Från orgasmångest till friserade underliv

Alla har föreställningar om vad som är rätt och riktigt när det gäller sex. De som svarar på frågor i sexspalterna är inget undantag. I vilken utsträckning styr de vårt sexuella beteende? Hur mycket makt har de?

Förr höjde barnmorskor och gynekologer på ögonbrynen när de möttes av friserade underliv. Men nu för tiden är kommentarer som ”Ursäkta, jag har inte hunnit raka mig” vanliga vid gynundersökningar. Att vara helt orakad är omodernt. Ja, trender kommer och trender går även när det gäller sexualitet. Men var kommer de ifrån? Teve och tidningar, sexualundervisningen i skolan, porren eller kanske från våra vanliga frågespalter?

– Eftersom jag tror att sexualiteten är en konstruktion tycker jag inte att det är konstigt att den förändras. Men vi som svarar på frågor har ett stort ansvar. Trots det finns ingen gemensam hållning hos sexualupplysarna. De flesta plockar från olika perspektiv, biologiskt, psykologiskt och ett samhälleligt. Det gäller att hålla en balans mellan detta, säger Sandra Dahlén, sexualupplysare på radions P3 och i tidningen Glöd.

Sex är politik, enligt henne. Varje fråga värderas utifrån svararens egna erfarenheter och svaren formas naturligtvis därefter.

– Men frågorna är också påverkade av det samhälle vi lever i. Många grundar sig i vår snäva och heteronormativa sexualsyn som skapar problem för människor. Det handlar om makt, vad man får göra och inte göra. Därför vill jag inte bara ge konkreta svar utan också öppna för alternativa sätt att förhålla sig till sina funderingar, säger hon. Men man får se upp så att inte svaren blir för öppna, då är det ingen hjälp.

Sexet mer anonymt

Sandra Dahlén ger ett exempel: ”Vi är båda oskulder men har försökt ha sex flera gånger. Det funkar inte, det gör ont.”

– Då kan man ge dem tekniktips. Men ett helt annat svar är: ”Att ha penetrerande samlag verkar inte funka för er. Ni behöver inte försöka mera. Ni kan göra andra saker i stället.”

– Men man kan inte bara ge det svaret för då hjälper man dem inte. De kommer att tänka: ”Herregud ska vi vara de enda som inte är normala?” Men man kan visa att det är en norm att penetrerande samlag är lika med riktigt sex.

Att utifrån frågespalterna läsa av trender i svenskars sexualbeteende tror hon inte på. Media och frågespalterna samspelar snarare.

Christina Rogala är barnmorska på RFSU:s klinik i Stockholm. Hon svarar på frågor som kommer via internet men hon träffar också unga människor som kommer till kliniken.

– En tydlig trend är att sexet har blivit mer anonymt. Ofta har folk bara en mejladress eller ett förnamn på personen de haft sex med. Det är stor skillnad om man jämför med 7-8 år sedan.

Att internet och nya kommunikationsvägar spelar stor roll när det kommer till förändrade sexvanor är Sandra Dahlén övertygad om. Anonymiteten gör att vi har större möjlighet att få utlopp för sexuella fantasier och prova sådant vi annars inte skulle våga.

– Plötsligt är det möjligt att ha flera intensiva relationer samtidigt under olika identiteter. Och porren finns också på internet. Förr fick vi söka upp sexuella skildringar aktivt. I dag kommer det till oss på mejlen. Om människor ser samma handling många gånger blir det inte konstigt till slut. I stället blir det en möjlighet, något människor kan göra. Som analsex.

Att porren påverkar oss är inte otänkbart. På 1970-talet provocerade den med oralsex och på 1980-talet kom analsex. Och visst har sexualvanorna förändrats. Enligt den senast sexualvaneundersökingen, 1996, så hade fler unga än äldre erfarenhet av oralsex. I en liknande undersökning genomförd 1967 var frågan om analsex inte ens med.

Allt vanligare med analsex

När RFSU-kliniken frågade sina patienter om analsex för några år sedan blev svaren överraskande. Av killarna sa cirka 55 procent att de någon gång provat analsex, för tjejerna var siffran cirka 45 procent. Undersökningen var startskottet för en intensiv debatt om ungas sexualvanor. Media hakade på och runt om i landet diskuterades unga människors sätt att ha sex. Kunde det verkligen vara så att tjejerna ville ha analsex? Och tvingade killarna till sig analsex? Vems var felet? Sexualupplysningens?

– När debatten var som mest intensiv fick vi många frågor om analsex, men det går inte att säga vad som kom först. Att människor hade analsex eller att det synliggjordes, säger Christina Rogala.

Fast frågorna inte verkar ha förändrats särskilt mycket över tid var det trots allt fler som för 50 år sedan inte visste hur man får orgasm. Ökad tillgång till sexuella skildringar, frågor och svar, har gett oss mer kunskap vilket påverkat samhället och därmed vår sexualitet.

– Tjejer finner sig inte längre i att ha ett taskigt sexliv. Killarna däremot söker i större utsträckning än för tio år sedan mer för olust, vilket kan vara ett uttryck för osäkerhet kring sexualiteten, säger Christina Rogala.

Svar som ger valmöjlighet

Att ge svar som ger utrymme för olika val men ändå är konkreta verkar vara det mest eftersträvansvärda.

– Svaren måste fördjupas och resonera lite kring konsekvenserna av olika handlingar, säger Christina Rogala. Därför måste de som svarar också få handledning och möjlighet att reflektera dels över vilka frågor som kommer in, dels över egna värderingar och de svar de ger.

Gemensamt för flera av frågesvararna Ottar pratat med verkar vara en önskan om att få människor att reflektera över sexualiteten, inte bara leverera tekniktips. Kanske är det i sig en trend som skapar helt nya sexualbeteenden. Kommer allt fler människor att prova gruppsex när det föreslås som ett okonventionellt sätt att hitta tillbaka till lusten. Eller kommer anonymt sex på internet vara lösningen på otrohet? Ingen vet. Ingen vet heller riktigt hur en trend uppstår eller försvinner. Men bättre kommunikation frågesvararna emellan skulle vara en sätt att få veta mer om vad som styr vårt sexuella beteende.

– Det vore helt fantastiskt med ett nätverk av frågesvarare som träffades med jämna mellanrum. Då skulle vi kunna diskutera vad vi egentligen säger och hur vi påverkar människors sexualvanor, säger Sandra Dahlén. Om frågesvararna tänkt igenom trender, politik och förhållningssätt skulle vi i ännu större utsträckning kunna vidga den snäva synen på vad sexualitet är.

Silvia Sjödahl

 

Beställ lösnummer av Ottar här! (Detta är nr 1 2005) 

Lägg till ny kommentar

Ren text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
By submitting this form, you accept the Mollom privacy policy.
Bli medlem i rfsu

Prenumerera på Ottar!

Fyra nummer om året och en bok eller tygkasse för endast 160 kr!