Tidskrift om sex och politik
Tidskrift om sex och politik
Ottarskolan Kroppen

Kvinnors orgasm – hur många finns det?

Lektion 1: Orgasmens idéhistoria

Hur vad det förr? I antikens idévärld underströks könens likhet och kvinnans sexualitet var självklar. Den kvinnliga orgasmen betraktades som nödvändig för befruktningen. Klitoris tycks länge ha varit kvinnans självklara sexorgan, men någon gång under 1800-talet försvann klitoris­fokuset till förmån för slidan. Under den här perioden börjar den patriarkala, västerländska och kristna traditionen excellera i sin favoritgren: att kontrollera och osynliggöra kvinnans sexualitet. Orgasmen finns plötsligt inte.

Lektion 2: Tre olika orgasmer

Hur stor är klitoris? Ny forskning tyder på att det finns tre olika fysiologiska system som registrerar upplevelser, som leder till tre olika typer av orgasmer. Klitorisorgasmen är den ohotade nummer ett. Klitoris består av känsliga nervceller och blodkärl som försörjer dessa. Bara ollonet har 6 000 – 8 000 sensoriska nervändar. Förutom ollon, förhud och skaft består detta stora njutningsorgan av två skänklar om vardera cirka nio cm, som ligger vinklade längs blygdbenets insida och kramar om slidans väggar. Från klitoris utgår långa nervtrådar som kan löpa 12-15 cm ner längs lårens insidor. Klitorisorgasmen beskrivs som skarp, intensiv och framförallt psykologiskt tillfredställande.
I vaginans framvägg finns g-zonen, området finns oftast mellan klockan elva och ett om naveln är vid klockan tolv. Massage inifrån och utåt kan funka. Vävnaden består nämligen av speciella receptorer som svarar på tryck. I en vetenskaplig studie med 400 kvinnor, identifierades en g-zon hos samtliga. G-zons-orgasmen beskrivs som diffusare, men också som djupare, mer långvarig och mer psykologiskt tillfredsställande. Den minst utforskade orgasmen kan uppnås via stimulering av livmodern. De som beskrivit den berättar att klimax ofta föregås av en slags gäspningsliknande reaktion.

Källa: Föredraget »Orgasmologi« av hjärnforskaren och sexualupplysaren Fredrik Johansson, Lunds universitet.

Lektion 3: Kropp och knopp

Varför finns orgasmen? När du är tänd förser hjärnan blodet med flera olika feel-good-hormoner och sex­kemikalier. Bäckenmusklerna drar ihop sig och klitoris blir mer känslig. Vid orgasmen exploderar muskelspänningen i korta sammandragningar. Kaskader av hormoner och kemikalier rusar ut i blodet. I en del av hjärnan som ingår i kroppens belöningssystem, är aktiviteten efter orgasm lika stor som efter kokainintag. Varken hos män eller kvinnor har själva orgasmkänslan någon känd evolutionär nytta. Vi vet dock att det känns gött.

Lektion 4: Fontänorgasm

Vad är det som sprutar? Utlösningen kallas ibland för fontänorgasm eller sprutorgasm. Kvinnans prostata består av körtlar som mynnar ut i urinröret. Satsen påminner om tunn skummjölk och smakar sött. Mängden varierar från några droppar till cirka en tesked. Utlösningen är inte samma sak som lubrikationen som kommer från slidväggarna.

Lektion 5: Kvinnor upptäcker sina kroppar

Vad gjorde de förr i tiden? År 1971 uppgav 41 procent av de 70-åriga kvinnorna att de aldrig upplevt en orgasm. Idag är motsvarande siffra 6 procent.

Lektion 6: Likheter i upplevelsen

Hur känns det för dig? Redan Kinseyrapporten 1953 ifrågasatte att kvinnan behöver mer förspel och längre tid än mannen, för att fixa sig en orgasm. Kvinnorna i undersökningen kunde få orgasm på knappt fyra minuter, när de onanerade. En annan studie ifrågasätter uppfattningen att kvinnans orgasmkänsla skiljer sig från mannens. Tjugofyra kvinnor och lika många män beskrev sin upplevelse för en panel av gynekologer och psykologer. Experterna kunde inte urskilja några könsmönster i orgasmbeskrivningarna.

Låt stå: Jämställdhet = fler orgasmer

96 procent av de tillfrågade kvinnorna i Hite-rapporten från 1976 upplevde alltid eller för det mesta orgasm när de onanerade genom att stimulera klitoris.

1 av 5 svenska kvinnor tycker att de har svårt att uppnå orgasm så ofta som de vill.

Rasmus Malm

Bild: Daniel Fagerström

Beställ lösnummer av Ottar här! (Detta är nr 3 2010)

Fler artiklar

Ayaat Abdelaziz och Artika Singh är två aktivister som från helt olika perspektiv och platser i världen arbetar för förändring. Med fokus på intersektionalitet, antirasism och sexuell hälsa kämpar de mot fördomar, motstånd och systematiska orättvisor. Här berättar de om sina hjärtefrågor, största utmaningar och framtidens visioner.
Intervju Kroppen

Hej aktivister!

Artika Singh och Ayaat Abdelaziz kämpar båda för kvinnor och ickebinäras rättigheter på varsin sida av världen.

Artiklar Sex & hälsa

Hur hanterade RFSU aidskrisen?

När aidsepidemin kom till Sverige utbröt panik. I en ny bok kartlägger Lena Lennerhed och Jens Rydström hur civilsamhället agerade.

Krönikören Naomi Henftling ifrågasätter om Love on the Spectrum istället för att förändra, riskerar att förstärka stereotyper.
Krönika Sex & hälsa

Ge oss verklig förändring!

Krönikören Naomi Henftling ifrågasätter om Love on the Spectrum istället för att förändra, riskerar att förstärka stereotyper.

Krönika Kroppen

Hur hanterar vi att leva i krig?

Joumana Haddad skriver från Libanon om sin mamma som genomlevt fler tragedier än vad en människa borde klara av.

Krönika Sex & hälsa

En annan porr är möjlig

Har amatörporren reducerats till ett gigjobb på Onlyfans? Tomas Hemstad går på filmfestival och slås av kreativa upptäckarglädje.