Tidskrift om sex och politik
Tidskrift om sex och politik
Artiklar Sex & hälsa

»Det ska finnas en tydlig remissväg«

Vården ska bli mer tillgänglig för de som drabbas av förlossningskador. Det vill sjukvårdsministern se när regeringen miljardsatsar. Men hur detta ska verkställas över hela landet är inte helt självklart. 

Tänk dig att du får en förlossningsskada. Du kan inte ha sex utan att det gör ont, kan inte leka med dina barn eller sitta ordentligt på en stol – ändå får du gång på gång höra att  »allt ser fint ut« från vårdpersonal. Tidigare i år uppmärksammade Ottar att tre av fyra födande drabbas av förlossningsskador. Nu har den nya regeringen, tillsammans med Sverigedemokraterna, ingått en överenskommelse med Sveriges kommuner och regioner med syfte att satsa på förlossningsvården. 1,6* miljarder kronor kommer under 2023 att gå till en mer tillgänglig och jämlik förlossning- och eftervård. Det säger sjukvårdsministern Acko Ankarberg Johansson (KD). 

Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD)
Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

– Behovet av insatser i eftervården lyfts särskilt fram i överenskommelsen. Detta gäller både eftervården för kvinnor generellt och för de som upplever besvär eller komplikationer, skriver sjukvårdsministern i mejlsvar till Ottar.

– Fysiska komplikationer, förlossningsskador och psykiska besvär ska fångas upp vid eftervårdsbesöket och det ska finnas en tydlig remissväg till relevant kompetens som svarar mot kvinnans behov av vård och behandling. Kvinnor ska också, vid behov, erbjudas rehabilitering med stöd av fysioterapeut, fortsätter hon.

Men hur detta i praktiken ska gå till är upp till varje kommun och region. Lisa Ryding är regional projektledare inom förlossningsvården i Stockholm och arbetar med att hitta lösningar för en bättre eftervård av förlossningsskador. 

– Vårdens stora utmaningar handlar ofta om övergångar mellan olika typer av professioner eller vårdenheter eftersom det är lätt att man tappar patienten däremellan. Jag tror att det är just de djupa klyftorna mellan vårdenheter som tidigare har missats när det jobbats med den här typen av frågor, säger Lisa Ryding. 

»Vi vill verkligen gå till botten med det här.«

Lisa Ryding, regional projektledare inom förlossningsvården i Stockholm.
Foto: PRIVAT

Genom fokusgrupper med patienter och vårdpersonal samlar de nu in berättelser om vad som är det faktiska problemet. 

– Och det är där vi är just nu, i problemstadiet. Vi vill verkligen gå till botten med det här, säger Lisa Ryding men påpekar samtidigt att det finns en metod som skulle kunna förbättra eftervården av förlossningsskador. 

– Vi har en idé att man behöver en annan form av vårdplan än den som finns idag, som gäller mamman. Den ska följa mamman under hela vårdprocessen, alltså genom graviditeten, förlossningen men också en längre tid efteråt. 

I Stockholm finns en specialiserad klinik på eftervård av förlossningsskador, men i exempelvis Västerbottens inland är det svårare att hitta experthjälp. 

Hur kan eftervården bli mer jämlik över landet?

– Regeringen har inom ramen för överenskommelsen med SKR, avsatt särskilda medel för förbättra tillgången till vården under graviditet, förlossning och eftervård på landsbygden, säger sjukvårdsministern Acko Ankarberg Johansson.

Erika Broman Häggblad, ordförande för Barnmorskeförbundet i Västerbotten, vill att regionen främst ska satsa på personalfrågan. Hon påpekar att det måste börja där, för utan personal blir det svårt, om inte omöjligt, att ge en trygg och bra eftervård. 

Erika Broman Häggblad, ordförande för Barnmorskeförbundet i Västerbotten.
Foto: PRIVAT

– Det stora problemet i regionen är bristen på personal. Vi hade tidigare BB hemvård i Västerbotten, men det togs bort eftersom det blev för personalkrävande. Jag skulle önska att det kunde utvecklas och förstärkas mer så att man kunde göra hembesök i större utsträckning.

Västerbotten har en spridd befolkning. En del behöver åka tjugo mil för att få eftervård, något som Anna-Lena Danielsson (S), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden, ser som ett stort problem och som bör prioriteras. 

– Det är inte jättemycket pengar regionen får och därför behöver vi titta på var vi verkligen kan göra skillnad. En sådan grej kan vara att förstärka vården ute i glesbygden. Jag tror inte alla mammor kommer åka de där tjugo milen för sin eftervård – därför behöver vården komma närmre mammorna, säger Anna-Lena Danielsson.

* Den totala satsningen på förlossning och eftervård är på 1,7 miljarder. Av den summan är det 1,6 miljarder som går till överenskommelsen med SKR. 


Text Olivia Bengtsson, frilansjournalist

Fler artiklar

Nyheter Abort

Nej till fri abort på Färöarna

Med minsta möjliga marginal röstade Färöarna emot fri abort. Kvinnor tvingas att fortsätta ta sig till privata kliniker i Danmark.

Reportage Sex & hälsa

»Jag älskar mitt jobb«

Ottar har besökt en Unrwa-klinik i Amman och följer arbetet i skuggan av kriget i Gaza.

Nyheter

Drevet mot RFSU

Hur blev en sexualupplysande broschyr riktad till vuxna transpersoner ett hot mot barnen? Ottar har granskat desinformationskampanjen mot RFSU.