Långa köer till PrEP-vård: »Ingen idé«

2016 hände något revolutionerande. En medicin som skyddar mot att få hiv godkändes i Sverige, och den har kommit att förändra livet för många av de som tidigare varit oroliga för att smittas.

Trots att hiv idag inte innebär en dödsdom, har läkemedlet PrEP (pre-expositionsprofylax) gjort det lättare för de som befinner sig i riskgrupper att ta kontroll över sitt sexliv. Män som har sex med män och transpersoner är de främsta grupperna, enligt Folkhälsomyndigheten.

»Nellie skickade en egen remiss till Sexualmedicinskt centrum i Göteborg. Där fick hon stå i kö i tre månader.«

PrEP tas i form av en tablett en gång om dagen, och med över 99 procents säkerhet skyddar den mot hiv.

– Det är en trygghet att vara skyddad mot något som annars potentiellt kan vara för livet, säger Nellie Johansson, 34, till Ottar.

Hon bor i Göteborg och har använt medicinen i drygt tre år. Trots att hon, som transperson, tillhör en riskgrupp och varit i kontakt med vården flera gånger fick hon till slut söka PrEP på egen hand.

– Jag hade frågat på både psykiatrin och vårdcentralen, men det var ingen som riktigt ville ta i det, säger hon.

Det slutade med att Nellie skickade en egen remiss till Sexualmedicinskt centrum i Göteborg. Där fick hon sedan stå i kö i tre månader.

Den som söker vård på samma mottagning idag kan få vänta dubbelt så länge. Enligt RFSL Göteborg är den genomsnittliga kötiden sex månader, våren 2026.

– Jämförelsevis är tre månader ingenting, även om man hade önskat att det var tre dagar, säger Nellie.

Varför valde du att söka PrEP?

– För att skydda mig själv och andra. Det blir som ett vaccin, skulle alla ta PrEP skulle vi inte ha hiv överhuvudtaget, säger hon.

Skulle du säga att det fortfarande finns ett stigma kring hiv?

– Ja, absolut, Det finns en stor okunskap, till exempel att folk inte förstår att om du är välmedicinerad med hiv så är du inte smittsam.

Marion Englaborn är ordförande för RFSL Göteborg, och ett av organisationens uppdrag är att informera om hur man söker PrEP. När hon möter människor i verksamheten märker hon att personer som egentligen är i behov av läkemedlet väljer att inte söka vård på grund av de långa kötiderna.

– Vi har märkt det sedan något år tillbaka, när kötiden gick från att vara sex till nio månader. De tänker att »ska jag stå i så lång kö är det ingen idé«, säger hon.

»Köerna till vården ger konsekvenser, att hiv potentiellt sprids och att riskbeteenden inte tas om hand.«

_{Marion Englaborn, ordförande för RFSL Göteborg}

Flera personer RFSL mött har fått rådet från vården att söka sig till andra städer, till exempel Borås.

– Men där är det också kö, säger Marion Englaborn.

Hon ser risker med att vården blivit allt mer otillgänglig för de som behöver den.

– Köerna till vården ger konsekvenser hos de vi möter, att hiv potentiellt sprids och att riskbeteenden inte tas om hand av förebyggande vård, säger Marion Englaborn.

– På nio eller sex månader hinner det hända väldigt mycket i en persons liv.

I dag finns det bara en mottagning i Göteborg där man kan få PrEP utskrivet och det är Gayhälsan på Sahlgrenska sjukhuset. Petra Tunbäck jobbar som överläkare på avdelningen, och enligt henne beror köerna på just detta, att de är ensamma om att förskriva PrEP.

– På väntelistan har vi 50-60 patienter och vi försöker starta några varje vecka, men det hade underlättat om vi haft fler mottagningar, säger Petra Tunbäck.

På östra sidan landet ser situationen annorlunda ut. Stockholm hade tidigare problem med långa köer, men idag är det inga köer alls.

»Det är väldigt ojämlikt. Vi har många patienter från Göteborg som kommer till oss, även några från Gävle.«

_{Charlotte Farrington Salomonsson, RFSU-kliniken.}

– Det är väldigt ojämlikt. Ser man till norra delen av Sverige finns där ännu sämre möjligheter. Vi har många patienter från Göteborg som kommer till oss, även några från Gävle, säger Charlotte Farrington Salomonsson, som jobbar som barnmorska på RFSU-kliniken i Stockholm.

Hur har det gått från långa köer till inga köer alls?

– Det är hälso- och sjukvårdsnämnden i varje region som bestämmer, man skickar in ansökan (om att ta emot PrEP-patienter, reds anm.) och får det godkänt därigenom. Det är lättare i Stockholm än vad det är i Göteborg och det beror på politiskt styre, säger hon.

På några år har Stockholm gått från att ha två utlämningsställen för PrEP, till sju. Men att vården blivit mer lättillgänglig har också fått andra effekter, dock positiva sådana.

– Fyra av fem av de vi möter är mer nöjda med sitt sexliv, de kan njuta av sin sexualitet på ett helt annat sätt. Men sedan har vi de som skattar sitt sexliv lågt, kanske två, tre av tio. Där handlar det framförallt om ensamhet. Att trots att man äter PrEP, så träffar man inte någon.

Charlotte Farrington Salomonsson vittnar om en »dejtingtrötthet« hos många unga män de möter i arbetet på kliniken. Vissa känner en press att ta PrEP för att »passa in« och öka sina möjligheter att hitta en partner.

Vad är ditt råd till de som känner så?

– Skattar man sitt sexliv lågt brukar så vi ställa följdfrågor kring det för att prata vidare. Då brukar vi ofta fråga om man vill träffa våra terapeuter, de har man förtur till om man får PrEP på den här kliniken, säger hon.

Text Hedda Johansson

Bilder Istock, privat