Ett år med nya könstillhörighetslagen – så har det gått

Den nya könstillhörighetslagen trädde i kraft den 1 juli 2025. Det första halvåret ansökte över över 1 500 personer om att ändra juridiskt kön, att jämföra med 618 stycken under hela 2024.

Tidigare krävdes det en könsdysforidiagnos för att få ändra juridiskt kön och processen var nära kopplad till den könsbekräftande vården. Med den nya lagen räcker det med ett intyg från vårdpersonal som bekräftar att personens upplevda könsidentitet inte stämmer överens med könet i folkbokföringen, och att det antas bestå över tid.

»Min erfarenhet är att de flesta har tänkt på det här väldigt länge. Det är inte människor som gör något impulsivt.«

– Många är nervösa när de kommer till oss. De tror att vi ska vara någon slags myndighetsperson som ska avgöra vem de är. Egentligen är det bara två frågor vi ska få svar på, att personen har ett annat kön än det som står i personnumret, och att det ska vara så under en längre tid. Det handlar inte om att bedöma om någon »är tillräckligt trans«, säger Isabel Enmark, psykoterapeut på RFSU-kliniken i Stockholm som möter många som ansöker.

På kliniken hålls samtalen oftast digitalt och tar omkring en halvtimme. Många av dem som hör av sig har redan levt länge i den könsidentitet de nu vill få juridiskt bekräftad.

– Min erfarenhet är att de flesta har tänkt på det här väldigt länge. Det är inte människor som gör något impulsivt, säger hon.

Det är också den bild som återkommer i intervjuer med personer som ändrat juridiskt kön sedan lagen trädde i kraft.

Alex, som beskriver sig som ickebinär och transmaskulin, ansökte nästan direkt efter lagändringen.

– Som ickebinär kunde man egentligen inte ändra kön i det tidigare systemet. Jag hade hoppats på att de skulle lägga till ett tredje kön, eller helt ta bort juridiskt kön, men när jag märkte att det inte alls var på gång kände jag att då får jag ta tag i det här själv. Det juridiska kön som passar mig bättre och gör minst ont är manligt. Det känns bättre att ha ett identitetskort som stämmer överens med hur jag uppfattas, säger hen.

För Paul Mäkinen var förändringen ett viktigt steg efter flera år av könsbekräftande behandlingar.

– Jag hade redan gjort det jag själv kände att jag behövde. Det här var sista delen för att känna att jag äntligen är man även juridiskt, säger han.

Även Klara Lindskoug beskriver reformen som avgörande. Under en karriär inom professionell hockey försökte hon länge tränga undan sin könsidentitet.

– Jag hade allt; pengar, status, trygghet. Men det räckte inte för att trycka bort det här, säger hon till Ottar.

När lagen ändrades ansökte hon nästan direkt i hemstaden Trelleborg. Mötet blev en besvikelse. På vårdcentralen tilldelades hon en läkare utan kunskap om lagändringen.

»Jag hade allt; pengar, status, trygghet. Men det räckte inte för att trycka bort det här.«

_{Klara Lindskoug}

– Han frågade hur han skulle kunna veta att jag skulle leva som kvinna i framtiden och även om jag levde öppet som bög. Min sexualitet är helt irrelevant i sammanhanget, det var inget han behövde gå in på – men svaret är, att det gör jag inte. Jag är en tjej som har en flickvän – jag är lesbisk. Jag fick själv visa vad som stod på Socialstyrelsens sajt för läkaren. Sedan sa han att han ändå inte kunde utfärda ett intyg. Jag var tvungen att ringa och bråka med klinikchefen för att få det.

När könstillhörighetslagen röstades igenom 2024 var Tidöpartierna oeniga. Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna motsatte sig beslutet och har fortsatt kräva ett omtag. I motionen »Riv upp könstillhörighetslagen« skriver SD:s ledamöter: »Det handlar inte bara om rättigheter för en begränsad grupp, utan också om skyddet för flickor och kvinnor, om riskerna för missbruk inom idrotten och om att ungdomar som redan är sårbara på grund av psykisk ohälsa kan fatta beslut de senare ångrar.«

Även efter att lagen trätt i kraft har den debatterats, senast i januari gjorde Moderaterna – som var med och införde lagen – ett utspel och krävde en översyn.  Detta trots att Myndigheten för vård- och omsorgsanalys fått i uppdrag att göra en utvärdering redan när lagen antogs.

»Att ändringen skulle öppna för lättvindiga ansökningar är en invändning som lyfts från flera håll. Men oron är obefogad.«

Att ändringen skulle öppna för lättvindiga ansökningar är en invändning som lyfts från flera håll. Men oron är obefogad, menar Edward Summanen från Transammans, förbundet för transpersoner och närstående.

– Det var många farhågor om att människor skulle byta juridiskt kön på impuls. Men det vi ser är personer som ofta väntat i många år.

Den bilden bekräftas av RFSU-kliniken. Enligt aktuell forskning från Uppsala universitet är det också mycket ovanligt att personer ångrar ändrat juridiskt kön. Sannolikheten att behålla det ändrade juridiska könet efter tio år uppskattas till nästan 98 procent.

När personnumret ändras påverkas stora delar av en persons vardag: bank-id, recept, fakturor, försäkringar och digitala tjänster måste uppdateras manuellt. De intervjuade beskriver hur de tappat tillgång till Kivra eller fått problem med fakturor och recept.

– Jag höll på att hamna hos Kronofogden för att saker inte följde med automatiskt. Det är också dyrt att byta personnummer – det är så många saker man måste förnya. Jag har inte haft ekonomi att göra allt på en gång. Min bil står till exempel bara för tillfället, eftersom jag inte har haft råd att förnya körkortet, säger Alex.

»Jag höll på att hamna hos Kronofogden för att saker inte följde med automatiskt. Det är också dyrt att byta personnummer.«

Klara Lindskoug har också haft sena räkningar och svårigheter att komma åt gamla digitala tjänster efter personnummerbytet.

– Folk är inte vana vid det här. Det känns som att systemen inte riktigt förstår att man kan byta personnummer utan att bli en helt ny person.

Edward Summanen konstaterar att många tidigare fått hjälp av könsdysforimottagningarna att navigera administrationen, något som nu i större utsträckning hamnar på individen själv.

– Byter man juridiskt kön när man är 16 år och inte har några lån eller bankkonton är det ganska enkelt. Är man 45, äger en bostad och har försäkringar, avbetalningar och olika avtal kan det bli väldigt mycket administration.

»Jag fick själv visa vad som stod på Socialstyrelsens sajt för läkaren. Sedan sa han att han ändå inte kunde utfärda ett intyg.«

En person som ändrat juridiskt kön från kvinna till man kan fortfarande behöva gynekologiska kontroller eller mammografi, men får inte längre automatiska kallelser. I vissa regioner har Transammans noterat att det inte heller har gått att boka cancerscreening på egen hand, eftersom manliga personnummer inte släpps igenom.

– Systemen verkar inte riktigt klara av att någon haft ett kön och sedan har ett annat, säger Isabel Enmark på RFSU-kliniken.

Där försöker man därför hitta rutiner för att bättre informera patienter om vilka undersökningar de själva behöver hålla koll på, berättar hon.

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har regeringens uppdrag att utvärdera hur den nya lagen fungerar i praktiken och vilka konsekvenser den får för vården. Uppdraget ska slutredovisas 2029.

Lagstiftningen kring juridiskt kön engagerar brett. För den som står i begrepp att ansöka rör beslutet den grundläggande och genomgripande frågan om att bli sedd som sig själv – samtidigt som en rad praktiska detaljer ska falla på plats.

Frågorna till Transammans är i vissa fall på »nördnivå«, berättar Edward Summanen.

– Är det bäst att ändra förnamn innan eller efter, till exempel. Där är svaret att det nog är bättre att ändra innan, det är skönt att ens nya personnummer inte finns kopplat till ens gamla namn.

Text Jenny Damberg

Foto Julia Lindemalm