Tidskrift om sex och politik
Tidskrift om sex och politik
Bild: Alamy.
Reportage Sex & hälsa

Fler än någonsin fälls för våldtäkt med nya samtyckeslagen

Julia blev våldtagen på en fest. När hon bestämde sig för att polisanmäla var den nya samtyckeslagen avgörande. Anmälningarna har ökat sedan lagen kom för snart fem år sedan, antalet fällande domar har mer än dubblerats.

Det är lördagskväll och Julia är på fest tillsammans med en vän. I Stockholm är våren på väg och lättade pandemirestriktioner gör tillvaron lättare och ljusare. För 21-åriga Julia är det efterlängtat, att komma ut och träffa folk. Hon känner ingen annan på den här festen, men alla verkar trevliga, de spelar musik, dricker och pratar. Med en av killarna blir det »lite flörtigt«, de pratar inte så mycket med varandra, men de utbyter blickar och när de blir ensamma i ett av rummen stänger han dörren bakom dem.

– Jag känner hans händer på mina höfter och tror att han ska kyssa mig. Det gör han inte. Han våldtar mig.

Julia försöker stoppa honom men han lyssnar inte.

– Efter en stund stänger jag bara av och försvinner. Jag minns inte så mycket.

Direkt efter övergreppet går hon in på toaletten. Hon blöder och har ont, hon försöker samla sig och »låtsas som ingenting«. Men vännen, som hon kom till festen med, märker att något är fel.

– Jag berättar vad som har hänt och vi tar en taxi till gynakuten.

Dagen efter går hon till polisen.

– Det var väldigt tydligt för mig att det var en våldtäkt. Men det var också en person som jag hade träffat och tyckt om. Det var inte en okänd man som följde efter mig på gatan, säger Julia.

Övergreppet stämde inte med bilden hon hade av en våldtäkt. Julia brottades med starka känslor av skuld och skam.

– Det kändes som att jag skulle förstöra hans liv och jag hatade mig själv för det. Jag tror inte folk förstår hur annorlunda ett sexualbrott är känslomässigt jämfört med andra brott.

Hon tvekade, tänkte att det skulle vara lättare att bara »sopa det under mattan«.

– Samtidigt var anmälan ett sätt för mig att få tillbaka den makt jag förlorade under övergreppet. Och jag kände ju till samtyckeslagen.

Våldtäkten skedde 2020, två år efter lagändringen. Det spelade en avgörande roll för beslutet om att polisanmäla.

– Jag visste att det han hade gjort mot mig inte bara var kränkande, det var också olagligt, säger Julia.

SIFFROR: Antal fällande domar av anmälda våldtäkter i Sverige 2017-2021 (Källa: Brå)

Våren 2018 röstade riksdagsledamöterna om lagförslaget. Det rådde ingen tvekan om att det skulle gå igenom. Politikerna stod enade kring behovet av en så kallad »samtyckeslag«.

Den 1 juli samma år trädde den nya sexualbrottslagen i kraft, med utgångspunkten att allt sex ska vara frivilligt och att rätten ska ta hänsyn till hur frivilligheten uttrycks »genom ord, handling eller på annat sätt«.

Innan den nya lagen bedömdes våldtäkt utifrån våld, hot, tvång eller en särskilt utsatt situation. Samtidigt infördes den nya brottsrubriceringen »oaktsam våldtäkt« – en paragraf som kom att bli avgörande för Julias fall.

»Under 2019 ökade antalet fällande domar för våldtäkt mot vuxna markant, från 235 stycken 2017 till 407 domar 2019. En ökning med 73 procent.«

Samtyckeslagen föregicks av en lång, intensiv debatt. Lagrådet kom fram till att förslaget stred mot grundläggande rättsprinciper, att det skulle bli omöjligt att förutse gränsen mellan samtycke och brott. Flera juridiska experter varnade för att det skulle bli ett slag i luften, alltför svårt att bevisa.

Till och med Sexualbrottskommittén, som i utredningen från 2016 förordade en samtyckeslag, bedömde att lagen inte skulle leda till fler fällande domar, men att det var ett viktigt steg mot förändrade normer kring sexualbrott. Det fanns också en oro för att brottsoffer skulle ställas inför ännu hårdare och potentiellt kränkande utfrågningar.

Stina Holmberg, Brottsförebygganderådet

För Brå (Brottsförebyggande rådet) låg det högt upp på dagordningen att utvärdera effekterna av den omdebatterade lagen. 2020 publicerade de en rapport där de kunde konstatera ett långt starkare genomslag än vad kritikerna förutspått.

– De som sa att lagen inte skulle gå att tillämpa hade fel, säger Stina Holmberg, forsknings- och utredningsråd på Brå, och en av författarna bakom rapporten.

Samtidigt har anmälningarna gått upp. Också det markant. Från 5 236 stycken år 2017 till 7 255 år 2021, en ökning med 39 procent. I det fallet spelar även metoo-rörelsen in.

Under 2019 ökade antalet fällande domar för våldtäkt mot vuxna markant, enligt Brås statistik. Från 235 domar 2017 till 407 domar 2019. En ökning med 73 procent. 2021 hamnar siffran på 504 domar, mer än det dubbla jämfört med året före lagändringen.

– Vi såg en ökning redan innan lagen ändrades, som en följd av metoo, men det har fortsatt uppåt, och vi tror att det är en konsekvens av samtyckeslagen, säger Stina Holmberg.

Utredarna på Brå tolkar inte siffrorna som en faktisk ökning av sexualbrott. Med en bredare definition av våldtäkt är det helt enkelt fler som vågar anmäla och hoppas på en rättsprocess.

»Så hur ser de nya fallen ut? De som inte skulle ha gått till åtal innan samtyckeslagen?«

Så hur ser de nya fallen ut? De som inte skulle ha gått till åtal tidigare? När Brå gick igenom 2019 års våldtäktsfall hittade de 76 sådana fall. Stina Holmberg berättar att de ofta handlar om »bekanta«, att man träffats genom en dejtingapp, på krogen eller på en efterfest.

– Det var flera »överrumplingsfall«, då till exempel brottsoffret plötsligt fått ett finger i vaginan. Det kan komma från ingenstans, när man ligger bredvid någon i soffan på en efterfest.

En annan typisk situation är att den som utsätts blir helt passiv, det som kallas »frozen fright« och är en vanlig reaktion vid sexuella övergrepp.

Christina Voigt, kammaråklagare.

Kammaråklagare Christina Voigt drev ett av det första fall som föll inom ramen för den nya lagen. Det var hösten 2018.

– Jag tror faktiskt att det var den första våldtäktsdomen vi fick på ren ofrivillighet. Tidigare hade det kanske blivit ofredande och legat på bötesnivå, säger Christina Voigt till Ottar.

Övergreppet skedde på en fest och gick så snabbt att brottsoffret inte hann värja sig. Det förekom varken våld eller hot.

– Bevisningen pekade på att hon inte var ett dugg intresserad och det var väldigt tydligt.

Sexualbrott tillhör de mest svårbevisade brotten. I de flesta fall saknas vittnen och ord står mot ord. Målsägandens berättelse är startpunkten. Stödbevisning kan vara läkarbesök, kontakt med polisen, att hen berättar för andra vad som hänt eller skriver dagboksanteckningar. Ju närmare i tid efter brottet desto bättre.

– Vi har lika höga beviskrav som innan. Det är ingen skillnad. Om det är bristfällig bevisning och den misstänkta har en jättebra förklaring, blir det givetvis svårt, säger Christina Voigt.

Drygt hälften av de 76 »nya fall« som Brå granskade under 2019 (54 procent) ledde till fällande dom, en lägre andel än de totalt 70 procent som också innefattar fall som rubricerats som våldtäkt tidigare. Skillnaden beror sannolikt på att samtyckesfallen är »svagare«, enligt Stina Holmberg.

SIFFROR: Antalet anmälda våldtäkter 2017 – 2022 (Källa: Brå)

Men lagen går att tillämpa, det har Brå slagit fast, och siffrorna talar sitt tydliga språk. Det stannade inte vid en »symbollag« i syfte att påverka normer.

Och rättssäkerheten? Den som Lagrådet, tillsammans med många försvarsadvokater och andra rättsliga aktörer, uttryckte farhågor kring. Vad har hänt med den?

– Vi ser inget hot mot rättssäkerheten i granskningen av de fall som gäller våldtäkt. Men när det gäller oaktsam våldtäkt är det mer oklart. Det är en komplicerad juridisk bedömning, säger Stina Holmberg.

Skillnaden ligger i uppsåt. Vid våldtäkt ska det finnas ett direkt uppsåt (en avsikt att våldta) eller ett likgiltighetsuppsåt – gärningspersonen brydde sig inte om det fanns samtycke. Vid oaktsamhet har gärningspersonen hoppats på samtycke och inte förstått att så inte var fallet.

– Då ska man reda ut vad han, för det är i de flesta fall en han, borde ha förstått. Då kan den verbala förmågan, hur väl den misstänkta kan formulera sig, ha större betydelse, säger Stina Holmberg.

Gränsen mellan att vara likgiltig och att inte förstå är inte svartvit, konstaterar kammaråklagare Christina Voigt:

– De flesta åklagare väcker åtal för våldtäkt, men yrkar på oaktsam våldtäkt i andra hand. Ofta landar det på våldtäkt.

Något hot mot rättssäkerheten ser hon inte, varken då det gäller våldtäkt eller oaktsam våldtäkt.

»Poliserna arbetar mer effektivt med de här ärendena. Det är en stor fördel, och det hade vi faktiskt inte räknat med.«

Försvarsadvokaten Baharak Vaziri, som driver Advokatbyrån Vaziri, ser inte heller något generellt hot mot rättssäkerheten men hon tycker att det i vissa fall finns en gråzon som är alltför grå.

Baharak Vaziri, försvarsadvokat

– Under sexaktens gång, om till exempel en ställning ändras kan också samtycket förändras. Det tror jag inte att alla har koll på och det är oroväckande, säger hon.

Och där har samhället ett ansvar, att se till att informationen kring vad som utgör ett brott går fram. Inte minst skolorna, konstaterar Baharak Vaziri. Att lagen är tillräckligt tydlig för medborgarna är en bärande del av rättssäkerheten.

»Det har blivit ett större fokus på målsägandens berättelse med väldigt ingående förhör. För vissa blir det en upprepning av övergreppet.«

Baharak Vaziri agerar också målsägandebiträde och lyfter fram ytterligare en baksida, ur brottsoffrens perspektiv:

– Det har blivit ett större fokus på målsägandens berättelse med väldigt ingående förhör. För vissa blir det en upprepning av övergreppet.

Samtidigt är hennes erfarenhet att rättsprocessen går snabbare nu.

– Poliserna arbetar mer effektivt med de här ärendena. Det är en stor fördel, och det hade vi faktiskt inte räknat med, säger Baharak Vaziri.

När Julia frågades ut av försvarsadvokaten under rättegången grät hon. Det var svårt att berätta om våldtäkten, om och om igen.

– Men jag fick ett bra bemötande både i rätten och av poliserna. Man måste påminna sig själv om att de ställer ingående frågor av en anledning, att det handlar om att ha tillräckligt med bevis.

De poliser Julia träffade var specialiserade på sexualbrott, hon är övertygad om att det hade stor betydelse.

– Den möjligheten finns inte på alla orter och jag vet andra som inte alls har blivit bemötta på samma sätt.

Det tog ett år från att Julia anmälde tills domen kom. Under hela tiden fanns oron för att förövaren inte skulle fällas, att hon skulle ha gått igenom processen för ingenting.

– Men även om det blir så betyder det inte att det inte är sant. Bara att det inte går att bevisa. Det viktigaste för mig var ändå att anmäla, att stå upp för mig själv, säger Julia.

Åklagaren yrkade på våldtäkt i första hand, men i slutändan blev det oaktsam våldtäkt. För Julia var inte brottsrubriceringen viktig. Men att han fälldes, det var en stor lättnad. »En skön känsla«, konstaterar hon. För en stund åtminstone. Domen överklagades till hovrätten, det blev ytterligare en rättegång och ett års väntan på den slutgiltiga domen. Den kom sommaren 2022.

»När man får det på papper, att det inte är ens eget fel, då blir det lättare att hantera all skuld och skam.«

– Då var det som om en tyngd lyftes från mina axlar. Efter det kunde jag gå vidare, börja släppa det och må bättre. När man får det på papper, att det inte är ens eget fel, då blir det lättare att hantera all skuld och skam.

Straffet blev sex månaders fängelse, men Julia tror att han avtjänade det med fotboja. Återigen – det var inte viktigt, varken brottsrubricering eller straff. Först och främst handlade det om att anmäla, i andra hand om att få bekräftat att det var ett brott.

På frågan om hur hon mår idag, snart ett år efter domen och tre år efter våldtäkten, svarar hon med ett enkelt och självklart »jag mår bra«. Hon har fått hjälp av psykolog, pratat med familj och vänner, och under rättsprocessen hade hon stöd av ett målsägandebiträde, som inte bara förklarade det juridiska, utan också gav känslomässigt stöd. Julia har sedan engagerat sig som stödperson för andra som går igenom samma sak.

– Det hjälpte mig också, att få finnas där för andra.


Text Anna Dahlqvist

Grafik Matilda Hall

Fler artiklar

Krönika Sex & hälsa

Groomeo och Julia

För två veckor sedan skakades Danmark av en skandal. Det uppdagades nämligen att den danska politikern Mike Villa Fonseca, 28