Tidskrift om sex och politik
Tidskrift om sex och politik
Nyheter HBTQI

Fler ansökningar om ändrat juridiskt kön avslås

Avslagen om att ändra juridiskt kön från Rättsliga rådet har ökat. Ottars granskning visar att i nära hälften av de ärenden som fått avslag saknas fullständiga läkarintyg. Enligt advokat Silas Aliki färgas rådets arbete av de senaste årens transdebatt.

Ottar har tidigare skrivit om att Rättsliga rådet sedan 2019 avslår allt fler ansökningar om sen abort av sociala skäl. Nu visar Ottars granskning att samma tendens gäller ansökningar om ändrad könstillhörighet och/eller tillgång till underlivskirurgi.

Silas Aliki, advokat.

Under 2022 avslogs 13 procent av de ansökningar som kom in. Året dessförinnan var siffran 6 procent.

Advokaten Silas Aliki, som regelbundet företräder transpersoner som överklagar Rättsliga rådets beslut menar att rådets arbete färgats av de senaste årens transdebatt:

– Jag uppfattar det som att Rättsliga rådet anstränger sig för att hitta anledningar att avslå ansökningar, säger Aliki till Ottar.

I ärenden som gäller fastställelse av ändrad könstillhörighet utgår Rättsliga rådets arbete från könstillhörighetslagen, som upprättades 1972. Fram till 2013 fanns krav på sterilisering i lagen. För att ändra sitt juridiska kön behövde man även vara svensk medborgare, 18 år och ogift. 2012 slopades kraven på att vara ogift och att ha »tillhört det andra könet sedan ungdomen«. 

I dag behöver man inte heller vara svensk medborgare, men däremot folkbokförd i Sverige. Därtill behöver man ha fått diagnosen transsexualism. Under de senaste åren har det debatterats flitigt hur en ny könstillhörighetslag skulle kunna se ut. Men nuvarande regering har ännu inte lyckats enas om ett nytt lagförslag.

Folkets advokatbyrå är den första och hittills enda advokatbyrå i Sverige att rikta sig särskilt mot hbtqi-personer. Sedan den grundades 2017 har Silas Aliki företrätt ett flertal transpersoner, som efter flera års vårdkontakt fått avslag om att ändra sitt juridiska kön från Rättsliga rådet.

»Jag har haft ganska många mål där Rättsliga rådet har hävdat att min klient inte uppfyller kraven. Men när vi överklagat har domstolarna meddelat att jo, det gör den visst.«

Silas Aliki, advokat.

– De flesta är ganska trötta när de kommer till oss. Många har redan genomgått könsbekräftande vård. De har fått hormonbehandlingar, och ibland mastektomi.

Men i och med avslaget från rådet nekas de att ändra juridiskt kön, och även eventuell underlivskirurgi.

– Det gör att folk avstår från att resa, till exempel. De håller sig hemma och avstår från att inleda relationer, med allt vad det innebär. Många av de jag företräder är unga.

När en person väljer att överklaga ett beslut från Rättsliga rådet tas detta upp i Förvaltningsrätten.

– Jag har haft ganska många mål där Rättsliga rådet har hävdat att min klients ansökan inte uppfyller kraven. Men när vi överklagat har domstolarna meddelat att jo, det gör den visst.

– Jag uppfattar att domstolarna går i en mer progressiv riktning, medan Rättsliga rådet är mer konservativt, säger Silas Aliki.

Könstillhörighetslagen kräver bland annat att den sökande »måste antas komma att leva i denna könsidentitet även i framtiden«. Men enligt Silas Aliki färgas numera Rättsliga rådets beslut även av det senaste årens debatt om ånger kopplat till transvården.

– I vissa av mina fall har rådet hävdat att det är viktigt att vara restriktiv, just för att motverka ånger. I förarbetena till lagen finns formuleringar om vikten av ett välgrundat beslut, och att önskan inte är »hastigt påkommen«. Det går att tolka som att utredningarna ska motverka ånger. Men i och med det stora fokus som ångrare fått i offentligheten kräver ett välgrundat beslut numera rigorös dokumentation, säger Silas Aliki.

Niklas Wågnert är hovrättslagman och ordförande i Rättsliga rådet. Han vill inte ställa upp på en telefonintervju om den ökade andelen avslag och understryker att rådets verksamhet är författningsstyrt och regleras i lag, men svarar via mejl på våra frågor.

– Prövningen i det enskilda fallet är beroende på innehållet i det underlag som sökanden åberopar, däribland utlåtande från en behandlande läkare, skriver Wågnert.

»Under 2022 var det fler ansökningar än vanligt där sökanden inte hade något läkarutlåtande att åberopa.«

Niklas Wågnert, Rättsliga rådet.

På frågan om huruvida rådets resonemang kan ha påverkats av en pågående transdebatt hänvisar Niklas Wågnert i mejl till grundlagen:

– En grundpelare i svensk förvaltning är att domstolar, förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter i sin verksamhet ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Det framgår av 1 kap. 9 § regeringsformen som handlar om statsskickets grunder.

Enligt Niklas Wågnert kan de ökade avslagen under förra året förklaras av att många ansökningar numera saknar de intyg som efterfrågas.

– Under 2022 var det fler ansökningar än vanligt där sökanden inte hade något läkarutlåtande att åberopa, skriver han.

Ottar har granskat de 36 ansökningarna som fått avslag.  På grund av sekretessen är det i vissa fall svårt att särskilja beslut som grundar sig i ofullständiga intyg från beslut som grundas på att intygens innehåll inte anses ge tillräckligt stöd för att tillåtas ändra juridiskt kön. Konstateras kan dock att omkring 17 av avslagen, eller 47 procent, saknar fullständiga läkarintyg.

I granskningen framkommer även en annan anledning till avslag från rådet. Det handlar om att den sökande inte anses uppfylla kravet på »real life experience«. Det vill säga att personen i fråga inte levt i sin önskade könsidentitet tillräckligt länge – eller att den gjort det, men att tillräckliga belägg saknas.

»Enligt det aktuella läkarutlåtandet har ––– befunnit sig i real life sedan ––– . De journalhandlingar som Socialstyrelsen har kunnat ta del av i ärendet ger därmed inte tillräckligt stöd för att ––– har uppträtt som ––– fullt ut i alla sammanhang under tillräckligt lång tid. Ansökan ska därför avslås.«

Utdrag ur avslag från RR, 2022.

Silas Aliki företrädde tidigare en person som inte heller den ansågs uppfylla kraven om så kallad real life:

– Det var en person som hade en hotbild mot sig på grund av dens transidentitet.

I vårdutredningen berättade personen ifråga att den ibland på grund av detta, valde kläder knutna till det kön den tilldelats vid födseln. 

Men klädvalet, som handlade om att undvika en hotfull situation, ledde alltså till ett nej från Rättsliga rådet.

– Det finns personer i offentligheten som anklagar transrörelsen för att vara konservativ och upprätthålla gamla könsroller. Men lagstiftningen kräver ju det? Du måste klä dig i normativa kläder under en viss tid, annars kan du inte få tillstånd till rätt juridiskt kön i folkbokföringen, säger Aliki. 

»Signe Krantz tror att det finns flera skäl till att allt fler ofullständiga ansökningar når Rättsliga rådet. Vårdköerna är ett av dem.«

Samtidigt kvarstår frågan: Vad beror det på att så stor del av avslagen saknar fullständiga läkarintyg?

Signe Krantz är ordförande för Transammans, som är Sveriges största sammanslutning för transpersoner och närstående. Hon tror att det finns flera skäl till att allt fler ofullständiga ansökningar når Rättsliga rådet. Vårdköerna är ett av dem.

– Eftersom vårdköerna är så pass långa blir tiden innan man kan skicka in en ansökan i regel väldigt utdragen. Det finns en enorm frustration hos transpersoner som väntat i flera år för att komma till den punkt då man har en realistisk chans att bli bedömd av Rättsliga rådet. Vem kan klandra någon som vill försöka ändå? Det här är ett tecken på att systemet inte fungerar.

Signe Krantz, Transammans.

»Det här är ett tecken på att systemet inte fungerar.«

Transammans har begärt ut de senaste årens avslagna ansökningar från Rättsliga rådet, och reagerar på att personer som enligt läkarutlåtande har eller tidigare har haft ett ickebinärt könsuttryck, ofta fått avslag på sin ansökan.

– Det är transfobiskt att neka ickebinära och jag anser att det är en alltför snäv tolkning av lagen.

Enligt Signe Krantz är nuvarande lagstiftning inte anpassad till hur transpersoner lever sina liv.

– Som den ser ut nu uppmuntrar inte lagen transpersoner att vara ärliga kring sina tankar, känslor och tvivel gentemot vårdpersonal, eftersom risken är att det leder till ett avslag från Rättsliga rådet i framtiden.

– Det här är ett tecken på att vi behöver ändra lagen, och ta bort Rättsliga rådet från den här processen, menar Signe Krantz.

Ida Säll är frilansjournalist.


Fler artiklar

Krönika Sex & hälsa

Groomeo och Julia

För två veckor sedan skakades Danmark av en skandal. Det uppdagades nämligen att den danska politikern Mike Villa Fonseca, 28