”Du slutar i alla fall med hedern i behåll”, sa min lärare när jag bad om ursäkt för att hela klassen ballat ur och festat runt på skolresan till Bornholm i nian. Gud, vad jag skämdes. Men jag återfick min heder tack vare den där ursäkten. Jag rättade in mig i ledet, för att det fanns de som tyckte att vi uppfört oss dåligt. Egentligen var det ingen stor sak, men skammen var påtaglig.
Ja, skammen är oerhört laddad och effektiv som förtryckarmedel. Dess motsats är hedern. Men vem är egentligen hedervärd? Den som gör det som förväntas? Som aldrig lyssnar till sitt innersta? Människor som följer sitt hjärta kan tvingas fly för sina liv. Ibland till andra länder, och ibland bort från sin familj. Det gäller inte bara flickor som bryter mot kulturen och själva vill bestämma vem de ska gifta sig med. Det finns andra som hittills varit osynliga när vi pratar om hedersrelaterat våld; unga homo-, bi- och transsexeuella (HBT).
RFSL Rådgivningen i Malmö har på uppdrag av Länsstyrelsen genomfört en studie om detta våld. De har kommit i kontakt med 53 ungdomar i Skåne som för att de inte är heterosexuella fått erfara våld utfört i hederns namn. Hur många är då drabbade i Sverige? Och hur stort är mörkertalet?
Att be om ursäkt för ett tonårsbeteende är lätt för den som vill bli av med skammen. Men att tvingas dölja en så stor del av sig själv, att man inte kan leva sitt liv fullt ut, kränker ens innersta. Jag hoppas att ingen följer mitt exempel och kryper till korset för att bli bekräftad utifrån vad som är okej eller inte. Särskilt inte när det gäller något så avgörande i livet som ens sexuella identitet.
Silvia SjödahlRedaktör på tidningen Ottar
Rättelse: Undersökningen från RFSL Rådgivningen i Malmö/Länsstyrelsen handlar om hedersrelaterat våld gentemot homo- och bisexuella ungdomar. T:et i HBT står naturligtvis för transpersoner och ingenting annat.
