Regeringens utredning osynliggör sexsäljande män

I svensk politik ryms bara bilden av att kvinnor säljer sex till män, trots att forskning visar att fler män än kvinnor säljer sex. Männen osynliggörs. Ottar ställer utredaren (numera JK) Anna Skarhed mot väggen, som i sin utredning förenklat verklighetens siffror.

FAKTA

Andel killar och tjejer som sålt sex

+ En av de första studierna i Sverige om sexsäljande bland unga gjordes 2003 (Svedin & Priebe, 2007). I studien, som bestod av 4339 gymnasieungdomar i årskurs 3, hade 1,8 procent av pojkarna respektive 1,0 procent av flickorna fått ersättning för en sexuell tjänst.

+ I den uppföljande studien som utfördes 2009 (Svedin & Priebe, 2009) var det ungefär oförändrade siffror med totalt 1,7 procent av pojkarna resp. 1,2 procent av flickorna som sålt sex.

+ I en studie av Abelsson & Hulusjö (2008) med 876 hbt-ungdomar uppgav 11,4 procent av pojkarna och 7,4 procent av flickorna att de fått ersättning för en sexuell tjänst. I en annan studie (Näslund & Ahlgren, 2006) uppgav 5,25 procent av pojkarna och 3,3 procent av flickorna samma uppgift.

I januari 1999 införde Sverige, som första land i världen, en lagstiftning som kriminaliserar köp av sexuella tjänster. Lagen var en del i den dåvarande regeringens Kvinnofridsproposition. I propositionen slogs det fast att det är angeläget att bekämpa prostitution eftersom det är oacceptabelt i ett jämställt samhälle att män kan köpa tillfälliga sexuella förbindelser med kvinnor och att prostitutionen är ett uttryck för mäns våld mot kvinnor.

Sexköpslagen utgår således från att prostitutionen är heterosexuell, män är förövare och kvinnor som säljer sex är offer. Men studier visar att prostitutionen är mer mångfasetterad än så. Enligt svensk och internationell forskning är det exempelvis fler unga killar och män än unga tjejer och kvinnor som säljer sex.

Redan i den svenska sexualvaneundersökningen från 1996 står det klart och under 2000-talet följer en rad undersökningar som visar liknande resultat. (Se faktaruta)

Men trots att man kommer till samma slutsats, om och om igen, så tycks samhället ignorera det. Man väljer istället att enögt rikta fokus mot kvinnor och att osynliggöra män. I 1995 års prostitutionsutredning (SOU 1995:17) generaliseras det grovt kring ”homosexuell” prostitution. Där står till exempel att den homosexuella kulturen innehåller en blandning av egen utlevd sexualitet och affärsverksamhet där handlingarna är svåra att särskilja. Och att den präglas av osynlighet.

 »I 1995 års prostitutionsutredning (SOU 1995:17) generaliseras det grovt kring  prostitution.«

I en rapport från Socialstyrelsen 2007 Kännedom om prostitution«) menar man att det finns svårigheter i att avläsa koderna kring de fakta de fått fram om sexsäljande män. Man skriver också att enligt myten om mäns starka sexualdrift kan män antas vara mer intresserade av sex och tillfälliga kontakter. Och i den statliga utredningen om sexköpslagen från 2010 (SOU 2010:49) handlar endast en halv sida av 300 om sexsäljande män.

12-jariannelie.jpgForskarna Annelie Siring och Jari Kuosmanen vid Göteborgs universitet är mitt uppe i en studie om sexsäljande och sexköpande män och transpersoner. De kallar politikernas ovilja att inkludera fler perspektiv i prostitutionen för en tystnadens och uteslutningens kultur. Det medför bland annat att sexsäljande män och transpersoner misstror normala stödinstanser som vård och polisväsende.

»Annelie Siring och Jari Kuosmanen kallar politikernas ovilja att inkludera fler perspektiv i prostitutionen för en tystnadens och uteslutningens kultur.«

– Av de män vi har intervjuat har ingen sökt hjälp för frågor som är kopplade till sexsäljande. Det kan vara så att man faktiskt inte behöver något stöd, men många uppger att de saknar förtroende för myndigheter. »Kommer jag bli trodd?«. Hur ska någon förstå ens berättelse om man är osynlig? säger Siring.

Annelie Siring tycker också att det är intressant att se hur olika man från samhällets sida kategoriserar den så kallade »heterosexuella« och den »homosexuella« prostitutionen. I den förra anlägger man ett maktperspektiv mellan kvinnor och män, i den andra handlar det bara om homosexuell identitet.

– Försäljning av sex i den heterosexuella sexhandeln är i till exempel statliga utredningar totalt avsexualiserad. Kvinnor som säljer är alltid offer. Här skiljer man mellan den fina och fula sexualiteten. Tvärtemot de antaganden som görs om män som säljer sex. Där går det inte att särskilja sexhandeln från den homosexuella identiteten och är därmed inget problem, säger Siring och fortsätter:

– Våra första resultat visar tvärtom att män är mycket väl medvetna om vad de gör när de säljer sex och skiljer detta från annan typ av sex. Ingen av de vi har intervjuat säger att de skulle överväga att ha sex med sina kunder utan att få betalt för det, vilket tyder på att det ekonomiska incitamentet är en större drivkraft än en eventuell sexuell identitet. I första hand ser de sitt sexsäljande som en inkomstbringande verksamhet och inte ett uttryck för sin sexualitet.

 

12-suzannL.jpg

Suzann Larsdotter är hiv- och hälsohandläggare på RFSL. Hon ansvarade för det regeringsuppdrag som RFSL fick 2009, som utmynnade i rapporten Osynliga synliga aktörer. Hbt-personer med erfarenhet av att sälja och/eller köpa sexuella tjänster. I den intervjuas en mängd hbt-personer, både män, kvinnor och transpersoner, med erfarenhet av att ge och/eller ge ersättning för sex. Larsdotter menar att det inte var några svårigheter att hitta manliga sexsäljare via annons. På en månad fick hon 200 svar. När hon googlade på manliga eskorter fick hon 8000 träffar.

»Män ses alltid som aktiva och förmögna att ta hand om sig själva. De kan aldrig vara offer. Beklämmande eftersom vi ser att många kan vara i behov av stöd.« Suzann Larsdotter 

– Jag tror att det finns en ovilja att se den här gruppen. Män som säljer sex stökar till den rådande uppfattningen att alla som säljer sex är heterosexuella kvinnor och passiva offer, säger hon och fortsätter:

– Män ses alltid som aktiva och förmögna att ta hand om sig själva. De kan aldrig vara offer. Bögar i synnerhet förutsätts också vara hypersexuella och promiskuösa. De är som gjorda för att sälja sex. Därför är det lättast att säga att män som säljer sex inte syns eller är svåra att analysera. Beklämmande eftersom vi ser att många kan vara i behov av stöd.

Suzann Larsdotter är besviken på att rapporten verkar ha hamnat i byrålådan hos regeringen. Inget har hänt sedan den presenterades och hon är oerhört kritisk till den statliga utredningen av sexköpslagen som kom 2010. Framför allt för att man i de 24 rader man ägnat åt män helt utelämnat den forskning som faktiskt finns om målgruppen.

– Istället för att bidra till ett synliggörande så reproducerar man bilden av att män som säljer sex är osynliga.

 

12-annaskarhed.jpg

När Ottar frågar den utsedda särskilda utredaren  Anna Skarhed, som sedan 2009 är justitiekansler, varför sexsäljande män blir marginaliserade i utredningen om sexköpslagen som kom 2010 framkommer brister i hur man hanterat uppgifterna om gruppen. Skarhed håller med om att killar som säljer sex är en förbisedd grupp men att det är gatuprostitution som varit föremål för utvärderingen. En verksamhet som snabbt flyttade till bland annat nätet när kriminaliseringen av sexköpare infördes 1999. Men Skarhed menar att internet som plats för sexsäljande är något som skett först efter att hennes utvärdering kom 2010. En förvånansvärd förenkling av verkligheten.

– Jag tror i och för sig inte att det är en sanning att fler män än kvinnor säljer sex. Men i samband med att utredningen kom var också Ungdomsstyrelsens undersökning klar som visade att fler pojkar blir utnyttjade i prostitution, säger Skarhed.

Ungdomsstyrelsens rapport, som Skarhed refererar till i utredningen, är hennes enda referens i avsnittet om unga som säljer sex. Men trots att undersökningenvisar att 1,5 procent av alla unga erbjudits ersättning, 1,7 procent pojkar, 1,2 procent flickor, fokuserar Skarhed på – utan källhänvisning – en tidigare enklare enkätundersökning som Ungdomsstyrelsen gjort. Den visar i sin tur att 1,7 procent av alla ungdomar sålt sex. Hon väljer alltså en uppgift där de unga klumpas ihop. Varför nämner hon inte den undersökning som själva rapporten bygger på? Skarhed menar att hon inte minns hur de refererade.

– Det var mycket frustrerande, det fanns väldigt mycket material och det var svårt att få fram hårda fakta. Det fanns ingen anledning att berätta något som står i en annan rapport. Det får man ju läsa där. Och den forskning som fanns när vi gjorde rapporten handlade om klassisk gatuprostitution. Medan det idag står klart att det är nätprostitution som är den stora kontaktytan, svarar Anna Skarhed.

Förutom att utredningen negligerar sexualvaneundersökningen från 1996, och den statliga utredningen "Sexuell exploatering av barn i Sverige" från 2004, som också visar att fler killar än tjejer säljer sex, så nämns inga andra studier om målgruppen. Det finns anledning att tro att samhället inte vill se män som säljer sex.

– Min bild är inte att lagstiftaren eller beslutsfattare vill bagatellisera att män säljer sex – det finns ingen sådan agenda. Men menar du att det finns forskning som visar på att fler män än kvinnor säljer sex totalt sett? Det är ju oerhört intressant isåfall. Det har vi inte tittat på tillräckligt hittills, säger Anna Skarhed till Ottar.

Text: Anna Knöfel Magnusson

Ottar har sökt jämställdhetsminister Nyamko Sabuni för att fråga vad hon som ansvarig minister för Handlingsplan mot prostitution och människohandel avser att göra för insatser gällande män som säljer sex. Hon har inte svarat. 

Läs också Jonas berättelse »Någon ville ha mig liksom«.

 

Kommentarer

Så här står det i ungdomsstyrelsens rapport sida 154:
"I Ungdomsenkäten uppger 1,7 procent att de
någon gång har tagit emot ersättning för sex.
Andelen är liknande de 1,5 procent som uppgav
de hade sålt sexuella tjänster i Priebes och
Svedins studie i årskurs 3 på gymnasiet (kapitel
3) och samma forskares liknande studie från
2004 då andelen var 1,4 procent. Andelen är
även liknande de 1,9 procent bland tredje årets
gymnasieelever i några småländska kommuner
som i en studie från 2008 gjord av Ahlgren,
Näslund och Rosander (2009) angav att de utfört
sexuella tjänster mot någon form av ersättning."

Det låter ju som Skarhed refererar korrekt när hon skriver 1,7 %. Eller har jag missat något?

Jättebra att detta diskuteras.
Jag saknar i denna artikel, till skillnad från forskningen som det hänvisas till, en diskussion om hur statistiken ska läsas. Hur spelar könsroller om mäns översexualitet och kvinnors kyskhet in i hur denna statistik tas fram, vilka svar som tjejer och killar ger och kunskapen vi har i dessa frågor. Hur ser typen av prostitution ut och skiljer sig mellan kvinnor och män. tex är kvinnor och män utsatta på olika sätt och olika grad fast i prostitution. Sedan är det ju svårt att bara mäta hur många personer som någon gång fått ersättning för sex, det ger ju samma siffra för en person som en gång fått ersättning och en person som lever i prostitution varje vecka.

"I Ungdomsstyrelsens rapport står det att 1,5 procent av alla unga erbjudits ersättning, 1,7 procent av dessa är pojkar, 1,2 procent flickor."

Som skrivet är det 97,1 procent av de 1,5 procenten som är varken pojke eller flicka. Jag antar att det här är ett syftningsfel och att man menar att 1,7 procent av ALLA pojkar erbjudits ersättning, likaså 1,2 procent av ALLA flickor, vilket ger 1,5 procent av alla unga totalt.

I övrigt väldigt bra och tänkvärd artikel!

Hej Jonas,
Det är jag som skrivit artikeln. Enligt Svedin & Priebes skolundersökning, som Ungdomsstyrelsens rapport bygger på, framgår det klart och tydligt att det är 1,5 procent av alla unga som sålt sex – 1,7 procent av killarna och 1,2 procent av tjejerna. Siffror som också stämmer med Svedin & Priebes undersökning redan 2004. Ungdomsstyrelsens enkätundersökning visar, som du också påpekar, att 1,7 procent av de unga sålt sex, och det kan kanske ses som hårklyveri från min sida, men jag vill lyfta det faktum att hon väljer att klumpa ihop alla ungdomar trots att tidigare undersökningar visar, som Ungdomsstyrelsen också pekar på (sid 154), ett tydligt mönster att det är fler killar än tjejer som säljer sex. Något som Skarhed negligerar i sin utredning. Dessutom saknas det källa till den enkätundersökning hon refererar till.

Mvh
Anna Knöfel Magnusson

Anna, hur många är dessa pojkar respektive flickor i absoluta tal?

Finns det anledning att tro att inte alla svarar sanningsenligt på frågan om de sålt sex, även om de får vara anonyma? Surveystudier är behäftade med massor av fallgropar. Bara en sån fråga om hur urvalet gjorts, om det är representativt och ifall antalet respondenter är tillräckligt många. Jag tror vi ska vara försiktiga med att anta att studierna ger en sann bild av verkligheten. Dessutom borde Ottar vara försiktiga med att påstå att Skarhed eller "samhället" vill osynliggöra pojkar och män som säljer sex. Det är lite för konspiratoriskt.

De studier som nämns i faktarutan visar hur mycket siffrorna skiljer sig åt. Andelen pojkar som sålt sex varierar mellan 1.7% och 11, 4%!
Jag tror vi får vänta lite med att dra några säkra slutsatser om hur utbrett det är. Men tendensen är iallafall att andelen flickor är mindre. Men då är frågan: hur upplever flickorna resoektive pojkarna frågan? Är det lättare för pojkarna att svara ärligt att de sålt sex, jämfört hur det är för flickorna? Kan det finnas en skillnad mellan hur homosexuella pojkar upplever det att svara på frågan jämfört med hur det upplevs för heterosexuella flickor? Det finns en hel del såna frågor som kan komplicera det hela.

så vill jag säga att Ottar är finingar. En bra och nödvändig tidning. Hör ni det, va?

Hej Fluff,
Samtlig svensk och internationell forskning visar samma tendens. Fler killar än tjejer säljer sex. Hur sanningsenligt man svarat i undersökningarna är naturligtvis omöjligt att svara på. Det man kan säga något om är att när unga tillfrågas om de prostituerar sig svarar de ofta nej. Prostitution, ett begrepp som svensk politik valt att fortsätta använda, är förknippat med stigmatisering och elände som få vill identifiera sig med. Får de frågan om de någon gång fått ersättning för sexuell tjänst eller sålt sex brukar svaret se annorlunda ut. Läs gärna också artikeln om Jonas ”Någon ville ha mig liksom” här på ottar.se, den tydliggör hur olika det kan se ut. Man kan byta sex mot bostad, droger, självkänsla förutom pengar.

Jag håller inte med om att det är konspiratoriskt att säga samhället osynliggör killar som säljer sex. Om myndigheterna riktat fokus mot gruppen skulle stödinstanserna se annorlunda ut idag. Nu är det inte alla män – eller kvinnor – som behöver stöd för att de säljer sex, men det borde vara en rättighet för alla som har behov av det. Jag tror däremot att det finns en massa fördomar, föreställningar och okunskap om sexualitet och arenor för sexsäljandet som sätter käppar i hjulet för att man kan uppmärksamma killar.
Som jag redogör för i artikeln generaliserar bl a Socialstyrelsen och regeringen (i SOU1995:17) om män som säljer sex. Man skriver t ex att man kan anta att homosexuella män har en stark sexualdrift och söker många sexuella kontakter. Med en sådan inställning är ju hjälpbehovet självklart lika med noll.

Mvh
Anna

Min sponatana reaktion är att Anna Skarhed kan inte mena allvar när hon menar att 2010, då utredningen gjordes, hade man ingen aaaaning om att majoriteten utav vårt (ja, jag är före detta sexsäljare själv och arbetar numera inom andra, "finare" och mer accepterade, delar utav sexindustrin) arbete sker över internet. Att hon dessutom slår ifrån sig alla dessa utredningar med att hon helt enkelt inte tror på det är inte så lite ignorant!

Just att män anses kunna fatta rationella beslut kring sin sexualitet och ekonomi, men inte kvinnor - och att män kan tänkas arbeta med sex inom ramen för sin egen sexuella utlevnad, men inte kvinnor, är en så förunderlig kullerbytta i det feministiska tänket som jag helt enkelt inte kan få något grepp om. Att offerifiera kvinnor för mäns sexualitet, istället för att stärka oss, är ju just det som gör att kvinnor i exempelvis muslimska länder trampar allt djupare i ojämställdhetens gyttja. Kvinnor i Sverige idag omynigförklaras i denna fråga, och man kan till och med få sitta i dagar i rättegång och få sin sexualitet synad inom ramen för sammanhang där din sexualitet inte borde ha ett DUGG med saken att göra; så som jag fick utstå kränkande detaljerade frågor kring detta i en vårdnadstvist jag hade. Mitt föräldraskap ifrågasattes på grund utav att jag som kvinna levde på ett tydligen ovärdigt sätt.

Ge mig ett enda skäl till varför en människa inte skulle kunna vara kapabel att både ta betalt OCH göra det helt inom ramen för sina egna sexuella preferenser? Och vad får dig att tro att människor inte gör det, i synnerhet när internet finns och du kan göra det anonymt? Möta hundratals kunder, i kontakt över nätet, och välja ut de noga?

Bete dig inte så, klä dig inte så - du kan ju misstas för att vara hora. Som att hora är något fult och dåligt, något förkastligt. Jag är inte med på det tåget och kommer aldrig vara. Få inte barn utanför äktenskapet, eller med flera män, du kan ju misstas för hora! Vi har kommit en bit på vägen, men att fortsätta ge män, familj och vänner utrymme för att kontrollera din sexualitet med "horkortet" är totalt ovärdigt ett modernt och jämställt land.

En persons sexuella identitet är heller inte alltid svart eller vit, heterosexuell eller homosexuell.

Finns det någon undersökning om exempelvis killarnas sexuella läggning? Är samtliga verkligen homosexuella i grund och botten eller utför de bara homosexuella handlingar för att tjäna pengar (eller annan ersättning)?

Om detta inte har undersökts så blir det bara antaganden om att de är homosexuella, då faller även argumentet om att det inte går att särskilja sexhandeln från den homosexuella identiteten.

Det är mycket möjligt att majoriteten av de killar som sålt sex är homosexuella, men har svårt att tro att det gäller samtliga. Exempelvis framgår det ju i artikeln om Jonas att kunderna har varit "allt från heterosexuella medelålders familjefäder till äldre män".

Även om vi utgår från att alla undersökningar är helt felaktiga, så är det fortfarande dem som politikerna har att luta sig mot när de ska ta beslut och skapa handlingsplaner.

Oberoende av riktigheten i undersökningarna, verkar konsensus vara att unga män säljer sex i en alldeles för stor skala för att så gott som helt kan förbises av beslutsfattarna.

Sidor

Lägg till ny kommentar

Ren text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
By submitting this form, you accept the Mollom privacy policy.
Bli medlem i rfsu

Prenumerera på Ottar!

Fyra nummer om året och en bok eller tygkasse för endast 160 kr!

Ottar i Qiozk