Hej då graviditet!
Konstgjorda livmödrar och mänskliga livmödrar som transplanteras i grisar kan låta märkligt. Men forskarna är redan på gång med att på olika kreativa sätt placera graviditeter utanför människokroppen. Ottar har tittat närmare på livmoderns framtid.
Utdrag ur Ana Udovics text i Ottar #1 2015
År 2074 kommer bara en tredjedel av barnafödslarna att ske ur människokroppar. Det var den brittiske genetikern J.B.S Haldane övertygad om år 1924. Vi har 60 år kvar till 2074, men det har redan skett en hel del med barnalstringen sedan 1924. Inte minst är det möjligt att bli förälder trots att man har passerat sina mest fertila år, tack vare IVF-tekniken. Den som har fryst ned sina ägg och spermier eller ett befruktat ägg kan vänta länge med att försöka sig på att bli gravid.
Men det kanske mest science fiction-liknande experimentet står forskaren Helen Hung-Ching Liu från Cornell Medical College i New York för. 2003 konstruerade hon en artificiell livmoder där ett musembryo växte nästan till full storlek. För ett par år sedan genomförde hon ett försök med ett mänskligt embryo som placerades i den slemhinnevävnad som hon konstruerat. Embryot växte, men experimentet avbröts efter tio dagar eftersom USA:s lagar kräver att sådana experiment läggs ned inom 14 dagar av etiska skäl.
»Transplantation av livmödrar kunde bli ett alternativ till surrogatmödraskap. Men vad händer om det uppstår en illegal marknad där livmödrar inte doneras, som i dag, utan säljs?«
Helen Hung-Ching Liu är själv skeptisk till att en bebis skulle kunna bli till i den artificiella livmodern.
– Att framställa en artificiell livmoder som transplanteras in i en kropp och som sedan fungerar att bära barn i – det kan bli en möjlighet inom 30 till 50 år. Men att utveckla en artificiell livmoder som kan bära barn utanför en människas kropp tror jag blir svårt.
………………….
Surrogatmödraskapet möter en hel del kritik, inte minst för den kommersiella delen av det – surrogatmödrarna kommer då ofta från fattigare delar av världen och kritikerna menar att de inte skulle ha valt att göra det om det inte var för pengarna. I boken Varat och varan tar Kajsa Ekis Ekman upp den etiska problematiken och menar att surrogatmödraskapet påminner om prostitution och att det psykiska lidandet kan bli stort för den som bär och knyter an till barnet. Transplantation av livmödrar kunde bli ett alternativ till surrogatmödraskap. Men vad händer om det uppstår en illegal marknad där livmödrar inte doneras, som i dag, utan säljs?
– Visst finns möjligheten att det kan uppstå en svart marknad för livmödrar likaväl som det finns en sådan för njurar, men samtidigt – det är ingen lätt operation att ta bort en livmoder. För oss tar det 10–12 timmar, trots att vi arbetat med detta i 10 år. Att ta bort en njure är en betydligt enklare operation som bara tar 45 minuter. Så jag tror ändå inte att det är troligt att en sådan marknad uppstår, säger Mats Brännström.
Detta är ett utdrag ur texten.
Läs hela Ana Udovics text i Ottar #1 2015.
Teckna en årsprenumeration och få en fin bokpremie!
