Panik i befolkningspolitiken

GRÖNLAND: Spiralkampanjen

FÖDDA BARN PER KVINNA: 1,8

1966 ansåg politiker i Danmark att Grönlands befolkning ökade i för hög grad, och för att begränsa barnafödandet introducerades en »spiralkampanj«. Tusentals grönländska kvinnor och flickor fick spiraler insatta, många utan varken samtycke eller vetskap. Det tog lång tid innan de utsatta fick någon sorts upprättelse, först 2022 blev kampanjen känd för allmänheten efter att två danska journalister grävde i händelserna. I september 2025 gick Danmarks statsminister ut med en ursäkt till de grönländska flickor och kvinnor som drabbats. 135 utsatta kvinnor har valt att stämma staten.

RESULTAT: Grönlands fertilitetsgrad rasade kraftigt från 6,0 barn per kvinna 1966 till 2,3 endast tio år senare. 1970 tillskrevs spiralen »framgången« med de minskade födelsetalen av dåvarande danska Grönlandsministern.

ITALIEN: Fertilitetsdags­ fiasko

FÖDDA BARN PER KVINNA: 1,2

Italien har de äldsta förstagångsmammorna i EU med ett snitt på 31,8 år (2023). 2016 introducerade Italiens regering, i ett försök för att öka barnafödandet, en »fruktbarhetsdag«. Men initiativet möttes av kritik efter att reklamkampanjen lanserades med slogans som uppmuntrade unga par att bli föräldrar och uttryckte att den biologiska klockan tickar – utan att ta upp de systematiska problem som ligger till grund för att många väljer att skaffa barn senare, eller inte alls. Personer med fertilitetsproblem kritiserade också att kampanjen inte uppmärksammade de som inte kan få barn.

RESULTAT: »Fruktbarhetsdagen« har inte haft någon påverkan på Italiens fertilitetsgrad, som stadigt legat runt samma nivå sedan 1985.

NIGERIA: Fyra är tillräckligt

FÖDDA BARN PER KVINNA: 4,5

Nigerias första nationella befolkningspolitik lanserades 1988 och innehöll olika mål för att minska befolkningen. Vid den tiden var barnafödandet på väg uppåt, och en kvinna födde i genomsnitt sex eller fler barn. Ett av initiativen var kampanjen »fyra är tillräckligt« som uppmuntrade familjer till att ha högst fyra barn, i hopp om att nå fyra barn per kvinna till år 2000. Initiativet har kritiserats för att huvudsakligen bygga på information och uppmaningar, utan något vidare incitament för familjer att skaffa färre barn.

RESULTAT: Målet fyra barn per kvinna till år 2000 nåddes inte och på en nationell nivå misslyckades det. Det gick »bättre« i de södra delarna av landet där utbildningsnivån och urbaniseringen är större och det redan föddes färre barn, medan siffrorna i pricip förblev oförändrade i de norra delarna.

RYSSLAND: Medalj till »moderhjältinnan«

FÖDDA BARN PER KVINNA: 1,4

Rysslands befolkningsutveckling har varit på stadig nedgång sedan 1990-talet, inte minst sedan landets invasionskrig mot Ukraina inleddes 2022. För att öka barnafödandet har regimen tagit till ett flertal kontroversiella metoder. Från att förbjuda »barnfri propaganda«, som anses vara extremism, till att återinföra hederstiteln »moderhjältinnan« till de kvinnor som föder och uppfostrar minst tio ryska medborgare. När det tionde barnet blivit ett år gammalt får mamman, förutom en fysisk medalj, en miljon ryska rubel (cirka 115 000 SEK). En region i Ryssland, Karelen, betalar dessutom cirka 11 000 kronor till studenter under 25 år som föder ett »hälsosamt« barn.

RESULTAT: Rysslands »barnvänliga« politik har ännu inte lett till någon betydande ökning i barnafödande.

PERU: Tvångssteriliseringar

FÖDDA BARN PER KVINNA: 2,0

Under 1990-talet steriliserades hundratusentals personer i Peru som del av ett statligt program för att minska barnafödande och fattigdom. Dåvarande presidenten Alberto Fujimori påstod att all sterilisering skett med samtycke, men tusentals utsatta personer vittnar om hur de blivit lurade, tvingade eller att steriliseringen skett när de inte varit medvetna (vid nedsövning i samband med kejsarsnitt). Kvinnor från urbefolkningen som bor i fattiga landsbygdsområden blev särskilt utsatta för massteriliseringen.

RESULTAT: Tvångssteriliseringarna har lett till en minskning av yngre personer i fattiga landsbygdsområden och därmed förvärrat de ekonomiska förutsättningarna.

KINA: Ettbarnspolitiken

FÖDDA BARN PER KVINNA: 1,0

1979 närmade sig Kina en miljard invånare. Oron över vad den ökande befolkningen skulle ha för effekt på landets ekonomi ledde till att en kontroversiell ettbarnspolitik introducerades, som innebar att de som födde mer en ett barn kunde straffas med böter, och i mer extrema fall, tvingas att göra abort eller steriliseras. Trots att Kina sedan 2021 ökat gränsen till tre barn per familj så fortsätter barnafödandet sin nedåtgående trend.

RESULTAT: Ettbarnspolitiken var effektiv och Kinas fertilitetsgrad har stadigt minskat från 2,7 barn per kvinna 1979, till nutidens rekordlåga 1,0. Dock har det också lett till en ojämn könsfördelning, då många valt att abortera eller adoptera bort flickor eftersom pojkar värderas högre i samhället.

SYDKOREA: Match made in Seoul

FÖDDA BARN PER KVINNA: 0,7

Sydkorea har i dag lägst antal barn per kvinna i världen. Utöver initiativ från regeringen om längre föräldraledighet och ökat bostadsstöd, så finns även mer kreativa försök för att öka barnafödandet. Seoul stad agerar »matchmaker« i sitt initiativ »Seollem in Hangang«. Av de som anmäler sig till evenemanget väljs 50 kvinnor och 50 män ut, deltagarna får sedan träffa varandra under en heldag för att samtala och ta del av dejtaktiviteter som till exempel båtturer. I slutet får de par som matchat sin nästa dejt sponsrad genom kuponger och nöjesparksbiljetter.

RESULTAT: Det går inte att säga om kampanjen haft vidare resultat för barnafödandet, men den har mötts av högt deltagande och positiva reaktioner.

Källor: Britannica, BBC, DN, TT, SvD, Newsweek, The Independent, BBC, Amnesty, Seoul Metropolitan Government, The Korea Herald, DR, Nigeria Demographic and Health Survey (NDHS) 2003, 2018.

My Rova är praktikant på Ottar