Tidningen om sexualitet och samhälle
Prenumerera på Ottar och få en aktuell bok på köpet. Den perfekta presenten till dig eller en vän.
SENAST PUBLICERAT
OTTAR RAPPORT
Ottar rapport är Ottars lillasyster - en nättidning om global sexualpolitik.
|
|
|
| 3 Mars 2010 |
Jakten på den perfekta penisen Transsexuelle Micke gillade inte den penisprotes landstinget ville ge honom. Men – är det viktigt för en man att ha en penis? Och hur ska den i så fall se ut? Konstnären Ylva Maria Thompson gick på penissafari. Läs ett utdrag ur texten här:
Ylva Maria Thompson med modellen för "den perfekta penisen". I nästan femton år har jag jobbat som konstnär, en hel del med kroppsavgjutningar. Jag har till exempel gjutit av hundra kvinnors muttor i projektet »Anonyma Exhibitionister«. Det var därför jag fick ett sms av en kompis som jobbar på RFSU där hon frågade om hon fick ge mitt telefonnummer till en kille (Micke) med transsexuell bakgrund som ville ha en penisavgjutning som förlaga till sin penisprotes. Jag sa ja, nyfiken som jag är. Micke föddes som flicka, men har så länge han kan minnas upplevt att han är kille. Han hade tagit hormoner i drygt ett år och gjort en mastektomi (avlägsnande av bröstkörtlarna) när jag träffade honom första gången. Han hade ännu inte gjort någon underlivsoperation, och blivit erbjuden en penisprotes av landstinget. Tyvärr var penisprotesen, försiktigt uttryckt, varken fin eller särskilt naturalistisk.
Som FtM-transsexuell (female-to-male) i Sverige idag kan man få en penisprotes som går att urinera med om man själv betalar de cirka 2 000 kronor extra det kostar, men landstinget vill inte stå för den "lyxen". Dock verkar det som att det rent tekniskt är svårt att få det att fungera, eftersom urinröret kommer fram på sin ursprungliga plats på en FtM-transsexuell som ännu inte gjort någon underlivsoperation, eller inte tänker göra det. Det vill säga att urinen kommer ut på en lägre punkt än penisroten på en stående person. Det innebär att den måste ledas uppåt, in i penisen och sedan ut. Även om man lyckas med det riskerar man att de sista dropparna rinner tillbaka ner i byxorna. När jag pratat med Micke bubblade hjärnan över av frågor och funderingar, frågor som var av mer praktisk karaktär till en början: Kan man få penisprotesen att röra sig naturligt när man går? Vet män så noga hur andra mäns penisar är beskaffade att de faktiskt kan avgöra om en penisprotes inte är realistisk nog bara för att den inte rör sig på ett "naturligt" sätt? Hur får man den att fästa på kroppen på ett bra sätt? Hur ska förhuden se ut? Hur ska avgjutningen vara för att fungera som förlaga på bästa sätt? Och mer teoretiska så småningom: Varför är det viktigt att ha en penis? Kan man vara en man med fitta? (exempel: porrskådisen Buck Angel) Hur många har en queer identitet och väljer att vara kvar i en "gråzon" när det gäller könsidentitet? Hur många vill vara entydiga – det vill säga helt och hållet MAN? "Jag blev entusiastisk inför tanken att göra ett pionjärarbete - att ta fram den snyggaste penisprotesen någonsin." För att veta hur jag skulle göra rent praktiskt bokade jag en intervju med Mikael Sundström, protesmakaren, som skulle förvandla min enkla avgjutning till en silikonpenis med naturalistisk färg och struktur. Mikael Sundström har arbetat som anaplastolog (yrkestitel för den som gör ansiktsproteser eller andra proteser som kräver stor detaljrikedom) i över tio år. Han har tillverkat alla de (ett tiotal) penisproteser som hittills beställts i Sverige, sedan landstinget 1 januari 2009 godkände dem som hjälpmedel. Vi åt lunch och pratade material längst in i hörnet på en restaurang på Centralstationen i Stockholm. Han plockade fram exempel på kroppsdelar han gjort ur sin väska och imponerade på mig. Ögon, öron och fingrar hade han gjort så naturalistiska att de såg ut som avskurna kroppsdelar som låg framför mig på bordet. Penisarna var lite mindre naturtrogna. När protesmakaren gör till exempel ett öra sitter han med patienten som modell framför sig och skulpterar, med det andra örat som förlaga. Till penisprotesen har han ingen modell, patienten har ju ingen penis från början. Vi kom fram till att jag skulle göra en avgjutning i vax och att både penis och pung måste finnas med. Man måste bestämma från början om förhuden ska dölja ollonet eller inte, än så länge finns ingen teknik för att göra en förhud som går att dra tillbaka över ollonet. Materialet skapar begränsningarna. Landstinget kräver att penisproteserna ska tillverkas av medicinskt silikon, som har en viss hårdhet. Det går inte att ta fram ett mjukt hudliknande lager över en lite hårdare kärna, vilket hade varit önskvärt. I stället får man arbeta med att göra ett relativt tunt yttre lager silikon och fylla med en mjukare silikonmassa. En silikonpenis får alltså inte exakt samma rörlighet som en naturlig penis.
Gjutmassan är smetig, men det går. Det finns en trevlig klubb i Stockholm som heter Whipclub, för fetischister, bdsm-utövare, swingers och andra allmänt sexuellt frigjorda personer. Jag ringde och frågade om jag fick komma dit och leta efter den vackraste penisen för kvällen, som modell till min avgjutning. Aldrig hade jag anat att en penissafari kunde vara så kul! Jag blev varmt och vänligt mottagen, stämningen var verkligen positiv. Männen på klubben var oerhört generösa med att visa sina penisar och verkade uppskatta uppmärksamheten. Jag hade kommit överens med Micke om att hans penis skulle ligga lite under genomsnittet i storlek, hellre än över. En penisprotes ska ju helst inte dra uppmärksamhet till sig, tvärtom, man har den för att undvika extra uppmärksamhet, för att passera. Så jag fick säga nej till ett par stycken som var betydligt större än nödvändigt. Naturligtvis undrade de killarna varför man inte vill ha en rejält stor kuk om man nu kan få välja. Jag fotograferade tio olika penisar den kvällen och mejlade fotografierna till Micke. Vi var snabbt överens om att nummer 4 var finast och passade hans önskemål bäst. Jag ringde nummer 4 och bokade tid för gjutning. Han fick raka pungen och en bit upp ovanför penisroten väldigt noga, för att gjutningen skulle kunna återge en fin hudstruktur, men också för att gjutmaterialet inte skulle fastna i håret, för då luggas det när man tar loss formen. Vi hade vansinnigt kul och nummer 4 uthärdade stoiskt tre gjutningar. Jag ville ju vara säker på att få en PERFEKT form. (...) Detta är ett kortare utdrag ur texten – läs hela artikeln i pappers-Ottar. Köp numret här!
Transsexualism + En transsexuell person upplever sig tillhöra det motsatta könet och önskar oftast korrigera den felaktiga kropp han/hon har genom hormonbehandling och kirurgi. |




