Tidskrift om sex och politik
Tidskrift om sex och politik
Reportage Sex & hälsa

Hejdå sex, jag ska bara överleva

En knapp miljon svenskar hämtade ut antidepressiv medicin 2016. Men pillren behandlar inte bara depression och ångest. För många dras samtidigt dörren till sexlust och orgasm igen. Måste vi offra sexet för att må bra?

I december 2016 skriver Liselotte Lindberg ett inlägg i en stor Facebookgrupp hon kallar »trygg och peppig« om att hon går på antidepressiva och har svårt att få orgasm. En flod av kommentarer bekräftar att hon inte är ensam.

Stärkt kontaktar hon psykiatrin med förhoppning om att hitta tillbaka till sin sexualitet. Hon får veta att hon tilldelats en ny läkare och en ny sjuksköterska. På första mötet med dem säger hon: »Min medicinering fungerar jättebra men jag har jättesvårt att komma så jag vill byta antidepressiv medicin.«

Nu sitter hon framför mig i en svart lädersoffa intill glasrutor som reser sig flera meter upp mot taket på tredje våningen i Kulturhuset, mitt i Stockholm. Nedanför rör sig semesterfirare och byggjobbare kors och tvärs över torg och trottoarer. Det regelbundna dunket från rulltrappan skapar en monoton ljudfond.

– Läkaren kändes mest likgiltig. Sjuksköterskan var en kvinna några år äldre än jag, så där kändes det som att jag fick gehör. Hon sa att vi vet inte så mycket om det här för det är inte så många som vågar prata om det, men det är jättebra att du gör det.

Liselotte Lindberg hade läst på och föreslog några preparat som inte skulle ge lika starka sexuella biverkningar. Men medicinerna påverkar alla individer olika och att byta kan vara svårt. Dels i form av så kallade utsättningssymptom när den gamla medicinen trappas ned, och dels på grund av biverkningar som till exempel förstärkt ångest när den nya sätts in.

»Jag satt där med två medicinkartonger och tänkte shit, vilken ska jag börja med. Det var som att leka med sitt eget liv.«

Att kunna utvärdera hur ett antidepressivt preparat fungerar kan dröja. Ett halvår, är Liselotte Lindbergs erfarenhet.

– Jag satt där med två medicinkartonger och tänkte shit, vilken ska jag börja med. Det var som att leka med sitt eget liv. Jag trivs så bra med allt jag har runtom mig i dag. Jag har en fantastisk familj, vänner, ett jobb som jag älskar. Varför ska jag då behöva ändra? Men sexualiteten är ändå en så stor del att jag ville prova och bestämde mig för att börja med ett annat SSRI–preparat än det jag redan tog.

Selektiva serotoninåterupptagshämmare förkortas SSRI och är den grupp av antidepressiva läkemedel som ges i första hand för att behandla depression. De höjer serotoninnivån i synapserna i hjärnan, vilket startar en antidepressiv effekt. Men det kan också ge en negativ inverkan på sexualiteten. Främst i form av minskad sexlust och svårighet att få orgasm, förklarar Mats Adler, överläkare i psykiatri vid Psykiatri Sydväst på Huddinge sjukhus.

Bild: Nadja Hallström.
Bild: Nadja Hallström.

Under vårt samtal bläddrar han bland olika studier i sin mobil. Vissa visar att andelen som får sexuella biverkningar av SSRI är 15 procent och andra att andelen är 30 procent. Sanningen ligger troligen någonstans där emellan, konstaterar han. Men även lågt räknat handlar det om omkring 100 000 personer i den svenska kontexten.

SSRI-läkemedel lanserades i början av 1980-talet och forskaren bakom, svensken Arvid Carlsson, belönades med ett Nobelpris för sin upptäckt. På den tiden hade man inte insett hur stor effekt preparaten hade på sexualiteten, enligt överläkare Mats Adler. Men det går framåt. Han räknar upp fyra preparat som finns på marknaden i dag som har låg risk för sexuella biverkningar.

På frågan om det finns andra läkemedel som kan stärka förlorad lust och orgasmförmåga svarar Läkemedelsverket nej. Mats Adler nämner potenshöjande medel som ett alternativ.

»För vissa patienter är sex ingen viktig fråga. För andra betyder sex allt.«

Att navigera bland alternativen för att möta patientens behov och förutsättningar är den behandlande läkarens uppgift. I dag finns enligt Läkemedelsverket 20 olika preparat mot depression som är godkända för försäljning i Sverige. För vissa patienter är sex ingen viktig fråga. För andra betyder sex allt.

– Då kan man redan från början välja ett läkemedel med låg risk för sexuella biverkningar. En av mina senaste patienter gjorde det valet, säger Mats Adler.

Bodil Fornstedt Wallin, klinisk utredare på Läkemedelsverket, poängterar att det är viktigt att se varje patient ur ett helhetsperspektiv eftersom flera faktorer kan ligga bakom minskad lust och orgasmförmåga. Depressionen, andra sjukdomar, livssituation, det antidepressiva läkemedlet i sig, eller i kombination med andra mediciner.

Därför måste patienten ta upp sexuella biverkningar och diskutera det med sin läkare för att hitta en lösning, menar hon. Samtidigt måste man i helhetsbedömningen väga nyttoeffekterna mot möjliga negativa effekter – det vill säga att bli frisk från sin depression eller inte. Liselotte Lindberg har det varit tydligt att det är medicinen och inte depressionen som fått henne att tappa sexlusten och få svårt att komma. Det vet hon eftersom hon varit medicinfri i perioder och då har sexlusten och förmågan till orgasm blivit bättre igen.

På stolen bredvid Nikolaos Genimakis skrivbord brukar patienter sitta. Men nu sitter jag här med block, penna och inspelande smartphone. På vårdcentralen i Liljeholmen i södra Stockholm arbetar både psykoterapeuter och barnpsykologer – något långt ifrån alla vårdcentraler kan erbjuda. Nikolaos Genimakis är specialistläkare i allmänmedicin och hans bild är att de gör ett bra jobb på mottagningen. Hans patienter med depression följs upp och kan få psykoterapi i kombination med medicin, eller enbart psykoterapi.

På andra vårdcentraler där han jobbat har antidepressiv medicin, enligt honom, ibland skrivits ut alltför lättvindigt, bland annat vid lätta depressioner där psykoterapi i form av KBT (kognitiv beteendeterapi) borde ha varit förstahandsval. Det beror, enligt Genimakis, på att vårdcentraler har för få – eller inga – psykoterapeuter anställda. Även uppföljning kan vara en bristvara. Han ser det som en effekt av att inhyrda stafettläkare kommer och går och inte får kontinuitet i sina möten med patienterna. Och inte heller tid att ställa de viktiga frågorna.

»Allt kommer dock inte fram genom ett standardiserat formulär. Det kan hända att sexet faller mellan stolarna.«

– Jag går alltid igenom minst tre av de vanligaste biverkningarna: sexualitet, ökad aptit som kan leda till viktuppgång och insättningssymptom i form av tillfällig ökad ångest, säger Nikolaos Genimakis.

– Det är inget som skrämmer bort patienten. Särskilt om man tar upp att grundtillståndet kan påverka sexualitet och relationer, vilket de flesta känner till.

När han kallar till uppföljning låter han patienten göra en självskattning av sitt mående. Det kan hjälpa dem att sätta ord på saker som är svåra. Allt kommer dock inte fram genom ett standardiserat formulär. Det kan hända att sexet faller mellan stolarna.

– Men jag frågar om det, säger Nikolaos Genimakis.

»Jag upplever inte att det har blivit den förändring som jag hade hoppats på, att min sexlust och förmågan att komma tillsammans med min partner skulle komma tillbaka«

För Liselotte Lindberg har halvåret som krävs för att kunna utvärdera en ny medicin just passerat.

– Jag upplever inte att det har blivit den förändring som jag hade hoppats på, att min sexlust och förmågan att komma tillsammans med min partner skulle komma tillbaka, säger hon.

Liselott Lindberg. Bild: Nadja Hallström.
Liselott Lindberg. Bild: Nadja Hallström.

I patientlagens tredje kapitel står det att patienten ska få information om risken för biverkningar och om möjligheten att välja behandlingsmetod. Någonstans där befinner sig Liselotte Lindberg just nu. Informerad, men långt ifrån säker på om hon ska kasta sig ut och experimentera eller stanna i trygghet – och sexuell stiltje.

– Jag står och väger. Ska jag fortsätta med det första alternativet jag fick av läkaren eller ska jag byta igen? Jag skulle behöva diskutera det med någon. Sist jag ringde till psykiatrin visade det sig att läkaren som hjälpte mig i vintras har slutat. För varje läkare jag träffar ska jag sitta och berätta hela min historia. Man orkar inte.

Det har gått snart 20 år sedan Liselotte Lindberg som tonåring gick till vårdcentralen första gången och kom hem med ett recept på antidepressiva och en känsla av besvikelse över att inte ha fått någon att prata med. Resan fram till i dag, då hon inte längre känner sig deprimerad, har varit lång och ibland mörk. Hon har genomgått många timmar av samtalsterapi, fått en adhd-diagnos och diagnosen borderline.

»Det handlar så mycket om vem man träffar inom psykiatrin. Någon som mött människor med liknande problematik har nog lättare att hjälpa.«

Först på senare tid när allt fler delar av livet fallit på plats har det känts möjligt att göra något för att hitta tillbaka till sexualiteten. Om det lyckas, återstår fortfarande att se.

– Jag tror att det handlar så mycket om vem man träffar inom psykiatrin. Någon som mött människor med liknande problematik har nog lättare att hjälpa. Man måste orka kämpa för att hitta den personen. Och som psykiatrin ser ut, det är ju vårdkris överallt, så måste jag komma med ett riktigt bra argument för att byta behandlare och det kommer att ta tid.

Skulle argumentet att vilja byta för att läkaren inte kan prata om sexualitet vara tillräckligt?

– Nej, inte som jag upplevt det, säger Liselotte Lindberg.

Hon tillhör den tiondel av svenskarna som hämtade ut antidepressiv medicin 2016. Hon tillhör också den andel som i och med det går omkring och känner sig sexuellt avstängd. Jag frågar både Mats Adler och Nikolaos Genimakis hur de ser på det ur ett samhälleligt perspektiv, att så många förlorar sina sexuella känslor?

– Ja, det är inte bra. Men alla drabbas inte av biverkningarna och en del har till och med fått bättre sexuell förmåga för att de kommit ur sin depression. Men effektiva läkemedel har ofta biverkningar. Det faktumet måste man hantera på ett bra sätt. Information och alternativ måste läkare kunna ge, säger Mats Adler, överläkare i psykiatri.

– Oj, vad ledsen jag blir när jag tänker på det, säger Nikolaos Genimakis. Vi måste öka vår kunskap om sexualitet och psykisk ohälsa.

Helena Björk är frilansjournalist.

Vill du läsa mer sexualpolitisk journalistik? Teckna en årsprenumeration på Ottar och få en fin premie!


Läs mer

Ordination olust (Ottar, 2005)

Fler artiklar

Illustration om hormoner.
Reportage Kroppen

Älskade, hatade hormoner!

Äldre män har mer östrogen än jämnåriga kvinnor och testosteronet gör en lugn – inte aggressiv.

Intervju HBTQI

»I have always been too much«

Kenya’s most outspoken sex educator Kaz Lucas is breaking new ground, and her podcast The Spread is just the beginning.

Nyheter Kroppen

För urringat för skolan?

15-åriga Donya Karimi uppmanades att ta på sig en större tröja i skolan. Hon vägrade.