inga gäng här. No Crips-Bloods gang war.

Mullsjö hålls samman av ett starkt community, säger han.

– Många är kristna och familjeorienterade. They are helpful if they know you.

Och om de inte känner dig?

– Då är de snälla ändå.

Klockan har hunnit bli halv två. På Mullsjö familjecentrals öppna förskola droppar barn och föräldrar in i snabb takt. Pedagog Josephine Klerebrant kan namnen på alla besökare. På senare år har det skett en attitydförändring kring livet med barn, menar hon. Både i Mullsjö och i övriga världen.

– Föräldraskapet porträtteras inte som någonting rosa och fluffigt längre. Man pratar oftare om nackdelarna.

Här på öppna förskolan är man väl medveten om statistiken som satt Mullsjö på kartan. Maggi, 26, har två barn. Dottern Avira är två år och har nyss tagit hål i öronen. Hon är född i juli 2023.

– Det var barn överallt, minns Maggi.

Var det något särskilt som gjorde att du ville ha barn just då?

– Nej, jag ville ha ett sommarbarn bara. Och så blev det.

Ungdomar tycker ofta att Mullsjö är tråkigt, fortsätter hon.

– Man flyttar härifrån, men man kommer tillbaka. Det gjorde jag.

Alexander, 38 år, är här med Pella och Pål, tre respektive ett år. Även han har återvänt till orten som vuxen.

– Många av mina vänner kom också tillbaka. Jag tror att barnfamiljer hamnar här för att det är låga bostadspriser.

Därtill har Mullsjö både fina badplatser och bra förbindelser, berättar han.

– Dessutom är jag med i vår innebandyförening som är ju är lite av kommunens flaggskepp. Mullsjö AIS, förkortat MAIS, spelar i Svenska Superligan.

– Därför är det naturligt för mig att bo här. Det är nära till hallen.

Allt fler barn och föräldrar har anlänt till öppna förskolan och volymen har höjts i rummet. Innan de kom hit har Maggi hunnit jobba hemifrån. Nu drar hennes dotter i armen på sin lillebror, född 2025.

Vill du ha fler barn?

– Nä. Nu räcker det, säger hon och ler.

Klockan är snart tre. Klossar, bollar och gosedjur städas upp till tonerna av en särskild städlåt. Sedan ska alla barn kläs på och stoppas ned i babyskydd och vagnar.

En kort stund av skrik och gråt utbryter i kapprummet. Med lugna händer hjälper pedagog Josephine Klerebrant en stressad mamma att lirka på ett barn skorna.

– Föräldraskapet kan bli så ensamt, säger hon när lokalerna tömts på besökare. Därför är det viktigt att hjälpas åt – både på öppna förskolan och i Mullsjö i stort. Man ska vara en flock, inte en massa ensamma stolpar.

Runt hörnet från familjecentralen ligger Mullsjö kommunhus.

– Vi har en femminutersregel här, berättar kommunalråd Per Högberg. Det ska ta högst fem minuter att ta sig överallt.

Hans sammanträdesrum har fönster som vetter ut mot den lilla gångbron där många Mullsjöbor passerar varje dag. Själv har han bott på orten i 42 år, och varit kommunalpolitiker för Kristdemokraterna nästan lika länge. Han är också ordförande i Mullsjö missionsförsamling.

Tror du födelsetalen i Mullsjö har koppling till kyrkans starka fäste här?

– Jag vill tro att det är så, men jag har inte sett någon forskning på det. 

»Vårt mål är att alla familjer med barn i samma klass ska känna varandra.«

Förmodligen är det inte religionen i sig som stimulerar nativiteten, resonerar han. Snarare kan svaret finnas i vad han beskriver som ett tryggt sammanhang.

– Banden i en kyrka blir starkare än i exempelvis en fotbollsförening. Att födelsetalen i Mullsjö svängt sedan 2023 tror han inte beror på några politiska snedsteg utan att kommunen är en del av Sverige och världen, där siffrorna går åt samma håll.

Och det politiska arbetet med att på olika sätt öka nativiteten i Mullsjö fortsätter, berättar han.

– Vi har långsiktiga strategier för att folk ska komma tillbaka till det sociala sammanhanget.

Det sammanhanget finns bortom sociala medier, menar han.

– Vi vill att ortsborna ska prata med varandra i verkligheten. Vårt mål är att alla familjer med barn i samma klass ska känna varandra.

Kommunen har också gjort satsningar på en så kallad fungerande flyttkedja – det vill säga att frigöra bostäder för unga.

Innebär det att ni vill få fler äldre att lämna sina hem?

– Absolut. Vi inspirerar äldre att flytta genom att erbjuda ett bra boende och förklara för dem att ett hus minskar i värde om du bor kvar länge utan att renovera.

»När två personer skaffar två barn… Om vi ser krasst på världen har man bara ersatt sig själva – inte tillfört någonting.«

– Det bästa är om man flyttar från sitt hus när man har 10-15 år kvar att leva.

En annan del i att öka barnafödandet i Mullsjö består i att motivera unga att våga skaffa barn tidigt, förklarar han.

Men är alla mogna att skaffa barn tidigt?

– Var vi omogna, undrar jag då? Jag och min fru var 24-25 år.

I dag vill man gärna ha hunnit få både en karriär och ett stabilt boende, säger han. Och i och med att man väntar sjunker inte bara fertiliteten.

– Kanske hinner man också uppleva att »Det här blev ju ett riktigt trevligt liv utan barn«.

Kan inte den tanken stämma?

– Jag har hört talas om det, men jag tror inte på det.

Per Högberg skrattar. Själv har han fyra döttrar. Tre av dem har i dag två barn var och verkar nöjda så, berättar han.

– Jag ställer frågor och försöker förstå varför de vill stanna vid bara två.

Hans egen teori är att samhället i dag förmedlar bilden att två barn är nog.

– När två personer skaffar två barn… Om vi ser krasst på världen har man bara ersatt sig själva – inte tillfört någonting.

---

Text: Ida Säll är frilansjournalist

Bild: Marc Femenia