Hjärnan i tarmen
Vad kan vi äta för att hjärnan ska må bra? Och hur hänger det ihop med den sexuella lusten? Tarmhälsa har seglat upp som en fixstjärna på forskarhimlen, men relationen mellan kroppen och själen är komplicerad.
»Ät dig fri från depression och ångest«. Uppmaningen som lockat på många löpsedlar för hälsotidningar de senaste åren grundar sig i forskning om att tarmfloran, och i förlängningen måendet, påverkas av vad vi stoppar i oss.
Men kan kosten vara en väg till mer ork och glädje, eller ger den nya trenden oss bara ännu mer press? Är det medicin, viss sorts mat eller bara lite umgänge som är nyckeln till ett stabilt och välmående sinne?
Fyra av tio svenskar går just nu på någon diet. Anledningarna skiljer sig åt, men så många som hälften av oss har bantat under det senaste halvåret. Vi proppas fulla av löpsedelsbudskap och tv-soffe- uppmaningar om nya metoder för att bli snyggare eller smalare.
Ve är en av dem som länge haft en komplicerad inställning till vad hon äter. Redan som tioåring började hon dela upp mat i »bra« och »dålig«.
– Jag burit med mig tanken om att mat aldrig är neutral eller till för att ge kroppen näring. Den är alltid bra eller dålig, säger hon.
Mat har i Ves ögon varit någonting farligt och hotfullt.
– Jag har vant mig vid att ignorera min hunger, och har svårt att tolka kroppens signaler som att den har ett behov. Jag kan komma på att jag behöver äta först när jag håller på att svimma, berättar hon.
»Hunger och självhat gör det svårt att känna tillit och lust. Lust blir mer otillgängligt och svårare att nå.«
När Ve mått dåligt har hon svultit sig och sedan hetsätit, varje period har förvärrat hennes psykiska hälsa i en negativ spiral.
– Jag har gått så länge utan mat att jag blir snurrig, arg eller ledsen, och tolkat det som depression eller ångest. Efteråt kan det dröja en vecka innan jag orkar träna eller vara social igen.
Ves sexualitet har också påverkats.
– Hunger och självhat gör det svårt att känna tillit och lust. Lust blir mer otillgängligt och svårare att nå.
Det är tydligt att maten är viktig för måendet. Men kanske har vi ännu inte förstått hur viktig den är. Det senaste decenniet har någonting skiftat i synen på hur kosten, tarmen och psyket hänger ihop. Det menar Robert Brummer, professor i gastroenterologi och klinisk nutrition vid Örebro universitet.
– Tarmen är viktig för måendet, det synsättet börjar accepteras i den medicinska världen. För tio år sen var det inte så, knappt för fem år sen heller. Man kan säga att det är ett paradigmskifte, säger han.
Det Robert Brummer pratar om började med en upptäckt om gnagare. I forskning om immunförsvaret används nämligen råttor som föds upp i helt sterila miljöer och därför inte har några bakterier i tarmen. Inom immunforskningen behövs de bakteriefria mössen, då bakterierna annars kan ställa till forskningsresultaten. I början på 2000-talet märkte man att mössen uppvisade oväntade egenskaper. De stressades lättare än vad vanliga möss gjorde. Senare upptäcktes att hjärnorna inte utvecklades normalt. Dessutom betedde de sig som om de hade ångest, och drog sig undan från musvärldens sociala tillställningar.
Fynden satte igång en flodvåg av forskning för att reda tarmflorans betydelse för psykiskt mående hos människor.
I motsats till de sterila mössen kryllar våra egna tarmar av bakterier. De är omkring hundra biljoner stycken (en etta följd av 14 nollor), ungefär lika många som våra egna celler.
Från att vi föds tar det inte lång tid innan tarmarna koloniseras. Vid en vaginal födsel når de första nybyggarna barnet redan när hen passerar genom slidan. För den som föds med kejsarsnitt dröjer det ytterligare ett par veckor. Under de första åren flyttar någonstans mellan 300 och 3000 olika sorters bakterier in.
För människor, precis som hos möss, fann forskningen ett samband mellan tarmbakterier och en uppsjö psykiska besvär. Allt från depression och ångest till autismspektrumtillstånd och schizofreni visade sig hänga samman med avvikande tarmflora.
Och tarmfloran, den påverkas i sin tur av vad vi äter.
– Maghälsan och det vi äter påverkar hjärnan. Det är ingen tvekan om det. Hjärnan är direkt kopplad till magen genom nervsystemet, och genom en massa substanser. Antingen produceras de i hjärnan och kommer in i tarmen, eller så produceras de i tarmen och hittar till hjärnan, säger professor Robert Brummer.
»Hjärnan är direkt kopplad till magen genom nervsystemet, och genom en massa substanser. Antingen produceras de i hjärnan och kommer in i tarmen, eller så produceras de i tarmen och hittar till hjärnan.«Robert Brummer.
Serotonin är en så kallad signalsubstans i hjärnan. Hos deprimerade personer är serotoninhalterna lägre än hos andra. Serotonin bildas av tryptofan, som finns i bland annat bananer och kött. Vissa tarmbakterier har visat sig bidra till tillverkningen.
– Man kan inte skapa serotonin utan att äta tryptofan, det är en väldigt tydlig länk till vårt psykiska mående, säger Robert Brummer.
Men det är ett långt avstånd mellan att känna till sambandet mellan tarmflora och mående, till nästa steg: att veta precis vad vi ska äta för att må bättre. Forskningen befinner sig ännu i sin linda. Det finns flera förklaringar till att vi inte vet mer. Det har krävts en hel del teknisk utveckling för att ens identifiera alla tusentals sorter av tarmbakterier.
Arbetet blev lättare i början av 2000-talet, när det kom nya metoder för att kartlägga deras arvsmassa. Men ändå har de största framgångarna uteblivit. Robert Brummer berättar att en förhoppning har varit att rekommendera olika sorters mat utifrån vår individuella bakterieflora.
– Men tarmfloran är väldigt individuell och dessutom väldigt beroende av vad man äter. Vi har inte knäckt koden ännu.
Han påpekar att inte heller läkemedelsforskningen nått särskilt långt när det gäller specifika behandlingar till olika människor.
– Och forskning om mat är ännu mer komplicerad.
Forskning handlar ofta om att utesluta saker. Innan man drar för stora växlar av att de som äter grönsaker är friskare än de som äter snabbmat, måste man isolera just kosten. Annars kan skillnaden mellan grönsaks- och snabbmatsätarna lika gärna bero på att de med stressigast jobb varken har tid att sova eller laga mat. Eller på att personer som är hälsomedvetna nog att äta mycket grönsaker också dricker mindre alkohol eller tränar mer.
– För läkemedel är det enkelt med kontrollgrupp, man ser om läkemedlet ger effekt utöver den som placebot ger. Med kost är det inte så lätt. Deltagarna ser ju vad de äter, så det går inte att göra blinda studier.
Men det finns farbara vägar som liknar forskningen om läkemedel. I stället för att låta människor äta olika sorters mat, går man direkt på tarmfloran, med bakterier som antas ha positiva egenskaper. Det är detta spår som en del livsmedelsföretag har nappat på genom att tillsätta goda bakterier, så kallad probiotika. 2013 myntade den irländske psykiatriprofessorn Ted Dinan begreppet psykobiotika, bakterier med effekt på psykisk hälsa. Och visst låter det rimligt? Vi vet att avsaknad av vissa bakterier hänger samman med depression, ångest och stresskänslighet. Men forskningen har inte visat några starka effekter av psykobiotika, säger Robert Brummer.
– Vi kommer allt närmare, men har inte så mycket bevis ännu. Vi känner inte till orsak och verkan. Än så länge får vi vara lite vaksamma och försiktiga så att vi inte övertolkar resultaten, säger han.
Robert Brummer får medhåll i den försiktiga inställningen av Per Johnsson, lektor i psykologi på Lunds universitet. Per Johnssons ingång i kostområdet är ätstörningar, hans patienter har ett minst sagt ansträngt förhållande till mat. Han tycker att vi ska undvika att peka ut maträtter som bra eller dåliga för det psykiska måendet.
– Relationen mellan kropp och själ är komplicerad. Man måste se människan som en helhet, där kosten är en del.Vad är det för mat som gör mig stressad, glad eller lugnar ner mig? Att isolera enskilda maträtter är nog fel ingång i det hela, säger han.
Per Johnsson hänvisar till forskning som pekar på att hur vi äter ofta trumfar vad vi äter. Långa middagar tillsammans med vänner och familj utmärker sig i dessa studier som en skyddande faktor mot allt från stroke till alzheimers, lite oavsett vad vi stoppar i oss. Ätandet blir en del av vår återhämtning.
– Jag träffar familjer där föräldrarna sitter och pratar om det farliga med maten, »du får inte äta det eller det«. Det skapar en rädsla för mat. Min uppmaning är att sitta ner, låt måltiden ta sin tid. Och prata inte skit om maten.
»Min uppmaning är att sitta ner, låt måltiden ta sin tid. Och prata inte skit om maten.«
Efter decennier av svält och hetsätning har Ve fått hjälp av en dietist. Hon kämpar nu för att försöka äta på ett sätt som ger näring åt kroppen. Det som hjälpt henne är inte särskilda rätter eller ingredienser, utan att försöka förhålla sig till maten på ett nytt sätt: att fokusera på hur det känns att äta, i stället för att följa regler.
– Jag försöker komma ihåg att mat kan vara roligt och intressant. När jag reser försöker jag hitta saker som jag inte smakat förut.
– Det har varit det svåraste jag gjort men nu orkar jag i alla fall gå upp ur sängen. Jag känner mig inte deprimerad, utan orkar tänka och vara nyfiken. Och jag har fått åtminstone en tillstymmelse till sexlust.
Ve tycker att alla ska äta precis det de vill, men är skeptisk till ännu en kosttrend. Den här gången är det tarmfloran som är i ropet, men varan är densamma: en diet som vi ska underkasta oss och oundvikligen misslyckas med. Sen spenderar vi ännu mer pengar för att kanske lyckas nästa gång. Det är samhället som är ätstört, menar Ve.
– Nu är trenden att man ska äta för tarmfloran, för några år sen skulle vi äta för hjärtat. Förut var fett det värsta som fanns, och nu är det socker. Jag ser de här trenderna som en del av en dietkultur, där vi bytt ut »var smal« mot »var hälsosam«. Och är man inte hälsosam, då är man en dålig person.
Nils Otto är frilansjournalist och psykolog.
