Tidskrift om sex och politik
Tidskrift om sex och politik
Riksdagens kammare. Bild Shutterstock.
Nyheter Abort

Måste aborträtten grundlagsskyddas?

Det är en skakig tid för aborträtten i världen, vilket har satt spår även i svensk politik. Tidöpartierna har beslutat att utreda om aborträtten ska skyddas i grundlagen. Vad skulle det innebära i praktiken, och är det egentligen nödvändigt?

»Staten måste garantera alla kvinnor effektiv, säker och lika tillgång till rätten att frivilligt avsluta en graviditet.« Det skrev statsminister Ulf Kristersson (M) tillsammans med ministrar från KD, L och SD i en debattartikel i Expressen i mars 2023.

De fyra samarbetspartierna menar att ett viktigt steg för att stärka kvinnors rätt att bestämma över sin kropp, är att grundlagsskydda aborträtten. De anser att det skydd som ges genom vanlig lag inte är tillräckligt stark, med tanke på de stora konsekvenser som en oönskad graviditet kan ha för den gravida kvinnan.

Liberalerna är ett av de partier som drivit att frågan ska utredas. Martin Andreasson, statssekreterare hos jämställdhetsminister Paulina Brandberg, berättar för Ottar varför partiet vill se ett grundlagsskydd.

Martin Andreasson, statssekreterare. Foto Kristian Pohl/Regeringskansliet.

»Aborträtten är globalt satt under hårt tryck och långt ifrån något vi kan ta för givet.«

Effekten är att det i ett förändrat samhällsklimat skulle finnas en skyddsvall som gör att man inte med ett penndrag kan avskaffa kvinnans rätt att bestämma över sin egen kropp. Aborträtten är globalt satt under hårt tryck och långt ifrån något vi kan ta för givet, vi vill säkerställa att skyddet i Sverige är starkt och långsiktigt, säger Andreasson och fortsätter:

– Sedan fri- och rättighetskapitlet infördes i grundlagen på 1970-talet har man succesivt på olika sätt stärkt skyddet för fri- och rättigheter. Aborträtten är en grundläggande frihetsfråga, varje enskild kvinna ska ha rätt att bestämma över sin egen kropp.

Utredningen ska undersöka flera frågor kring grundläggande fri- och rättigheter i grundlagen, den ska redovisas den 1:a december 2024. Utöver aborträttsfrågan omfattar utredningen bland annat frågan om återkallande av medborgarskap och begränsning av föreningsfriheten kopplat till kriminella sammanslutningar.Kommitténs uppdrag kring aborträtten består i att göra en internationell jämförelse av konstitutionellt skydd för abort, och att bedöma om rätten till abort bör läggas till som en ny grundläggande fri- och rättighet i grundlagen.

Även kristdemokraterna står bakom utredningen, som parti. Men vissa KD-ledamöter uppger att de ställer sig tveksamma till förslaget. »Rent principiellt är jag mycket tveksam till att lyfta in enskilda vårdfrågor i grundlagen, eftersom den syftar till att reglera hur landet styrs« sade riksdagsledamoten Magnus Jacobsson till den kristna tidningen Världen idag i april 2023.

Kristdemokraterna Hans Eklind och Mikael Oscarsson uttalade att de kommer rösta nej till förslaget om det kommer till en omröstning i riksdagen. De menar att specifika lagar eller policys inte bör skrivas in i grundlagen, och tror därför att kommittén som utreder frågan inte kommer bedöma att aborträtten bör grundlagsskyddas.

Vad är egentligen skillnaden mellan så kallad vanlig lag och grundlag? Ottar frågar Patrik Bremdal, docent i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet.

Patrik Bremdal, docent i konstitutionell rätt. Foto Mikael Wallerstedt.

– Det finns en hierarki mellan olika rättsregler. Högst upp är grundlagen, sen kommer lag, följt av föreskrifter och förordningar. Rent praktiskt betyder det att om en rättsregel ligger i konflikt med en annan så vinner den högst upp i systemet, berättar Patrik Bremdal.

Utöver detta skiljer det sig även i hur rättsregeln stiftas. För att ändra i grundlagen krävs att det röstas igenom av två riksdagar, det vill säga med ett riksdagsval mellan. När det kommer till lag krävs bara omröstning av en riksdag.

I Sverige har vi sedan 1975 en abortlag som säkrar rätten till abort fram till graviditetsvecka 18. Abort kan även tillåtas upp till vecka 22 om graviditeten är hälsofarlig för den gravida eller på grund av andra »synnerliga skäl«, men då måste socialstyrelsen godkänna vården. Det folkliga stödet för aborträtten är starkt i Sverige. Enligt en studie kring allmänhetens åsikter om politiska förslag från 2022 vill endast sju procent begränsa rätten till fri abort. Dessutom står alla riksdagspartier bakom abortlagen idag.

»Det folkliga stödet för aborträtten är starkt i Sverige.«

Är den svenska abortlagstiftningen stark, som den är utformad idag?

– Det är relativt. Om man gör en internationell jämförelse är vår abortlag stark. Vi har tydliga gränser, enkelt att få tillgång till abort och rätt till den tillgången utan att behöva ange skäl inom de veckorna när man har självbestämmande, svarar Patrik Bremdal.

– Man kan säga att aborträtten är starkt utformad, men har inte starkt skydd i och med att den regleras i vanlig lag.

Grundlagsändringar är vanliga i Sverige, det sker faktiskt efter nästan varje riksdagsval. Många är lagtekniska, men även större ändringar görs. Bara sen förra valet har föreningsfriheten inskränkts i syfte att bekämpa terrororganisationer och utlandsspioneri har införts som tryck- och yttrandefrihetsbrott, vilket begränsat vad som får tryckas i tidningar.

Fördelen med att ha en grundlag i konstant förändring är att verkligheten återspeglas bättre i vår konstitution. När samhället utvecklas och värderingar ändras kan grundlagen följa med.

Nackdelen är att fri- och rättigheter i grundlagen snabbt kan nedmonteras. Det kan vara svårt för gemene man att hålla sig ajour om vad som har röstats igenom av riksdagen. Beslut kan då gå obemärkt förbi.

»Ett grundlagsskydd av aborträtten kommer mest vara symboliskt.«

Ett grundlagsskydd av aborträtten kommer mest vara symboliskt. Historiskt har grundlagsskydd dock inneburit att en fråga har starkare rättsliga argument i politisk debatt, säger Patrik Bremdal.

– Det är farligt om man ser det som en seger för aborträtten. Vill man i praktiken förbättra aborträtten så måste det göras i den vanliga abortlagstiftningen, säger Patrik Bremdal.

Johanna Westeson är jurist och sexualpolitiskt sakkunnig på RFSU. Hon menar att den statliga utredningen som Tidöpartierna beställt består av en röra av frågor och att det syns tydligt att det är olika partier med väldigt skilda intressen som står bakom frågorna som ska utredas. Hon ser aborträttsförslaget som ett populistiskt utspel till för att blidka väljarna.

»Ett grundlagsskydd skulle endast innebära att aborträtten inte kan tas bort helt, inte försäkra att den är fortsatt stark.«

Johanna Westeson, sexualpolitiskt sakkunnig på RFSU.

– Paragrafer i grundlagen är väldigt vagt formulerade. Enligt den konstitutionella traditionen skulle detaljerna kring aborträtten ändå fortsatt regleras i abortlagstiftning, säger Westeson.

– Ett grundlagsskydd skulle därför endast innebära att aborträtten inte kan tas bort helt, inte försäkra att den är fortsatt stark. Om det medborgerliga stödet för fri abort skulle minska är det ändå inte troligt att abort skulle totalförbjudas, utan snarare att veckogränser skulle sänkas eller abortvården göras mer svårtillgänglig.


Maria Carlson Fahlman är juriststudent och praktikant på Ottar.

Fler artiklar

Essä Abort

Frihet i en liten påse?

På 1970-talet fantiserade feminister om konstgjorda livmödrar. I dag är vi närmare det än någonsin.