Tidskrift om sex och politik
Tidskrift om sex och politik
Spermier visas på dataskärm.
Bild: Julia Lindemalm.
Artiklar Kroppen

Spermabrist i Sverige ger långa väntetider

Lång väntetid på upp till fyra år. Det är en anledning till att så många söker sig bort från Sverige när de behöver hjälp med assisterad befruktning.

Hur länge man behöver vänta varierar mellan landstingen. Sverige har ingen nationell spermabank, däremot kan man ställa sig i kö i andra regioner än den man är hemmahörande i. I dagsläget erbjuder sex universitetssjukhus regionfinansierad fertilitetsbehandling.

I Region Skåne har det stundtals varit helt slut på sperma. Innan pandemin var kötiden runt åtta månader – nu är den 24 månader.

Margareta Kitlinski

– Men vi håller på att se över kön nu då vi sett att patienter ställer sig i kö på flera offentliga kliniker, eller att de gjort behandling utomlands. Vi kan redan nu se att väntetiden kommer att halveras, säger Margareta Kitlinski, överläkare på Reproduktionsmedicinskt centrum i Malmö.

Längst kötid är det i Göteborg, där det i höstas stod 700 personer i kö till fertilitetsbehandling, och där kötiden kan ta upp till fyra år. Kortast
är kötiden i Örebro, där den beräknas ta mellan tre och sex månader. En av anledningarna till att köerna är så långa just nu är att många donatorer slutade komma till sjukhuset under pandemin.

– Under pandemin tjänstgjorde också vårdpersonalen på covidavdelningar och mot- tagningstider har inte kunnat erbjudas, säger Margareta Kitlinski.

I Sverige får spermadonatorer 600 kronor per donation och 12 000 för äggplock. Enligt Margareta Kitlinski saknas det inte motiverade donatorer, utan spermabristen handlar snarare om bristfällig information.

– Det saknas spermier för att det generellt inte finns en debatt om fertilitet i samhället.

Unga människor får lära sig allt om hur man inte blir gravid, men ingenting om att det faktiskt förekommer att man måste använda sig av donerade könsceller. Detta får de höra först om de själva blir patienter och föremål för behandling. Vi behöver upplysa människor i fertil ålder via sexualundervisning om fertilitet, infertilitet och donation.

En annan möjlig förklaring till att Sverige har större spermabrist än Danmark är att ensamstående personer bara tillåtits genomgå fertilitetsbehandling sedan 2016. Det har gjort att efterfrågan på sperma ökat markant under de senaste åren.

Förutsättningarna är också annorlunda för donatorer i Sverige. Här är alla donatorer öppna, vilket innebär att barnet får veta vem donatorn är när hen uppnått »mogen ålder«. I Danmark är det fortfarande tillåtet med anonyma donatorer.

– Behovet beror på att vi behöver nya donatorer efter att kvoten på att de bara får ge upphov till barn i sex familjer är uppnådd. Eftersom det ständigt finns en efterfrågan så är det svårt att säga en siffra på hur många donatorer som hade behövts, säger Margareta Kitlinski.

Elina Pahnke är frilansjournalist

Fler artiklar

Artiklar Kroppen

Stopp vid hiv

Sverige är ett av få europeiska länder där vården nekar personer med hiv fertilitetsbehandling.

Intervju Abort

Fertilitetsfilosofi

Filosofen Jonna Bornemark tar sig an graviditeten som filosofisk utmaning. När börjar egentligen ett liv?

Extra Kroppen

Test: Bleed for life!

Menstrual cups, cloth pads or free bleeding? Ottar shows the way to more climate smart menstruation.