Tidskrift om sex och politik
Tidskrift om sex och politik
Reportage Sex & hälsa

”Sex bör ses som njutning och inte som en risk”

Illustration: Eva Fallström

Sexualundervisningen på gymnasiesärskolan och vuxenhabiliteringen präglas av fasta könsroller och heteronormer, men framför allt en syn på sex som något riskfyllt. Det visar en ny avhandling från Malmö Högskola.

Även peroner med intellektuell funktionsnedsättning ska ha rätt till ett bra och fungerande sexuellt liv. Det är utgångspunkten för sexualundervisningen inom gymnasiesärskolan och vuxenhabiliteringen. Trots det finns det ofta en osäkerhet bland personalen hur frågorna ska tas upp. Ofta innebär det att att tvåsamhets- eller heteronormen inte ifrågasätts, men kanske framför allt att fokus ofta landar i riskprevention snarare i att lära eleverna att bejaka sin sexualitet.

Jack Lukkertz.
– Det är en särskilt utsatt grupp, där sexuella övergrepp är överrepresenterade. Man har kategoriserat den här gruppen som att man är svagare och saknar förmåga att bedöma risker. Men det finns också en tendens att ta bort deras förmåga att fatta egna beslut. Man pratar om dem som »eviga barn« och som asexuella, säger Jack Lukkerz som skrivit sin avhandling om sexualundervisningen inom gymnasiesärskolan och vuxenhabiliteringen. I den har han intervjuat lärare om hur de ser på undervisningen.

Avhandlingen skildrar en situation där personalen tycker att det är viktigt med sexualundervisning och gärna vill ägna mycket tid åt den, men där de känner en stark osäkerhet kring hur de ska närma sig frågorna. Framför allt visar sig detta i dilemmat hur unga kvinnor ska bemötas, då de som en utsatt grupp ofta ses som »handlingssvaga« samtidigt som männen ges en okontrollerbar sexualitet som måste stävjas.

– När vi gör intervjuer med särskoleelever får vi höra att de vill ha sex, de vill vara normala. Vad som framgår är att man tycker att man får höra att man ska avhålla sig från samlag, fast man helst vill veta hur man ska träffa någon: »Samlaget känns långt borta, men jag vill veta hur jag ska träffa någon att älska«. Sedan vill de veta hur sex känns, man vill prata om det man ser i porrfilmer. Men vi tänker att de genast kommer hamna i riskfyllda situationer. Det är klart att man ska få ta lite risker, det har vi alla gjort. Det måste vi göra för att lära sig. Därför behöver lärarna handleda och leda lite i handen, men bara i bakgrunden, säger Jack Lukkerz.

» När vi gör intervjuer med särskoleelever får vi höra att de vill ha sex, de vill vara normala.« – Jack Lukkerz

Några som försökt sig på ett mer normkritiskt perspektiv på sex- och samlevnad för människor med intellektuell funktionsnedsättning är projektet Sex för alla, som är en del av RFSU Malmö. Det började som en informatörsutbildning och har de senaste åren expanderat rejält, med bland annat informatörer som själva har en intellektuell funktionsnedsättning och som åker ut till boenden och fritidshus för att hålla pass i sex- och samlevnad.

– Det finns flera faktorer som hindrar människor med intellektuella funktionsnedsättningar från att kunna förverkliga sin sexualitet. Ett hinder är själva synen på personer med intellektuella funktionsnedsättningar; att deras sexualitet ses som ett problem och inte som en tillgång. Synen på personer med intellektuella funktionsnedsättningar tenderar att vara antingen översexualiserad, alternativt att man ser på personer som barn som inte har någon sexualitet trots att de har en vuxen människas erfarenheter och kropp, säger Becky Nelson som är en av initiativtagarna till projektet.

» Deras sexualitet ses som ett problem och inte som en tillgång« – Becky Nelson

Becky Nelson
Becky Nelson
Becky Nelson menar att ett annat problem är att informationen ofta är svår att ta till sig. Har du svårt att läsa kan du inte på samma sätt ta till dig information från till exempel RFSU:s frågelåda, och söker du på ”sex” i din sökmotor är det inte säkert att relevant information dyker upp.

Sex för alla arbetar normkritiskt, och Becky Nelson menar att det är ett dilemma när människor med intellektuell funktionsnedsättning tydligare tvingas in i en normalitet, inte bara när det gäller sex utan när det gäller hela det sociala livet som hur bra bordsskick ser ut. Hon tror att någonting som kan bidra till njutningsfyllda sexliv för människor med intellektuell funktionsnedsättning är en mer varierad upplysning.

– Personal som arbetar inom LSS -verksamheter (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, reds anm.) kan behöva upplysas om att de som bor i exempelvis ett boende har rätt till sin sexualitet. Vi har träffat personer som berättat att de behöver anmäla två veckor i förväg om de vill att någon ska få sova över i deras lägenhet. Människors privatliv och integritet behöver respekteras. Samma beteende tolkas olika beroende på vem man är. Att exempelvis tända på skor kan hos en person utan intellektuella funktionsnedsättningar ses som en fetisch, medan samma tändningsmönster hos en person med en intellektuell funktionsnedsättning kan betraktas som ett problem.

Hugo Ewald


Läs mer

»Min sexualitet omöjlig i samhällets ögon«

»Våldet tas inte på allvar«

Fler artiklar

Intervju Sex & hälsa

Världens knepigaste samtal?

Nathalie Simonsson aktuell med boken Världens viktigaste samtal — en handbok till föräldrar om tonåringar och sex.

Artiklar Sex & hälsa

TEST: Framtidens sextech!

Kan AI och digitala tjänster förbättra vårt sex – praktiskt och kunskapsmässigt? Sexinspiratören Marika Smith testar.

Extra Sex & hälsa

Kåt på äldreboendet

Fylld lustkorg och nya sätt att tänka kring hudhunger. Vi besöker äldreboendet där man kan sätta upp »stör ej«-skylten.