Tidskrift om sex och politik
Tidskrift om sex och politik
en person till vänster som har mörk hår, en bild i mitten med regnbågsfärgade grodörhängen, en person med rött hår till höger.
Yan Dvorkin t.v., Tanya Lokshina t.h.
Nyheter HBTQI

»Vi är Putins syndabockar«

Denna vecka går Ryssland till val. När en seger i kriget mot Ukraina dröjer spelar Putins regim stenhårt ut kortet om hbtq-personer som nationens fiender nummer ett. Efter den senaste repressiva lagen går ingen som kan kopplas till hbtq-frågor säker. Och många av de ryska aktivisterna har satts på flykt.

Fem dagars fängelse för ett par regnbågsfärgade örhängen. Det är ett av de senaste exemplen på hur ryska myndigheter trappat upp förföljelsen av hbtq-personer. I två andra fall har det handlat om att regnbågsflaggan lagts upp på sociala medier.

»Ingen går säker nu«, konstaterar hbtq-aktivisten Yan Dvorkin. Han skriver till Ottar från exil, landet vill han inte uppge av säkerhetsskäl.

Yan Dvorkin. Bild Privat.

– Jag kände mig inte säker i mitt hem, där polisen när som helst kunde komma och gripa mig. Inte heller ute på gatan var jag trygg.

I november 2023 slog Högsta domstolen i Ryssland fast att »den globala hbtq-rörelsen« ska klassas som extremistisk. Den som är verksam i eller finansierar en hbtq-organisation kan straffas med upp till tolv års fängelse. Yan Dvorkin, som räknar med atthanriskerar åtal, tvingades hastigt lämna landet.

– Men om inget åtal kommer så återvänder jag, fortsätter jobba och hoppas på att inte fängslas. Jag vill verkligen tillbaka.

»Varje gång tänker man att nu har vi nått botten, men så visar det sig att det kan bli ännu värre.«

De senaste tio åren har Putins regim radat upp förtryckande hbtq-lagar. Efter varje ny inskränkning har Dvorkin och andra hbtq-aktivister tvingats allt längre ner under jord, inte bara av rädsla för polisen, utan också för våldsamma attacker från homo- och transfober.

– Varje gång tänker man att nu har vi nått botten, men så visar det sig att det kan bli ännu värre, skriver Yan Dvorkin till Ottar.

Yan Dvorkin driver Centre-T, en organisation som arbetar för transpersoners rättigheter och hälsa. 2023 svartlistades den som en så kallad »foreign agent« av ryska myndigheter. Hemsidan och sociala medier stängdes ned. Flera volontärer har, liksom Yan, dömts för brott mot lagen om hbtq-propaganda. Med den nya lagen kommer inte bara aktivisterna att drabbas, utan också i allt högre grad »vanliga« hbtq-personer och allierade, menar han.

»En absurd, skandalös parodi på rättvisan”«

Tanya Lokshina, Human Rights Watch.

Tanya Lokshina, biträdande chef för Europa- och Centralasien på människorättsorganisationen Human Rights Watch, kallar den nya lagen »en absurd, skandalös parodi på rättvisan«.

– Redan nu har vi sett tre fall som vilar på den, säger hon och hänvisar till örhängena och regnbågsflaggorna – symboler för stöd till illegal extremistisk organisering i dagens Ryssland.

Att bedriva en hetsjakt på hbtq-personer är, enligt Lokshina, en populistisk strategi för att mobilisera konservativa väljare, men det handlar också om att till varje pris rikta uppmärksamheten från kriget i Ukraina inför presidentvalet den 15-17 mars. Det finns ett starkt missnöje med att kriget drar ut på tiden och med de många stupade ryska soldaterna – även bland dem som stödjer invasionen.

Yan Dvorkin konstaterar att han och andra hbtq-personer får agera syndabockar:

– Staten behöver en inre fiende att rikta ilskan emot. Vi får representera »de onda västerländska värderingarna«. Det är ett sätt för Putin att försöka behålla makten, och ju större hot mot regimen desto värre förtryck.

»Vi får representera ’de onda västerländska värderingarna’. Det är ett sätt för Putin att försöka behålla makten.«

När jag frågar Yan Dvorkin om framtiden svarar han att han vill gråta. Han vill tro att det är otänkbart med omvändelseterapi i statens regi och dödsstraff för samkönade relationer:

– Men så tänkte jag inför varje ny lag. Hoppet står till att Putins regim ska förlora kriget och därmed också makten. Så att mardrömmen kan ta slut.

Vad finns det för möjligheter att göra motstånd?

– Det är viktigt att stötta de hbtq-organisationer som är verksamma i Ryssland och att bidra till utbildning. Den homo- och transfobiska propagandan har trängt in så djupt. Och givetvis att ge stöd till Ukraina, menar Yan Dvorkin.

Yan Dvorkin. Bild Privat.

Tanya Lokshina poängterar vikten av att andra regeringar kräver ett stopp för Rysslands människorättsbrott.

– Men också att man tar emot de hbtq-personer som flyr från förföljelsen, säger hon till Ottar.

Centre-T fortsätter att stötta transpersoner i Ryssland, trots inskränkningar och risker.

– Hbtq-personer lever i konstant rädsla. Vi möter så mycket psykisk ohälsa, självskador, självmordsförsök. Människor blir av med sina jobb, de förlorar vårdnaden om fosterbarn och adopterade barn, de utsätts för hat, hot och fysiskt våld, skriver Yan Dvorkin.

Han berättar att en stor del av arbetet nu går ut på att hjälpa dem som försöker lämna landet. 

– Nästan alla vill evakuera, men många saknar resurser. De riskerar att hamna på gatan, i sexarbete, i fängelse. Vi bedriver inte längre en kamp för hbtq-rättigheter, utan för överlevnad.


Text: Anna Dahlqvist

Mer på Ottar:

Fler artiklar