Tidskrift om sex och politik
Tidskrift om sex och politik
Debatt Sex & hälsa

Penetrationsnorm leder till psykisk ohälsa

Smärta vid vaginal penetration kan få allvarliga psykiska konsekvenser. För att hjälpa de som drabbas krävs en mer nyanserad bild av vad sex är. Vi måste prata om oralsex, smeksex, analsex och vaginalt sex, skriver psykologen och sexologen Celia Svedhem.

Det finns många orsaker till att vaginala samlag kan göra ont. I vissa fall handlar det om att slidan ofrivilligt spänner sig vid försök till penetration. Krampen i sig gör ont och det blir omöjligt med vaginal penetration.

Tillståndet kallas vaginism eller slidkramp och kan bland annat behandlas med en form av kognitiv beteendeterapi – men det kräver mycket tid och motivation av patienten. Ofta är det också långa väntetider för behandling vid smärtmottagningar eller kvinnokliniker. Många lever därför med vaginism under alltför lång tid.

»Även bland dem som hade oralsex eller smeksex fanns en stark oro för att det inte skulle vara tillräckligt för deras partners.«

I en intervjustudie jag genomfört med kvinnor som har vaginism och lever i heterosexuella förhållanden, berättar de om känslor av misslyckande, ensamhet, förlust och rädsla. Smärtan vid penetration leder för en del av de drabbade till att de inte har något sex alls, något som de själva ser som ett hot mot deras kärleksrelationer. En av de som medverkade i studien konstaterade att hon inte kunde ha någon »vanlig relation« eftersom hon »inte kunde ha sex«.

Även bland dem som hade oralsex eller smeksex fanns en stark oro för att det inte skulle vara tillräckligt för deras partners. En kvinna sa till exempel att det »kändes så himla fattigt« och att »han sa att han inte skulle lämna mig, men det trodde jag inte riktigt på«.

»I många fall leder de negativa känslorna till psykiska problem i form av nedstämdhet och ångest.«

Många känner sig misslyckade som sex- och kärlekspartners. De beskriver även en mer generell känsla av misslyckande, som går utanför sexlivet. »När det inte har fungerat med sexet, då har jag känt mig nere och värdelös, som kvinna egentligen. Att man inte fungerar«, berättar en av de som deltog i studien.

I många fall leder de negativa känslorna till psykiska problem i form av nedstämdhet och ångest. En kvinna berättade att hon såg sin framtid som en stor grå massa av ensamma år och konstaterade att: »Så vill inte jag leva. Så då visste jag inte riktigt vart jag skulle ta vägen eller göra av livet«.

Men i studien framkommer också att ett liv med vaginism inte behöver skilja sig så mycket från ett liv utan. En person berättade såhär: »Det är klart att det har varit ett hinder, men inte för att bevara någon relation«.

»En avgörande faktor för hur en person med vaginism mår psykiskt, är vilken betydelse hen lägger i vaginalt penetrationssex.«

Vaginismen behöver inte stå i vägen för ett tillfredsställande sexliv, beskriver en annan av de medverkande: »Vi har fått vara mer kreativa helt enkelt och då har jag upplevt att det har blivit bättre. Och han har visat att det varit väldigt bra för honom också«.

Det visade sig att en avgörande faktor för hur en person med vaginism mår psykiskt, är vilken betydelse hen lägger i vaginalt penetrationssex. Vittnesmålen i min studie visar att det finns en stark norm kring att vaginal penetration är den enda »riktiga» formen av heterosex. Andra sexuella aktiviteter anses bara utgöra förspel.

När det vaginala sexet är i fokus och det enda som värdesätts blir konsekvensen att den som har vaginism »misslyckas« inom ett viktigt område. De som istället beskriver att de lyckats ifrågasätta den normen, kan njuta av andra typer av sex. De har ett tillfredsställande sexliv och anser att oral- och smeksex är lika mycket värt, och lika mycket »riktigt sex«.

Vi som arbetar med sexuell hälsa – på vårdcentraler, undgomsmottagningar, skolor och psykologmottagningar – har en möjlighet och ett ansvar att bryta med normen och ge en mer nyanserad bild av vad som är »riktigt« sex. Även media, inte minst med en publik som precis börjat utforska sin sexualitet, är en viktig aktör.

»Specificera vilken typ av sex som menas — vaginalt, oralt, analt eller smeksex?«

En början på detta är att tänka till kring ordval. Specificera vilken typ av sex som menas — vaginalt, oralt, analt eller smeksex? Med de enkla orden visar vi på bredden och även acceptansen för olika typer av sex.

Celia Svedhem är leg. psykolog och sexolog.

Studien »Living with genito-pelvic pain/penetration disorder in a heterosexual relationship: an interpretative phenomenological analysis of interviews with eight women« finns publicerad i sin helhet i »Sexual and Relationship Therapy« Vol. 28, issue 4 2013. Celia Svedhems medförfattare är Gisela Eckert ooh Barbro Wijma.


Läs mer

http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/14681994.2013.844785

http://www.metro.se/sexliv/nar-penetrationssex-gor-ont-sa-slipper-du-sma…

http://www.umo.se/kroppen/tjejers-underliv/vaginism/

Enkät om penetrationsnormen (Ottar 2006)

Övrigt om smärta i underlivet:

Krönika om vestibulit (Ottar 2015)

Text om endometrios (Ottar 2012)

Fler artiklar

illustration av l´michelle eismann
Reportage Kroppen

Hormonkriget

Hormonella preventivmedels farlighet och fördelar har diskuterats i snart 60 år. Vi pratar med Helena Kopp Kallner och Jenny Koos.

Illustration om hormoner.
Artiklar Kroppen

Älskade, hatade hormoner!

Äldre män har mer östrogen än jämnåriga kvinnor och testosteronet gör en lugn – inte aggressiv.

Intervju HBTQI

»I have always been too much«

Kenya’s most outspoken sex educator Kaz Lucas is breaking new ground, and her podcast The Spread is just the beginning.

Artiklar Sex & hälsa

The double life of the macaronis

Put on your “sex glasses” and discover the objects that might provide you with pleasure in your own home!

Krönika HBTQI

»Jakten efter ömhet«

Shaun »Bruksbögen« Walls skriver om jakten efter ömhet i en liten bruksort som Fagersta.