fostermord1.jpg

Purvi Patel dömdes till 41 år i fängelse misstänkt för att ha gjort en abort hemma. Bild: Daniel Fagerström.

Kriget mot gravida

I USA har gravida som försökt begå självmord eller försökt göra abort misstänkts för »fostermord«. I mars i år kom den första domen någonsin när Purvi Patel dömdes till 20 års fängelse – efter vad hon själv säger var ett missfall. Fostermordslagar ska skydda gravida kvinnor, men får nu motsatt effekt.

PERSONHOOD-

RÖRELSEN

+ Startades 2008 och har i dag 1,37 miljoner medlemmar och 92 000 volontärer runt om i USA. 

ABORTRÄTTEN I USA

+ De senaste fyra åren har antalet abortrestriktioner skjutit i höjden i USA — totalt 231 restriktioner har antagits på delstatsnivå.  

Det var en ljummen sommarkväll den 13 juli 2013 när Purvi Patel, en indisk-amerikansk 33-åring, kom in till akuten i Mishawaka i norra Indiana. Klockan var 21.43 och hon blödde kraftigt från underlivet. Först ville Patel inte berätta vad som hade hänt men så småningom kom det fram att hon hade fått ett missfall. Det är oklart hur långt gången hon var, men troligen i vecka 23 till 25. Patel sa att hennes baby hade varit dödfödd. Hon lindade in fostret, lade det i en plastpåse och slängde det i en sopcontainer på väg till sjukhuset. 

Senare skulle Purvi Patels försvarsadvokat berätta att hon drabbats av panik. Patel kommer från en konservativ hinduisk familj och hade blivit gravid till följd av en romans med en arbetskollega. Hon ville inte att fadern skulle veta.

»Vanvård av barn kräver att barnet varit vid liv. Fostermord kräver att barnet har dött i livmodern. Purvi Patel dömdes för både och.«

På sjukhuset fick Patel, efter två timmar, träffa en läkare för att avlägsna moderkakan. Tre timmar senare, klockan 03.00 på natten, får Patel ett oväntat besök på rummet. En polis från mordroteln kliver in. Polisen hade fått ett samtal från sjukhuspersonalen som anat oråd. De misstänkte att Patel velat göra sig av med barnet på egen hand, alltså försökt göra en abort hemma, vilket är olagligt i Indiana. Hon blev förhörd i sjukhussängen och polisen fann senare ett sms till en vän om att Patel hade köpt läkemedel för att försöka framkalla ett missfall. Några spår av kemikalier kunde dock inte hittas i hennes kropp. 

Polisen gav sig iväg till containern och hittade fostret. Enligt ett så kallat lungflytningstest, vars tillförlitlighet ifrågasatts, kom en läkare fram till att fostret kunde ha levt ett par sekunder eller minuter innan det dog. 

Den 30 mars 2015 dömdes Purvi Patel, som första amerikanska kvinna, för »fostermord« och därtill »vanvård av person i beroendeställning«. Straffet blev totalt 41 år, varav 6 års fängelse för fostermord och resten för vanvård. Efter straffreducering blir det 20 år i fängelse samt fem år under skyddstillsyn.

Domen har kritiserats för att vara motstridig. Vanvård av barn kräver att barnet varit vid liv. Fostermord kräver att barnet har dött i livmodern. Patel dömdes för både och. 

– Jag kan inte för mitt liv förstå hur några sekunder av försummelse kan leda till decennier i fängelse, särskilt om hon låg och blödde på ett golv och var oförmögen att agera, säger Sue Ellen Braunlin, ordförande i Indianas religiösa koalition för reproduktiva val, IRCRC.

Organisationen är engagerad i Patels fall och besöker henne i fängelset. Patel själv förhördes aldrig i domstol och två advokater har nu tagit sig an att överklaga domen.

Purvi Patel är den första att dömas under Indianas fostermordslag som stiftades 2009, men inte den första att åtalas. 2011 tillbringade Bei Bei Shuai ett år i fängelse – även hon misstänkt och åtalad för fostermord – efter att ha försökt ta livet av sig med råttgift under graviditeten. Hon överlevde men det 33 veckor gamla fostret dog. Åtalet drogs tillbaka när Shuai suttit 14 månader i fängelse. 

»Den dåliga tillgången på kliniker ökar sannolikheten för okontrollerade och därmed också osäkra hemaborter – men dessa kan alltså leda till åtal.«

Fostermordslagen i Indiana kom till efter att en bankrånare skjutit en kvinna i magen i staden Indianapolis år 2008. Hon var gravid i femte månaden och överlevde själv, men förlorade sina tvillingar. 

Sue Ellen Braunlin minns när lagändringen röstades igenom, men kunde inte i sina vildaste fantasier tro att lagen skulle komma att användas emot den som är gravid. 

Det är dock inte första gången som liknande lagar – trots att grundtanken är att skydda gravida personer – i stället har åberopats för att lagföra kvinnor för deras handlingar under graviditeten. Och då handlar det inte bara om misstankar om illegala aborter.

Forskaren Lynn M. Paltrow, ordförande för National Advocates for Pregnant Women, och sociologiprofessorn Jeanne Flavin på Fordham University, har studerat tvångsåtgärder mot gravida personer sedan abortlagarna infördes i USA 1973. De har dokumenterat över 800 fall då kvinnor gripits för att ha konsumerat alkohol, tagit droger, använt abortpiller utan recept – eller för att ha vägrat rekommenderade kejsarsnitt.

I Washington DC beordrade en domare år 1987 ett kejsarsnitt på en dödssjuk 27-åring som var gravid i 26:e veckan. Varken mamman eller barnet överlevde. 2010 anmäldes en gravid kvinna i Iowa till polisen efter att hon ramlat ned för en trappa. Hon greps för »försök till fostermord«. I Utah födde en kvinna tvillingar 2004, varav en dog vid födseln. Sjukvårdspersonalen ansåg att barnet dött på grund av mammans beslut att vänta med kejsarsnitt. Mamman greps för fostermord.

»En kvinna borde kunna besöka ett sjukhus och få vård istället för att slängas i fängelse om något går snett under graviditeten«. 

Paltrows och Flavins observationer publicerades 2005 i den vetenskapliga Journal of Health Politics, Policy and Law, och de ser nu antalet fall öka.

– Det här är precis tvärtemot vad vi behöver. En kvinna borde kunna besöka ett sjukhus och få vård i stället för att slängas i fängelse om något går snett under graviditeten, säger Elizabeth Nash på Guttmacher-institutet, om domen mot Patel.

Elizabeth Nash, Guttmacherinstitutet.
På Guttmacher-institutet, där det bedrivs forskning kring sexuell och reproduktiv hälsa, ser Elizabeth Nash en »kollaps av kvinnors rättigheter runt graviditet och abort«. Trots att USA har blivit mer progressivt inom andra områden som hbtq-frågor, så har kvinnors reproduktiva rättigheter försvagats.

Abortlagarna är under attack från den konservativa högern, vilket bland annat lett till att abortkliniker tvingats slå igen. I den hårdast drabbade delstaten Texas har antalet kliniker halverats, till dagens 20. Vidare saknar 37 procent av landets kvinnor i reproduktiv ålder försäkringsskydd för aborter. 21 procent av kvinnorna saknar helt försäkring och den statliga sjukvårdsförsäkringen Medicaid för låginkomsttagare täcker inte aborter (annat än vid bland annat våldtäkt). 

– Kostnadsfrågan slår särskilt mot låginkomsttagare och färgade kvinnor, då de ofta jobbar långa timmar inom lågbetalda branscher och har svårt att ta ledigt, berättar Nash.

Abortkliniken behöver inte sällan besökas två gånger då många delstater har regler kring obligatorisk betänketid vid aborter. Ligger kliniken långt bort så kan kvinnorna behöva övernatta. Aborter kostar tillkommer eventuella rese- och logikostnader. 

Sammantaget så ökar kostnaden, och den dåliga tillgången på kliniker ökar sannolikheten för okontrollerade och därmed också osäkra hemaborter – men dessa kan alltså även leda till åtal.

»Om ett embryo räknas som en person så blir abort i princip förbjudet, för det skulle ju innebära att man mördar en person.«

En relativt ny röst i anti-abortlägret är organisationen Personhood USA. Den startade 2008 i Colorado, dess företrädare anser att allt liv är okränkbart och lobbar för att ändra lagarna så att embryon räknas som personer direkt från befruktningsögonblicket. I dag är USA:s abortlagstiftning baserad på en historisk dom från 1973 i det så kallade Roe mot Wade-målet, där kvinnans rätt till medicinsk sekretess och medicinska beslut står över statens rätt att skydda fostret de första fem-sex månaderna.

Om ett embryo räknas som en person så kommer den balansen dock att ändras. Abort blir i princip förbjudet, för det skulle ju innebära att man mördar en person. 

Frågan är då också vad som händer vid till exempel utomkvedshavandeskap, där det befruktade ägget befinner sig på fel plats, eller för den delen vid provrörsbefruktning. I dag befruktas ofta ett flertal ägg på samma gång och de som inte används fryses ned, att ha om graviditeten inte lyckas vid första försöket. En lagändring skulle innebära att bara ett ägg skulle kunna befruktas åt gången, eller så skulle ett flertal ägg behöva sättas in samtidigt (vilket var fallet förr i tiden, med många tvillingar som resultat).

Hittills är Personhood en relativt liten del av abortmotståndet i USA, enligt Elizabeth Nash på Guttmacher-institutet, men ovanligt välorganiserad och högröstad. På kort tid har de introducerat lagändringsförslag i ett flertal delstater. Då dessa röstats ned i folkomröstningar om lagförslagen har organisationen i stället vänt sig direkt till politikerna. Hittills har fyra delstatsparlament röstat igenom personhood-lagar, som dock har upphävts i domstol (då de anses oförenliga med ett beslut från Högsta Domstolen från 1992, vilket ger delstater rätt att införa vissa abortrestriktioner, men förhindrar dem att upphäva den konstitutionella rätten att avsluta en graviditet) eller i påföljande folkomröstningar.

Det närmaste Sverige har kommit denna debatt var med Sverigedemokraternas förslag om hårdare straff vid misshandel av gravida, som lades fram hösten 2014, där de menade att våld mot gravida inte ska ses som misshandel mot en individ, utan mot två individer. Motionen avslogs dock av riksdagen den 18 mars i år.

»Det närmaste Sverige har kommit denna debatt var med Sverigedemokraternas förslag om hårdare straff vid misshandel av gravida,«

När det gäller fostermord har 40 av USA:s 52 delstater lagar som liknar den i Indiana. Många innehåller dock undantag, samtliga för laglig abort utförd av sjukvården men många även för medicinsk behandling och den gravida kvinnans egna handlingar – till exempel om kvinnan som en följd av missbruk eller vårdslöshet får missfall. 

En konsekvens av de lagar som inte undantar kvinnans egna handlingar, är att de slår mot drogmissbrukare. 

– I stället för att ge dem vård så märker vi att kvinnor låses in och nyckeln slängs iväg, säger Elizabeth Nash. 

Sue Ellen Braunlin på IRCRC befarar att domen mot Purvi Patel kommer att leda till att kvinnor riskerar straff vid misstänkta framkallade missfall eller för »ohälsosamt leverne« under graviditeten. 

– Jag tror att det kommer att göra kvinnor rädda att söka vård, säger hon. 

Domen har fått National Advocates for Pregnant Women att vädja till samtliga organisationer att sluta fokusera på rätten till abort och i stället enas bakom en grundläggande princip: att en kvinna aldrig bör förlora sina civila och mänskliga rättigheter under sin graviditet. 

 

Hanna Sistek Frilansjournalist

Bild Daniel Fagerström

 

Kommentarer

Jag kan inte förstå att extremister värderar kvinnornas liv så lite att de vill ta bort deras rätt att bestämma över sig själva och vill straffa dem om de söker vård. Det finns alltid en anledning till att en kvinna väljer att göra abort och då borde de ha rätt att utföra den säker och få hjälp och stöd, inte riskera fängelse. Att skrämma kvinnor om att söka vård vid missfall eller hemabort = fängelse, kommer bara leda till fler dödsfall av redan utsatta kvinnor.

Förresten så har USA 50 stater inte 52.

District of Columbia och Israel är de 2 du missat räkna.

Bli medlem i rfsu

Prenumerera på Ottar!

Fyra nummer om året och en bok eller tygkasse för endast 160 kr!