Klimakterieprodukter – humbug eller äkta vara?

Snabbtester, trosskydd, wearables, appar och schampo. Sängkläder, mascara, kosttillskott och hudkräm. Klimakterierelaterade produkter och tjänster innefattar i dag långt mycket mer än hormonbaserade läkemedel, som östrogenplåster. Totalt omsätter den kommersiella klimakteriemarknaden omkring 180 miljarder kronor. 

Men för konsumenten är det ofta svårt att avgöra vilka produkter som hjälper och vilka som är verkningslösa. Och hur påverkar den kommersiella klimakterieindustrin vår blick på den tid i livet då mensen upphör? 

Anna Sofia Lundgren är professor i etnologi vid Umeå universitet. Hon har forskat om hur reklam för klimakterieprodukter formar vår syn på klimakteriet. 

– Den ger oss en bild av att vi drabbas av klimakteriet på många olika sätt, och att det kan orsaka lidande. 

Stämmer inte det? 

– Jo! Och det är bra att mångfalden av symtom blir synlig. Men reklamen signalerar också att den här sortens problem ska hanteras på individnivå. Precis som självhjälpskulturen så hävdar klimakteriekommersen att man kan styra sitt eget välbefinnande genom livsstil och konsumtion. 

På senare år har marknaden identifierat personer i klimakteriet som en stor och köpstark grupp. Många behöver hjälp med sina symtom – och har nått en ålder då de har råd att konsumera i högre grad än när de var yngre. 

– Reklam för klimakterieprodukter utger sig ofta för att stå på målgruppens sida. Man fastslår att det pratas för lite om klimakteriet och att man vill föra kvinnornas talan – att konsumtionen bidrar till frigörelse, säger Anna Sofia Lundgren.

»Precis som självhjälpskulturen så hävdar klimakteriekommersen att man kan styra sitt eget välbefinnande genom livsstil och konsumtion.«

_{Anna Sofia Lundgren}

Vi har med hjälp av forskare undersökt tre olika produkter som marknadsförs hårt mot kvinnor i den ålder då man kan vara i förklimakteriet eller klimakteriet, för att avgöra om de har någon verklig effekt, eller ifall det är falsk marknadsföring. 

Större svenska apotek och hälsokostbutiker erbjuder ett femtiotal olika kosttillskott som sägs hjälpa mot klimakteriebesvär. Två av dem är nattljusolja och rödklöver. 

Rödklöver innehåller fytoöstrogener – det vill säga naturliga växtämnen som liknar östrogen.

– Det är inte östrogen, men det har en viss påverkan på östrogenreceptorer, förtydligar Staffan Jannesson Billing, överläkare i obstetrik och gynekologi vid Kvinnokliniken i Helsingborg. 

Vad innebär det för konsumenten? 

– Att det finns en teoretisk chans att rödklöver skulle kunna påverka östrogenbristsymtom. Men den är just teoretisk. 

I vetenskapliga studier beskrivs effekten av rödklöver som »liten till måttlig«. Men det är inte samma sak som att rödklöver är till hjälp för en stor grupp, menar han. 

»Det finns en teoretisk chans att rödklöver skulle kunna påverka östrogenbristsymtom. Men den är just teoretisk.«

_{Staffan Jannesson Billing}

– Effekten har undersökts i studier med relativt få deltagare. Studierna fokuserar ofta på just antal upplevda värmevallningar, eftersom andra symtom är svårare att mäta. 

Generellt vad gäller kosttillskott behöver man påminna sig om placeboeffekten, menar han. 

– Ungefär tre av tio upplever en förbättring även om de får ett preparat utan verksamma ämnen.

Vilken effekt har då kosttillskottet nattljusolja? Nattljusolja säljs i flytande form och i kapslar och påstås hjälpa mot en rad klimakteriebesvär. Oljan innehåller GLA (gammalinolensyra) som ska likna kroppens prostaglandiner – de hormonliknande fettsyror som finns i många av kroppens vävnader och organ. 

Nattljusolja har inte gett någon säkerställd effekt enligt vetenskapliga studier.

– Däremot finns det kvinnor som upplever en positiv effekt, men den beror inte på nattljusoljan, utan på mekanismen placebo, säger Staffan Jannesson Billing.

Finns det några risker med att konsumera nattljusolja och rödklöver? 

– Eftersom fytoöstrogenerna i rödklöver liknar östrogener bör man avstå om man har haft bröstcancer. Men den främsta risken med de här produkterna är att man får en tom plånbok. 

Som konsument bör man fundera på varför dessa kosttillskott inte räknas som läkemedel, menar han.

– Alla företag vill tjäna pengar. Hade produkterna bara varit tillräckligt effektiva hade man gjort läkemedel av dem, säger Staffan Jannesson Billing.

»Ifall något låter för bra för att vara sant, så är det förmodligen också det.«

Ett mörkblått »klimakterienattlinne« kostar 590 kronor i Lindex webbutik. Det är tillverkat med Anti-Flush™-teknologi och påstås ha en svalkande funktion. »Materialet släpper även tillbaka värmen till huden under frossan som kommer efter värmevallningarna«, menar Lindex. Plagget är i 100 procent polyamid och behandlat med silverklorid.

– Jag är extremt tveksam till silverklorid, säger Nils-Krister Persson, docent och lektor i textilteknologi vid Högskolan i Borås. Vid intervjun är han på arbetsresa i ett stekhett Florens.

Silverklorid används ofta i funktions- och sportplagg för att motverka bakterier och dålig lukt, men har en välkänd problematik. När plaggen tvättas släpps silverjonerna ut via avloppsvattnet och det är giftigt för miljön – särskilt för vattenlevande organismer. 

– Att man valt att använda ett fukttransporterade garn och tygkonstruktion i plagget är förståeligt. Men silverkloriden är tillsatt bara för att ta bort dålig lukt. 

Nattlinnet kommer från Female Engineering, »ett femtech-varumärke från Lindex, där över 70 års erfarenhet av underkläder och kunskap om den kvinnliga kroppen möter ny teknologi«.

– Vad gäller femtech är det inte helt lättnavigerat med vad som är geschäft (skum affär som ger pengar, red. anm.) och vad som verkligen hjälper, menar Nils-Krister Persson.

»När plaggen tvättas släpps silverjonerna ut via avloppsvattnet och det är giftigt för miljön.«

Det tidiga 2010-talets buzzword innebar förstås viktiga insikter om manskroppen som historisk norm, fortsätter han.

– Men femtech är också en stark kommersiell kraft, och begreppet har överanvänts.

Skulle du rekommendera klimakterie-nattlinnet?

– Det är jättesvårt att säga. Men själva tekniken i materialet kan fungera.

Nils-Krister Perssons tips till den som vill införskaffa ett »klimakterieplagg« är att titta noga på material och tillverkare.

– Och så kan man minnas den tråkiga gamla tumregeln om att ifall något låter för bra för att vara sant, så är det förmodligen också det. Inget plagg skulle till exempel kunna rädda mig från att svettas i Florens i dag. 

Vilket material är bäst mot värmevallningar, om man frågar dig?

– Textil med små smulor av mineraler i garnet som leder bort värmen från kroppen. Till exempel jade.

Ny teknik står också i centrum för Oura-ringen, som är en så kallad wearable – en bärbar sensor av titan som kontinuerligt registrerar biometriska data, till exempel din puls, kroppstemperatur och kroppens rörelse. Sedan 2026 har ringen också funktioner relaterade till klimakteriet, till exempel att användaren ska logga sina symtom. Den smarta ringen ger även personliga råd och förser användaren med utbildningsmaterial utifrån datan.

Men hjälper det att föra statistik över sina besvär? Vi ställer frågan till Anna Ståhl, forskare i interaktionsdesign på KTH och Rise, Sveriges oberoende statliga forskningsinstitut.

– En sådan här ring kan hjälpa en att få syn på mönster, säger hon. 

En användare som noga loggar sitt intag av kaffe eller vin i appen kan också få syn på om det medför värre vallningar, sämre sömn eller högre stress.

– Man blir ofta känsligare för till exempel koffein i den här åldern. Och levnadsmönster kan man ju i hög grad förändra, säger Anna Ståhl.

Vad gör man med data över de fysiska problem man upplever som är svåra att förändra på egen hand? Produkttexten uppmanar användaren att skriva ut loggarna och överlämna dem till läkare.

– Jag är själv i klimakteriet. Jag har väldigt svårt att tro att jag skulle kunna ta med papper på till exempel hur dåligt jag sover till min vårdcentral, och att det skulle påverka min vård. Det fungerar inte så, inte i Sverige i alla fall, säger Anna Ståhl.

Oura-ringen kan dock ge användaren en tydligare helhetsbild av sitt klimakterium, menar hon. Produkten går loss på 4 000–6 000 kronor. Därutöver tillkommer en prenumerationsavgift på cirka 80 kronor per månad. 

Är ringen värd att prova?

– Om du mår riktigt dåligt och har finansiella medel, ja. Baksidan är att den här sortens produkter förstås bidrar till en ojämlik klimakterievård. Men så ser det ju redan ut i samhället. De som har råd söker sig till privata kliniker.

»Den kommersiella klimakterieindustrin är en av flera röster som bidrar till att synliggöra övergångsåldern.«

Tillbaka till Anna Sofia Lundgren, professor i etnologi. Klimakterieindustrin knyter an till självhjälpskulturen, fastslog hon i början. Men den hakar även i en annan samtida strömning.

– Klimakterieprodukterna hämtar kraft ur en bred kritik mot vården. Den menar att kvinnor som grupp är underbeforskade och nedprioriterade, och att delar av kvinnosjukvården är eftersatt.

Reklamen signalerar att produkterna kan ge kvinnor det som vården förnekar dem, konstaterar hon. 

– Det skulle man förstås kunna ha invändningar mot. Men kanske kan marknadens existens ändå säga oss något om många kvinnors situation? Den existerar i ett sammanhang.

Den kommersiella klimakterieindustrin är en av flera röster som bidrar till att synliggöra övergångsåldern, menar hon.

– I dag förs exempelvis öppna samtal om klimakteriesymtom på många arbetsplatser. Så var det inte förr, säger Anna Sofia Lundgren 

---

Vad säger experterna?

MILJÖFARLIG SVALKA

KLIMAKTERIENATTLINNE 
Lindex, ca 590 kr 

Ett kylande nattlinne som hjälper mot värmevallningar — visst låter det toppen? Polyamid-plagget från Lindex är en del i femtech-satsningen Female Engineering. Och det finns chans att tekniken i nattlinnet fungerar, menar docent i textilteknologi Nils-Krister Persson. Men att plagget behandlats med silverklorid gör honom kritisk. När plagget tvättas hamnar silverjonerna i avloppsvattnet, vilket innebär omfattande och långvariga risker för miljön.

PLACEBOEFFEKTEN STOR

KOSTTILLSKOTT MED RÖDKLÖVER OCH NATTLJUSOLJA  
ca 100—300 kr 

Olja som görs av den gula örtväxten nattljus påstås hjälpa mot en rad klimakteriebesvär — framför allt värmevallningar. Men ingen säker effekt av oljan har bevisats i vetenskapliga studier. Det finns kvinnor som upplever en positiv effekt, men den beror på placeboeffekten. 

Rödklöver innehåller fytoöstrogener, naturliga växtämnen som liknar hormonet östrogen. I studier har kosttillskottet visat en liten till måttlig effekt. Resultaten är osäkra och enligt överläkaren Staffan Jannesson Billing är det osäkert hur stor nytta preparatet har i praktiken.

BRA — OM DU HAR RÅD

OURA-RINGEN  
4 000—6 000 kr 

En så kallad wearable som bärs på ett finger. Sensorerna i det tekniska smycket mäter biometriska data dygnet runt och appen har klimakteriefunktioner. Förutom att mäta sömn, stressnivåer och kroppstemperatur kan man logga sina symtom och den ger även råd och utbildningsmaterial baserat på din data. En Oura-ring kan hjälpa användaren att upptäcka mönster och få en helhetsbild av sitt klimakterium, menar Anna Ståhl, forskare i interaktionsdesign. Ringen kräver flitig loggning, men mår man riktigt dåligt — och har råd — kan den vara värd att prova. 

---

Ida Säll är frilansjournalist.

Illustrationer Team Hawaii