Tidskrift om sex och politik
Tidskrift om sex och politik
Illustration: Nathalie Ruejas Jonson
Reportage HBTQI

Lust, män och meth

Den förhöjer lustkänslan och kan skapa en jakt efter ökad njutning och mer och längre sex. Drogen metamfetamin blir allt vanligare i Sverige. Men varför är meth så lockande för just män som har sex med män?

Dr Sulggi Lee

I sekelskiftet runt 2000-talet blev metamfetamin den vanligaste olagliga drogen bland män som har sex med män i Amerika. Nu är drogen vanligt förekommande även i Sverige, och på RFSL:s kemsexmottagning är det just metamfetamin som de flesta klienter beskriver som sitt huvudsakliga problem. Men vad är metamfetamin och varför är det den drog som talas om mest i kemsexsammanhang?

Det är tidig morgon på San Francisco General Hospital och en patient ligger på britsen och läser en bok som heter Lust, Men and Meth. Om några timmar ska ha han få antingen en liten dos metamfetamin eller placebo. Dr Sulggi Lee som är docent

i medicin på University of California, undersöker hur metamfetamin påverkar virusdepåerna hos hivpositiva personer. Tesen är att metamfetamin påverkar immunsystemet negativt, ökar produktionen av hivvirus och försvårar hivinfektionen. Mannen på britsen har gått med på att låta sig doseras, under observation.

»På min mottagning använder nära 70 procent av patienterna crystal meth, och ändå finns det inget vi kan erbjuda i läkemedelsväg till de som vill sluta. «

– Det har varit stort fokus på opioidkrisen i USA. Bland män som har sex med män, speciellt hivpositiva män, är meth ett stort problem, säger Dr Sulggi Lee.

Mannen på britsen brukade partydroger regelbundet i de sena tonåren och tidiga tjugoårsåldern, på fester och klubbar och sexefterfester, och har sedan dess använt droger sporadiskt.

David Fawcett är psykoterapeut med inriktning på bögars hälsa, och det är han som har skrivit Lust, Men and Meth. Han beskriver i bokens inledande kapitel att metamfetamin »kapar hjärnans belöningssystem«. Genom stimulering av signalsubstansen dopamin, förhöjer meth njutningen av (till exempel) sex. Resultatet blir en jakt på ökad njutning, mer och längre sex, och snart kan sexuella kontakter pågå i flera dygn i sträck.

Njutningen blir överordnad annat som måste fungera i livet, sociala kontakter försummas, hivmediciner glöms bort, räkningarna ligger kvar på golvet. Det finns personer som klarar av att ha ett funktionellt bruk av metamfetamin, men för de flesta är det en drog som är otroligt svår att kombinera med ett fungerande liv.

2019 startade RFSL en mottagning för män som har sex med män och i samband med det använder droger. Stimulanter, alltså uppåttjack, innefattar droger som kokain, amfetamin och MDMA, och de kan alla användas för att förstärka känslan av njutning och sex, förlänga sexuella situationer och riva ner hämningar och blygsel. Men vanligast, starkast och antagligen farligast är metamfetamin, även känt som meth, tina, crystal och ice.

Emil Briones Ahlén

»Stimulanter, alltså uppåttjack, innefattar droger som kokain, amfetamin och MDMA, och de kan alla användas för att förstärka känslan av njutning och sex, förlänga sexuella situationer och riva ner hämningar och blygsel.«

Emil Briones Ahlén arbetar på RFSL:s kemsexmottagning.

– Metamfetamin eller »tina« upplever vi är den absolut vanligaste kemsexdrogen. Efter den GHB/GBL, och sedan finns det en del som föredrar speed, alltså vanligt amfetamin. Jag tänkte när vi öppnade att det skulle vara G som var det vanligaste, kanske ketamin. Jag blev ganska förvånad när de första klienterna kom in och berättade att de »slammade tina«, alltså injicerade metamfetamin.

Samtalsmottagningen har haft klienter mellan 20 och 75 år och de välkomnar alla som har funderingar kring droger. Emil tycker inte att det finns en typisk klient, vissa som kommer dit ville krydda sitt sexliv, andra sökte sig till droger för att få tillgång till sex. Vissa vill sluta, andra vill använda droger på ett säkrare sätt. Centralt för mottagningens arbete är att inte döma utan att försöka möta klienterna där de befinner sig.

– Vi arbetar mycket med så kallad harm reduction. Vi har inte mött något direkt motstånd mot det, även om några journalister har ställt kritiska frågor kring det faktum att vi inte kräver att folk ska lägga av, eller säger att droger enbart är negativt.

– Det jag brukar säga är att om vi går in med en syn på att droger bara är dåligt och att den enda vägen är att sluta, kommer vi aldrig nå de här klienterna, för det är inte deras sanning, säger Emil Briones Ahlén.

Harm reduction kallas ibland skademinimering på svenska och är en filosofi som kom till under aidsåren i kretsarna kring sprutbytesprogram och hivprevention i större amerikanska städer som Chicago och San Francisco. Metoden har sedan spridits över världen. Men principen är äldre än så, Emil på RFSL Stockholm gör en parallell till en svensk kontext.

– Vi arbetar samhälleligt med skadereducering hela tiden, till exempel Systembolaget, och det är ingen som hetsar upp sig över det. Numera finns ju även sprutbyten i nästan alla större städer. Så det kanske börjar luckras upp lite, motståndet mot harm reduction i Sverige. Jag tror att det är en otroligt viktig del att nå ut med de här frågorna.

Kochina Rude, eller Cary Escovedo som han heter utanför sin dragpersona, möter mig en lördagskväll utanför nattklubben Oasis i San Franciscos SOMA-område. Snart ska Kochina stå på scen, dela ut naloxon och ge en snabb dragning om hur man minskar sina risker med pulverdroger, som i USA allt oftare innehåller ovälkommet fentanyl – en stark opioid med stor överdosrisk.

Cary Escovedo som Kochina Rude

Cary jobbar med prevention av sexuellt överförbara sjukdomar på Kaliforniens folhälsomyndighet, men som Kochina är han en av värdinnorna på klubben Princess, en dragklubb som under pandemin startade på nätet. Cary är också certifierad att utbilda folk i hur man använder naloxon för att häva överdoser.

– Jag började med drag för att jag inte såg det jag ville se i världen och jag insåg att jag skulle vara tvungen att förändra det. I början visste jag inte alla vad jag höll på med. Men självtillit är fundamentalt för min inställning till både drag och skademinimering, säger Cary Escovedo.

Cary växte upp utanför San Francisco, i vindistriktet, och han var som många bögar en ensam tonåring. Han var punkare och upplevde inte att han skulle passa in i bögkulturen han såg på tv, och drogs istället mot fest och partydroger. När han senare kom ut experimenterade han med metamfetamin i samband med sex.

– Men jag upplevde aldrig något sug efter eller beroende av syntetiska droger, mitt problem blev istället alkohol, som jag hade en lång och problematisk dans med. Nu är jag nykter sedan ett år, för första gången i mitt vuxna liv.

Illustration: Nathalie Ruejas Jonson

De senaste fem-sex åren har den syntetiska opioiden fentanyl letat sig in i alla möjliga droger, även sådana som folk tar när de är ute och festar. Detta har lett till en opioidöverdosepidemi, även bland brukare som inte söker sig till opioider. Cary berättar hur det kan se ut.

– Jag var på en fest i samband med läderfestivalen Folsom Street Fair, och en av dem som var på festen, en person jag inte kände sedan tidigare, tog en »bump« av vad hen antagligen trodde var kokain eller någon annan partydrog, och överdoserade omedelbart. Med hjälp av en vän kunde jag identifiera att det var en överdos som pågick, och med hjälp av andra på festen lyckades vi administrera naloxon och göra konstgjord andning, och när ambulansen kom började hen vakna till.

»Jag brukade tänka: Jag ska aldrig ta meth för jag kommer älska det för mycket. Och sen tog jag meth. Och jag älskade det för mycket.«

Johnny Ray Huston

– Och det gick upp för mig då att vi var många som sett att något pågick, men de flesta på festen var inte beredda på att något sådant kunde hända.

Jag lämnar Cary till att förvandlas till Kochina.

Senare samma helg träffar jag Johnny Ray Huston, en stödperson och skribent, samt en person som själv haft ett problematiskt bruk av metamfetamin.

Redan första året som Johnny använde metamfetamin började hans liv gå i bitar. Hans syster dog av en överdos, han slutade sitt jobb och hans förhållande tog slut. Efter att han flyttat till eget boende upplevde han att ingen hade koll på honom längre, och bruket och hans »sexuella fixeringar« tog över mer och mer.

– Meth kändes som total frigörelse, som eufori, samtidigt som det hade negativa konsekvenser för mig nästan direkt. Den sexuella känslan var förstärkt och mitt intresse för sex förlängt, i timmar. Jag har alltid varit sexuellt fokuserad på ett icke-monogamt sätt, och meth tog den aspekten av min personlighet och drog den åt ett nytt håll. Snart hade jag bara sex med andra som använde meth.

I Lust, Men and Meth beskriver David Fawcett hur sex och metamfetamin slingrar sig runt varandra och ofta bildar ett samverkande missbruk.

»Då meth och sexuell lust sammanfogas i hjärnan, blir arbetet med att särskilja dem igen svårt och smärtsamt«.

David Fawcett i Lust, Men and Meth

Johnny Ray Huston beskriver att hans sexdrift sedan han blev ren är »utrotad«.

– Nu när jag inte använder är jag sexuellt ointresserad. Och när jag ändå har haft sex har jag känt mig uttråkad. Jag har mycket arbete framför mig med att försöka återbygga min sexualitet, bortom metamfetamin.

Fawcett skriver om det komplexa arbetet med att återställa en hjärna som skapat kopplingar mellan metamfetamin och upplevelser, förnimmelser och attraktioner. »Metamfetamin skapar länkar mellan den njutningsfulla upplevelsen av en dopaminrusch och nästan vad som helst: En ringsignal, en gata där droger har inhandlats, att logga in till en sexkontakt- sajt, ett badhus, eller till och med en attraktiv man som går nedför gatan. Ett helt universum av personliga associationer som kopplar ihop drogen med andra personer, platser och ting måste avläras, en process som kräver enorm omsorg och vaksamhet.«

Och för Johnny fortsätter arbetet.

– Jag har blivit ren flera gånger. De senaste två åren har jag använt en gång, och den gången drog ut under ett par dagar. Så har det ofta varit för mig, jag håller mig nykter i något år och sen brukar jag igen, ofta för att det händer något. Jag hade till exempel ett förhållande under ett par år, och när det tog slut så använde jag veckan efter. Det som gör att jag känner mig lite säkrare nu är att det är helt inkompatibelt med mina jobb, och jag är en väldigt arbetsfokuserad person. Det skulle vara omöjligt för mig att komma till jobbet hög. Jag måste vara närvarande och hjälpsam.

Tomas Hemstad är frilansjournalist bosatt i San Francisco.


Läs mer om kemsex på Ottar:

Fler artiklar

Intervju HBTQI

Hej Aktivist: Angelica Polmonari och Atilla Yoldas

Möt Angelica Polmonari som är aktiv inom Italiens största ideella hbtqi-rätssorganisation Arcigay och Atilla Yoldas som föreläser på tema jämställdhet och manlighetsnormer.