»Du har rätt till din kropp även i vecka 38«

Det är nästan svårt att förstå, att det faktiskt inte finns någon abortlag. Men för Martha Paynter är det en självklarhet. Abort är vård, på samma sätt som hjärtoperationer och förlossningar, och ska inte regleras i en särskild lag.

– Visst är det fantastiskt med legaliseringen av abort på Irland till exempel. Men efter tolv veckor kan man inte få en abort där, trots att det inte finns någon medicinsk anledning att sätta den gränsen. Patienten behöver vården och den är väl beprövad och säker, men människor utanför vården har bestämt att den inte ska ges.

Det strider mot hennes etik som sjuksköterska att överge en patient på det sättet. Martha Paynter skakar på huvudet, och fortsätter:

– Folk har så många felaktiga föreställningar om abort, inte minst på grund av det som sker i USA. Man ser något på Tiktok och tror att det fungerar på samma sätt i Kanada. Men det kunde inte vara mer annorlunda, säger Martha Paynter.

»De allra senaste aborterna, efter vecka 30, är mycket ovanliga.«

1988 slopades Kanadas abortlag efter att ha utmanats juridiskt upprepade gånger och slutligen blivit ett fall för Högsta domstolen. De kom fram till att lagen stred mot grundlagen.

– I grundlagen står att varje person har rätt till liv, frihet och säkerhet. Ingen kan tvinga dig att vara gravid. Du har rätten till dig själv, din kropp och till de beslut som rör dig. Det är fundamentalt och förändras varken efter vecka 12, 23 eller 38.

Det finns ingen statistik kring aborter utifrån graviditetsveckor i Kanada, men Paynter uppskattar att 99 procent av alla aborter sker före vecka 22. Hon berättar att de allra senaste, efter vecka 30, är mycket ovanliga.

– Vi har ett par om året. Då kan det vara en 14-årig flicka som har blivit våldtagen av sin styvpappa, men som inte vågat berätta eller inte förstått att hon är gravid. Är det henne vi ska straffa? Nej.

»En 14-årig flicka som har blivit våldtagen av sin styvpappa. Är det henne vi ska straffa? Nej.«

I Sverige diskuteras nu att grundlagsskydda aborträtten, som ett sätt att göra det svårare att införa begränsningar som de vi ser i USA – finns det inte risker med att inte ha en abortlag?

– Har man ingen lag kan man inte heller införa nya begränsningar, säger Martha Paynter och lägger till att det är just avsaknaden av en abortlag som gör den kanadensiska aborträtten så robust.

Men den starka aborträtten är ingen »mirakelmedicin«. Kanada är världens näst största land till ytan och med det följer stora avstånd som påverkar tillgången till all typ av vård. Abort tillhör den vård som inte kan vänta och logistiken kan i vissa fall vara besvärlig.

2017 blev det tillåtet med medicinska aborter, och i samband med pandemin infördes vård på distans – båda sakerna ett stort steg framåt menar Paynter.

– Oftast är det en husläkare som skriver ut abortpiller. Men det kan också vara en medicinskt ansvarig sjuksköterska. Problemet är att många läkare och sjuksköterskor inte ens känner till att medicinska aborter finns och att de har rätt att skriva ut de recepten.

Det är Martha Paynters mål nu. Att sprida ordet om möjligheterna att ge – och få – abortvård. 

– I Kanada är vi dåliga på att prata om det som är lite »bökigt«. Eftersom vi inte har någon lagstiftning att kämpa för, så finns det inte heller någon högljudd aborträttsrörelse.

»Nästa steg är abortpiller i vilken affär som helst – utan krav på recept.«

Att annonsera om receptbelagd medicin som abortpiller är förbjudet. Däremot är det fritt fram för antiabortrörelsen att sprida sina budskap. Och de är resursstarka, konstaterar Martha Paynter.

– Vi har också stora brister i sexualundervisningen. Lärarna har ett ansvar, liksom vården, media och myndigheter. I dag gör de inte ett tillräckligt bra jobb med att ge korrekt information om abortvården.

Det kan också vara svårt att få tid hos läkare som har erfarenhet och resurser för de senare aborterna. Innan Roe mot Wade föll i USA var en klinik i den amerikanska delstaten Colorado ett alternativ, men nu har de fullt upp där.

– Det betyder att fler läkare i Kanada behöver göra sena aborter. Men det som har hänt i USA har bara gjort våra värderingar om abort starkare. Reaktionen från vår tidigare premiärminister Justin Trudeau var att satsa mer på abortvård när den nationella aborträtten togs bort i USA.

Och även om landets nya premiärminister Mark Carney inte är samma feministiska förkämpe som Trudeau så är Martha Paynter övertygad om att han kommer »hold the line«, och hon hoppas att det så småningom kommer att säljas abortpiller i vilken affär som helst – utan krav på recept.

– Det är nästa steg. Om det kommer att ske någonstans är det rimligt att det blir just i Kanada.

Text Anna Dahlqvist