Tidskrift om sex och politik
Tidskrift om sex och politik
Nyheter Kroppen

Klinik i Stockholm utför »oskuldsoperationer«

Ottar kan avslöja att en klinik i Stockholm utför ingrepp som de kallar för reparation av mödomshinnan. Unga kvinnor som lever under hedersrelaterade normer betalar 15 500 kronor för att »laga« något som egentligen inte finns.

Ottar har gjort en rundringning till tio privata företag som erbjuder intimkirurgi. Flera kliniker meddelar att de slutat med så kallad rekonstruktion av mödomshinnor. Men det finns även kliniker som öppet erbjuder ingreppet.

Nab-kliniken med filialer på Östermalm och i Täby i Stockholm är idag den aktör som marknadsför ingreppet mest aktivt.

På Nab-kliniken erbjuds Ottars anonyma researcher genast en konsultation och ett löfte om operation inom ett par månader. Ingreppet ska kosta 15 500 kronor och då utlovas en »liten« blödning på bröllopsnatten. Operationen kan, enligt personalen, finansieras med ett lån via Medical Finance, ett finansinstitut som samarbetar med kliniken. Privata kliniker är inte skyldiga att rapportera sin verksamhet så vet ingen hur vanligt ingreppet är idag.

»Fyra av fem bilder visar olika ovanliga avvikelser«

Exempel på hymen enligt Nab-kliniken.

Nab-kliniken visar på sin hemsida upp en bild där hela slidöppningen täcks av en hinna. Bilden beskrivs i marknadsföringen så här: »Hymen utgör en del av slemhinnan i en vagina som nästan eller delvis täcker en vaginal öppning.«

Bita Eshraghi är gynekolog och biträdande överläkare på Amel-mottagningen, Södersjukhusets mottagning för könsstympade. Ottar ber Eshraghi att granska bilderna. Hon menar att bilderna i detta sammanhang reproducerar myten om mödomshinnan. Fyra av fem bilder visar nämligen olika ovanliga avvikelser. Avvikelsen, hymen imperforatus, där hela vaginalöppningen täcks av en hinna finns hos 1 på 1 000-2 000 personer med vagina, förklarar Bita Eshraghi.

I vanliga fall existerar ingen hinna som täcker för hela slidöppningen. Däremot kringgärdas öppningen av några slemhinneveck, det som kallas slidkransen. Det är genom att kirurgiskt sy ihop två av dessa veck, som kliniken påstår att de »reparerar och återställer mödomshinnan«. Man återställer alltså något som, enligt aktuell forskning, aldrig funnits. Varför görs då denna operation?

»Jag kan inte se något annat syfte än att tjäna pengar.« Bita Eshraghi på Amel-mottagningen

Syftet för de unga kvinnor som efterfrågar operationen är att de hoppas framkalla en blödning på bröllopsnatten. I extremt patriarkala kulturer ses kvinnors oskuld som en kollektiv angelägenhet, och ett blodfläckat lakan betraktas som ett bevis på brudens ärbarhet. Det finns inget i svensk lag som förbjuder operationerna i privat eller offentlig vård.

Men gynekologen Bita Eshraghi är kritisk mot att de så kallade oskuldsoperationerna fortfarande utförs:

Bita Eshragi. Bild Torkel Ekqvist Södersjukhuset

– Jag har full förståelse för att kvinnor, som lever i kontexter där samlag före äktenskapet inte accepteras, söker sig till de här klinikerna och att de är beredda att betala stora summor pengar. Men, som läkare är det oerhört oetiskt att agera helt emot aktuell vetenskap och hävda att mödomshinnan ens existerar. Det innebär också att man fortsätter att reproducera den normen, säger Bita Eshraghi.

»Vem ska stå upp för de här kvinnornas rättigheter om inte ens vi som vårdpersonal gör det?« Bita Eshraghi

– Att vi som vårdpersonal ska återskapa en hinna som inte finns, och aldrig har funnits; det är inte vårt uppdrag. Oavsett om vi jobbar i offentlig eller privat vård. Den läkare som gör det spelar på människors osäkerhet, rädsla och okunskap, fortsätter hon.

– Vi skulle inte heller sy ihop blygdläpparna på en kvinna, som vid en faraonisk könsstympning, för att det är något som krävs inför giftemålet i vissa kulturer. Vem ska stå upp för de här kvinnornas rättigheter om inte ens vi som vårdpersonal gör det?, säger Bita Eshraghi till Ottar.

Susanna Jafari är klinikchef och medicinskt ansvarig på Nab-kliniken. Hon berättar att hon gör »lite färre än tio« operationer varje år. Syftet är enligt Susanna Jafari att hjälpa kvinnor som lever under hot.

»Jag tycker att vi stödjer de här kvinnorna som känner en stark rädsla« Susanna Jafari, Nab-kliniken

Utnyttjar ni inte rädsla och okunskap hos kvinnor som lever under hedersrelaterade normer?

– Jag tycker tvärtom att vi stödjer dom här kvinnorna som känner en stark rädsla. Ibland kan de till och med vara rädda för att bli mördade av sina män. Vi frågar alltid hur viktigt det är för kvinnan själv.

Hur kan operationen hjälpa en kvinna?

– Hon kan få bättre självkänsla av operationen, och det kan rädda hennes äktenskap. Det är svårt för någon med svensk bakgrund att förstå hur utsatt den här kvinnan kan vara. Det är inte så lätt för henne.

Kan ni hänvisa henne till samtal eller andra former av stöd?

– Det finns inte så mycket annan hjälp att få tyvärr.

Blöder man när man har samlag efter din operation?

– Ja, oftast.

Tänk om kvinnan ni opererat inte blöder på bröllopsnatten, hur kan ni ta ansvar för det?

– Vi informerar noga, både skriftligt och muntligt om att det kan finnas orsaker till att man inte blöder. Det är samma sak som att antibiotika inte hjälper mot hundra procent av alla infektioner i halsen.

Varför visar ni en bild av en mödomshinna som täcker för hela vaginalöppningen på er hemsida, när det är en ovanlig missbildning?

– Bilderna visar att hymen ser olika ut hos olika kvinnor. Jag kan inte svara på hur många som har en hel hymen, jag har inte forskat om det.

Bita Eshraghi på Amel-mottagningen tycker inte att en operation är att hjälpa en utsatt kvinna. Tvärtom.

– Jag kan inte se något annat syfte än att tjäna pengar. Det här handlar om ovetenskaplig kirurgi som kostar mycket för patienten som betalar. Ska vi på riktigt hjälpa de här patienterna, behöver vi i vården ha mer kunskap om hedersrelaterat våld, informera kvinnan om anatomin och ha bra rutiner för att hänvisa patienter vidare för stödjande samtal.

»Vilka har bestämt det här äktenskapet? Vill du det här egentligen? Om bröllopet inte är för nära förestående så kan det finnas tid att diskutera.« Anna-Lena Näsström på resurscentret Origo.

Anna-Lena Näsström, Origo resurscentrum mot hederselaterat våld och förtryck

Barnmorskan Anna-Lena Näsström på resurscentret Origo i Stockholm, arbetar med just sådana stödjande samtal med unga som är utsatta för hedersvåld eller förtryckande hedersnormer. Hon får frågan om oskuldsoperationer någon enstaka gång per år. Näsström menar att det viktiga är att skapa ett möte med den unga kvinnan och lyssna in hennes situation. I bästa fall blir det ett samtal där kvinnan själv kan reflektera över bakgrunden, idén om att kvinnan ska vara »ren«. Om att situationen kanske handlar om att undvika ett tvångsäktenskap.

– Vilka har bestämt det här äktenskapet? Vill du det här egentligen? Om bröllopet inte är för nära förestående så kan det finnas tid att diskutera. Varför kontrolleras inte män före ett äktenskap? De flesta som jag har träffat vill gärna ändra på det, de vill inte blir kontrollerade och tycker att det är orättvist, de vet bara inte hur.

Kunskap löser inte allt men ett första steg kan vara att berätta om myten om mödomshinnan. Vetskapen om att det inte går att se på en kvinna om hon haft samlag eller inte, kan i bästa fall ge kvinnan ett bättre självförtroende.

Anna-Lena Näsström säger också att det är viktigt att bedöma vilken typ av risk den unga kvinnan lever med. Vad skulle kunna hända om hon inte blöder på bröllopsnatten?

– Hur våldsamt skulle det bli för henne? Blir hon kränkt, nedvärderad, förödmjukad, slagen eller blir äktenskapet upplöst? Kan hon bli förskjuten eller utsatt för dödligt våld?

»Om blödningen inte kommer efter en operation så kostar det mycket pengar för ingenting. På det sättet invaggar man kvinnorna i en falsk säkerhet.« Anna-Lena Näsström

Anna-Lena Näsström är även hon mycket kritisk till att privata kliniker tjänar pengar på oskuldsoperationer. Ett annat problem är att det inte ens är säkert att den efterfrågade blödningen infinner sig.

– Vi vet att cirka en tredjedel blöder första gången de har penetrerande eller omslutande sex, men om blödningen inte kommer efter en operation så kostar det mycket pengar för ingenting. På det sättet invaggar man kvinnorna i en falsk säkerhet.

För drygt tio år sedan kunde en vårdcentral i Högdalen eller ungdomsmottagningar i Skärholmen eller Farsta remittera unga tjejer vidare till Kvinnohälsan Söder, eller till Karolinska i Huddinge för att »rekonstruera mödomshinnan«. Det här går att läsa i rapporten “Hedersrelaterat förtryck och våld i Stockholm stad”, som gavs ut 2009.

På den tiden möttes Anna-Lena Näsström oftare av frågorna från unga kvinnor. Hon hoppas att anledningen till att frågan ställs mer sällan idag, är att fler unga känner till att mödomshinnan är en myt. Och att det inte går att se om en ung person med vagina har haft samlag eller inte.

Bita Eshraghi på Amel-mottagningen är inte lika optimistisk. Hon är rädd för att de unga desperata kvinnorna idag sökt sig vidare – från den offentliga vården till privata kliniker. Socialstyrelsen är den nationella myndighet som ska bistå vården med kunskapsunderlag.

TV4:s Kalla fakta gjorde 2018 en granskning av så kallade oskuldskontroller. Socialstyrelsen slog då fast att oskuldskontroller och oskuldsintyg är oförenliga med svensk lag. Men när det gäller oskuldsoperationerna har myndigheten inte tagit ställning. Så ingreppen på Nab-kliniken kan fortsätta. Bita Eshraghi menar att Socialstyrelsen måste sätta ner foten, och att ingreppen ska stoppas, oavsett om de utförs i privat eller offentlig regi.

– Myten om mödomshinnan är ett globalt fenomen, som bygger på patriarkal syn på hur kvinnors sexualitet ska begränsas och kontrolleras. Den läkare som genomför en sådan operation bekräftar den myten, säger Bita Eshraghi till Ottar.


▶ FAKTA Ovetenskapliga operationer

SFOG (Svensk förening för obstetrik och gynekologi) har slagit fast att »hymenkonstruerande ingrepp inte är förenligt med vetenskap och beprövad erfarenhet och därför ej bör utföras« samt att »icke-medicinska ingrepp i kvinnliga genitalia är i princip förbjudet«.

▶ FAKTA Som att sy i smör

2009 granskades denna typ av operationer i rapporten “Hedersrelaterat förtryck och våld i Stockholm stad”. 11 av 50 tillfrågade mottagningar genomförde rekonstruktioner. En specialistläkare berättade att han utförde »en handfull« operationer varje år inom landstinget, som en sista utväg när alla andra strategier är uttömda. Läkaren beskriver hur operationen går till. Han liknar att operera »mödomshinnan« vid att »sy i ett geléhallon eller smör«.


TEXT Rasmus Malm

Frilansjournalist

BILD

Nab-klinikens hemsida, TT Bild, Södersjukhuset samt privat

Fler artiklar

Nyheter Kroppen

Ny lag mot »oskuldsoperationer«

Nu kommer en ny lag, som ska sätta stopp för oskuldsoperationer. Läkare som utför ingreppen ska kunna förlora sin legitimation.

illustration av l´michelle eismann
Reportage Kroppen

Hormonkriget

Hormonella preventivmedels farlighet och fördelar har diskuterats i snart 60 år. Vi pratar med Helena Kopp Kallner och Jenny Koos.

Illustration om hormoner.
Artiklar Kroppen

Älskade, hatade hormoner!

Äldre män har mer östrogen än jämnåriga kvinnor och testosteronet gör en lugn – inte aggressiv.

Reportage Kroppen

Period politics

Missing school, unpaid sick leave, health risks, being ridiculed and silenced. This is the result of a greater shame around