Litterär fisting i Tone Schunnessons Ultravåld
I Tone Schunnessons redan hyllade tredje roman skapar hon något nytt i den svenska litteraturhistorien — en sexscen som aldrig diskuterats i litterära tv-program som Babel eller Cyklopernas land.
Tone Schunnessons nya roman Ultravåld, är en värld av bedagad glamour. Vi får möta två syskon som vuxit upp i en sluten miljö på ett nedgånget slott i sydvästra Skåne. Vi följer dem ut i världen. Jarl är den känslomässigt frånkopplade, bensoknaprande, kreative och sexige bögen. Hans yngre syster Eddie, är den fula tjejen som vuxit upp i skuggan av sin larger than life-bror.
Schunnesson ville att sexualiteten skulle vara en levande del av romanfigurerna.
— Jag tycker att det är intressant att skriva om sex, men inte på ett sådant sätt att det måste vara antingen härligt eller destruktivt, utan det är bara en del av vad en människa är.
»När man ska beskriva en ung tjejs sexualitet, så är det så mycket laddning.«
Hur tänker du när du ska skildra själva sexet?
— I den här boken var min tanke att skriva fram sexscener i hårt dagsljus. Inte så mycket metaforer eller mystik. Man ser allt och jag har försökt beskriva både väldigt obehagliga och våldsamma situationer som en våldtäktsscen — och så fistingscenen om någon som försöker hitta njutning på ett annat sätt. Eddie har mycket mer tillgång till njutningen än vad hennes bror har.
Finns det andra fistingscener i den svenska litteraturhistorien?
— Det var därför jag ville skriva den scenen, för jag har aldrig i mitt liv läst en fistingscen. Just när man ska beskriva en ung tjejs sexualitet, så är det så mycket laddning. Om man
skriver att hon går ner på någon så kanske det kan tolkas som att hon underkastar sig. Man har läst och sett och hört så mycket om sexsituationer med unga tjejer.
— Jag ville försöka hitta en annan ingång till hennes nyfikenhet, lust och agens. Jag ville att det var hon som skulle ta initiativ till det. Det är något som jag inte har läst förut.
Text Rasmus Malm
Bild Ebba Lange
