För ung för barn?

Ur ett europeiskt perspektiv sticker den svenska 25-årsgränsen för att få fertilitetshjälp ut, som restriktiv. I de flesta EU-länder ges behandling och vård från 18 år, i till exempel Danmark och Finland. På Riksförbundet ofrivillig barnlöshet vet man unga i Sverige som har nekats behandling. Det gör man även på RFSL, Riksförbundet för hbtqi-personers rättigheter.

– Vi vet att personer har hindrats från att få assisterad befruktning på grund av den här regeln, och vissa har då sökt sig utomlands. Det kostar förstås pengar, vilket gör det till en fråga om ekonomisk ojämlikhet, säger RFSL:s förbundsordförande Lovise Brade.

»Vi vet att personer har hindrats från att få assisterad befruktning på grund av den här regeln, och vissa har då sökt sig utomlands.«

Det är upp till varje region att besluta om vilka regler som ska gälla för assisterad befruktning, men Sveriges kommuner och regioner, SKR, har tagit fram en nationell rekommendation – som blivit norm. Det är där 25-årsgränsen slås fast. Där står även att undantag kan göras ner till 18 år, om det finns »medicinska skäl«. I praktiken innebär undantaget att vissa heterosexuella par kan få hjälp före 25. Det handlar om fall där »spontan graviditet« är utesluten av medicinska skäl.

Enligt Nicolina Levander, jurist på Antidiskrimineringsbyrån Uppsala, skulle man kunna argumentera för att spontan graviditet ju även är uteslutet för de flesta samkönade par. Hon säger att det skulle kunna utgöra diskriminering att samkönade par nekas behandling före 25 års ålder, när heterosexuella par som fått bekräftat att man inte kan bli gravida på egen hand kan få hjälp tidigare.

– Jag kan inte säga att det är diskriminering utan det skulle behöva prövas, men om man har blivit sämre behandlad än någon annan som är i en jämförbar situation – och det har samband med en av diskrimineringsgrunderna – då är det diskriminering.

Nicolina Levander uppmanar samkönade par att anmäla om man har nekats behandling på grund av att man anses för ung, så att frågan kan prövas juridiskt.

– Vi tycker att det här är en intressant fråga för prövning.

Skulle det kunna utgöra åldersdiskriminering att unga nekas behandling, alltså oavsett sexuell läggning?

– Enligt diskrimineringslagen får man särbehandla utifrån ålder inom sjukvården i vissa fall, men det måste finns ett berättigat syfte. För att bedöma om särbehandling på grund av ålder kan anses berättigat i det här sammanhanget skulle vi behöva pröva ett individuellt fall, och höra hur man argumenterar för åldersgränsen från vårdens sida.

»18 år vore en rimligare nedre åldersgräns för alla.«

Enligt Vävnadsrådet, som var med och tog fram bedömningarna som ligger till grund för SKR:s rekommendation, sattes åldersgränsen bland annat baserat på att 25 år är gränsen för när man får adoptera. Sedan dess har dock åldersgränsen för adoption sänkts till 18 år. Från vävnadsrådet lyfter man även att 25 år är den lägsta gränsen för när man anses mogen att fatta beslut om sterilisering. De hänvisar också till barnperspektivet, och skriver i mejl till Ottar att det är viktigt att par som får hjälp med assisterad befruktning är i en stabil relation.

Lovise Brade, förbundsordförande på RFSL, tycker att 25-årsgränsen är problematisk.

– Det vore bättre om vården gjorde individuella bedömningar, så att alla som behöver det får vård oavsett ålder, kön eller familjesituation. Det handlar om rättvisa och likabehandling. 18 år vore en rimligare nedre åldersgräns för alla.

På Femmis, föreningen för frivilligt ensamstående föräldrar med donation, har man inte tagit ställning till 25-årsgränsen, men de menar att det är fel att vissa kan få behandling tidigare än andra.

– Vi tycker att det ska vara lika för alla, säger ordförande Kristina Närman.

Hon säger att 25-årsgränsen inte har diskuterats så mycket inom deras organisation, men att det kanske kommer ändras framöver.

– Historiskt har många av våra medlemmar varit lite äldre så den övre åldersgränsen engagerar mer, men det kom en studie från Uppsala universitet nyligen som visar att fler som väljer att bli föräldrar på egen hand har det som sin plan A, och då kan jag tänka mig att den nedre åldersgränsen kan bli viktigare.

Ottar har sökt hälso- och sjukvårdsminister Elisabet Lann för att höra hur hon ser på 25-årsgränsen för fertilitetsvård, men hon avstår från att kommentera med hänvisning till tidsbrist.

Charlie Olofsson är frilansjournalist.