Tidskrift om sex och politik
Tidskrift om sex och politik
Krönika Sexualitet

Feminismen lät mig vara mig själv

Inti Chavez Perez

Sexualupplysaren och författaren Inti Chavez Perez reflekterar över tonårstiden och spanar kring varför unga killar i dag hellre spekulerar på börsen än blir feminister.

När jag var 15 år blev jag feminist. Jag hade länge varit utsatt för andra killars försök att kontrollera mig. »Varför har du de där svarta byxorna? Och varför svänger du så lite med armarna när du går över skolgården?«. Killarna på min skola tyckte sig ha rätt att övervaka mitt beteende i detalj. Vissa blev märkbart provocerade över att jag inte ville foga mig efter deras åsikter. Det var otryggt för mig på skolan och jag upplevde sällan att jag hade lärarna på min sida. Det är minnen som inte är roliga att återvända till.

På den här tiden pratades det i alla medier om den nya boken Fittstim, en feministisk antologi. Jag lånade den på biblioteket och fick äntligen ett språk för mina upplevelser. Boken handlade om tjejer, men jag översatte det som stod i boken till att handla om min egen situation. Jag ville inte följa den dopade killroll som andra försökte pracka på mig. Jag ville vara mig själv, klä mig som jag ville och korsa skolgården utan att fundera på om mina rörelser var tillräckligt maskulina för att passera inför andras bedömning. Dessutom hade jag redan börjat ifrågasätta synen på tjejer som fanns på min skola. Tjejers intelligens bedömdes utifrån mängden smink de använde. Ju mer smink, desto större risk att kallas bimbo. Det var helt ologiskt, tänkte jag. En tjejs intelligens kan inte variera beroende på hur mycket smink hon bär för dagen! Så det fanns bara en sak att göra: Jag blev feminist.

»Den stereotypa killrollen är en idé som skapar rädda killar, killar som passar sig för att göra fel.«

I dag är det bara tio procent av unga killar som ser sig själva som feminister. Och det är en andel som minskar, för fyra år sedan var 14 procent av killarna feminister. Statistiken kommer från Ungdomsbarometern, en undersökning om attityder bland unga i åldrarna 15-24 år. Det är tråkigt för killarna, tänker jag. Mina egna tonår är positivt märkta av feminismen och dess brännheta ställningstaganden för att människor har rätt att vara fria. Jag vet faktiskt inte hur mina tonår skulle ha sett ut utan feminismen.

Den stereotypa killrollen är en idé som skapar rädda killar, killar som passar sig för att göra fel. I feminismen hittade jag istället den uppmuntrande rösten som sa att jag var okej. Jag skulle gärna vilja att fler killar fick uppleva detta.

Enligt forskaren Tobias Hübinette befinner vi oss mitt i en våg av högerradikalisering bland unga. Det är nämligen inte bara feminismen som minskar. Färre unga killar kallar sig också miljövänner och antirasister. 56 procent av killarna i undersökningen tycker att all invandring ska stoppas. Trots att invandring räddar liv och skapar livschanser.

Ett delsvar om varför det har blivit så här presenterades i höst genom en studie av Gefjon Off, doktorand i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Enligt Off ser många unga män på maktfördelning som ett nollsummespel. Om kvinnor gör framsteg så är unga män rädda att själva förlora på det. Därför kommer unga män som är osäkra på sin framtid att vara större motståndare mot jämställdhet. Att unga killar uttalar mer misstänksamhet mot feminism beror alltså kanske inte på att de är mindre toleranta, utan att de är mer utsatta. Inför Ungdomsbarometern 2022 valde man att lägga till en ny valbar identitet i enkäten, »Aktie-/sparnörd«. Det blev den tredje största identiteten bland killar, efter »Gamer« och »Träningsmänniska«.

Ungdomar upplever att de behöver spekulera på börsen för att få ihop pengarna till en första bostad. Så såg det inte ut när jag var yngre. Vi pratade om vem som kunde få tag på sprit till fester, inte om börsens utveckling. Här skulle vuxenvärlden behöva tänka självkritiskt – överlämnar vi ett hållbart samhälle och ekosystem till dagens ungdomar?

»Eleverna blir allt mer vana vid att öva sig på normkritiska perspektiv.«

I dag kallar sig 90 procent av 15-åriga killar inte feminister, men de vet mer om jämställdhet, samtycke och hbtqi än vad jag själv gjorde när jag var i deras ålder. Det kommer att få större genomslag när unga på bred front återfinner framtidstron, och tror att de har råd att skapa en bättre värld.

Jag har hållit i skolföreläsningar i 17 år och ser att mycket har blivit bättre. Eleverna blir allt mer vana vid att öva sig på normkritiska perspektiv. Arbetet med att integrera jämställdhet och aktiv antidiskriminering i offentliga verksamheter har lyckats med att förändra ungdomars perspektiv, troligen på ett djupare sätt än vad en uppsjö högerradikala memes någonsin skulle lyckas med.

Inti Chavez Perez är sexualupplysare och författare

Fler artiklar

Artiklar Sexualitet

Frigjord framtidsfiktion

Karin Svensson skriver om sex, relationer och identitet i science fiction.

Essä Sexualitet

Den digisexuella revolutionen

Med en mer utvecklad sextech och AI skymtar forskare en ny sexuell revolution vid horisonten: Digisexualiteten.